Mee skrev 2015-05-28 15:12:59 följande:
Uscha då!
Hur äter hon då? Ammar hon fortfarande eller är det ersättning/välling eller barnmat som gäller.
Det skulle ju kunna vara så att hon inte tål det hon äter, gluten/laktosintolerant eller något sådant.
Vad säger BVC om att hon kräks och är förstoppad samt hur hon sover?
Är i ständig dialog med bvc ang kräk och matvanor. Har precis börjat med att bara amma morgon och kväll. Tack för omtanken :)
Hon har alltid kräkt så det är till största sannolikhet ingen allergi.
Anonym (I samma skor) skrev 2015-05-28 15:22:12 följande:
Hej TS!
Vet att du inte är ensam om att känna så. Den fullständigt verklighetsfrånvända rosaskimrande bilden som media och många ytliga bekanta ger känns helt främmande, varför har ingen berättat sanningen om hur jobbigt det är att få barn??????????????
Jag var 35 år när jag fick barn planerat. Det är mycket som verkligen inte blivit som varken jag eller min sambo tänkt oss. Sömnbristen, tålamodet som tar slut, romantiken som dör, konflikterna som hopar sig, en kropp som inte är sig lik, tiden som inte räcker till. Listan kan göras lång.
Det viktigaste tycker jag är att du inte ska känna dig som en dålig förälder för att du inte orkar alla gånger. Eller för att du har ett behov av egentid, tid med din sambo... Det här är nog livets största prövning tror jag. Försök att rationalisera bort det som går, skuldbelägg dig inte. Och be om avlastning!!! Kanske finns det släkt/ vänner som kan ställa upp så att du och din partner får möjlighet att umgås som vuxna? Eller att du får 1-2 dagars bra sömn så att du får laddat batterierna lite?? Det krävs inte så mycket för att få tillbaka orken. Sömnbrist kan göra vem som helst deprimerad och labil och då känns allt väldigt hopplöst. Sen kan även jag vittna om att det hela tiden blir bättre och bättre. Med sömnproblem, magproblem, ätproblem....
Mitt tips är att du verkligen försöker komma loss och göra sånt som du vet gjorde dig glad innan du fick barn?? Kanske unna dig någonting? Åka iväg över natten med din partner? Sticka på SPA med en väninna?? Allt som kan få dig att känna dig mindre som mamma och mer som dig själv...
Min dotter är 14 månader och jag har varit hemma hela tiden (inkl två månader före förlossning). Börjar så smått klättra på väggarna. Känner dock att jag nu orkar ta mig till träningen, träffa vänner för ett glas vin, ett restaurangbesök med partnern med efterföljande sovmorgon (mormor passar).
Allt sånt gör att livet känns lite mer som förr och man får lite andrum från allt som kretsar kring ett barn.
Lycka till!!!
JA! varför är det ingen som berättar hur jäkla slitigt det är att få barn!?
Tack för dina tips. Har som sagt just slutat amma dagtid så nu kan jag åka bort över dagen vilket känns som en enorm frihet!
Jag har varit hemma snart ett år, var hemma några mån innan förlossningen pga foglossning, sjukskrivning så här klättras det också på väggar!
Väntar tills dottern blivit lite äldre så kan hon sova hos mormor! :)
Tack majamaria79, vila är nog precis vad jag behöver. oftast får jag sova bra på nätterna. det är dagar med gnäll, kräk osv som får mig att dräneras på energi.
