Hej
hur fixar era barn läxor? Hos oss protesterar sonen jämt, är 7 ar. Bor i Frankrike och här har barnen ordläxor för att lära sig stava. Sonen tycker det är dötrakigt och har inte lätt att komma ihag hur man stavar ord. Inte lätt att motivera honom och det blir förstas konflikter. Han känner inget ansvar, reagerar som ett trearing och slar och rivs, säger fula ord...jättejobbigt är det.
Det är inte lätt att inte känna sig stressad. De första aren är ju sa viktiga för resten av skolgangen. Jag vet att barn med adhd är yngre mentalt men vad 17 gör man när man aldrig kan ha en konversation inte ens när barnet har lugnat ner sig. Han vill inte prata om problem alls. Alla metoder gar ju ut pa att man ska prata med sitt barn, men han vill inte prata, bara leka. I skolan funkar det ok men väl hemma tycker han att det är nog.
På resurskolan här (mestadels barn med rätt mycket ADHD) jobbade man mycket ute i de låga klasserna. Matten gjorde man i skogen, man kunde ta med kottar och klistra upp räknetalen och på så vis göra det mer motiverande, även bokstäver och stavning lärdes ofta ut på det sättet, eller under en promenad (många barn med ADHD fungerar bättre under rörelse än att sitta still och "råtraggla"). Skulle det vara något för ditt barn?
Nu har jag ingen erfarenhet av barn med adhd, men min mellanson tillbringade ett tag dubbelt så mycket tid med att bråka och protestera mot läxor som han ägnade åt att faktiskt göra dem. Så frustrerande! Mutor fungerade för oss: iPad efter att läxan var färdig (vi har 30-45 minuter avsatta till läxor så ju snabbare man lärde sig sina ord desto mer tid fanns kvar att spela på). Efter några veckor insåg han väl själv hur mycket snabbare det gick att bara göra läxan direkt. Det löser problemet med att inse vikten av effektivitet, men ger ju knappast någon djupare kärlek för lärandet i sig. Å andra sidan: hur kul är det egentligen att plugga glosor?
Min son har adhd, och gudars vilka konflikter vi har haft... han vägrade skriva, han rev sönder böckerna, kastade saker på mig, skrek och härjade, helt tokig. Och jag förbannad och försökte på alla möjliga sätt få honom att skriva.... I min värld känns det ologiskt hur det kan vara enklare att skrika i tre timmar än att skriva i 10 minuter... 
Sedan löste jag det...jag köpte massor av fina klistermärken som han fick klistra in i sin bok. Sen skriva ngt om varje klistermärke, han fick skriva dumma mamma, eller skolan är bajs om han nu ville det, huvudsaken att han skrev ngt.
Nu har han gått ut tredje klass, och nu skriver han frivilligt, han orkade inte med att det gick så långsamt i början, och att bokstäverna blev så fula...
Frågan är om det är skrivandet eller minnet som är det svåra? Kanske kan det hjälpa att skriva orden på Ipad om själva skrivandet kräver en extra ansträngning.
Sedan har vi med den elev vi haft gjort lite som Blgebo hellre sett att barnet har läst något under veckan, än att de just har stridit en massa med läsläxan. Likaså har jag inte avkrävt matteläxan lika hårt heller. Många gånger får ju barnet med adhd anstränga sig mycket mer än andra i skolan och då kan läxan bli ett oöverstigligt berg. Sedan har matten fungerat bra i skolan. Likaså känner jag igen att han hellre lärt sig skriva ord som kiss och bajs än det det var tänkt att skriva.