Hur skulle du ha tänk?

Hon har ställt till ett helvete, polisanmälningar till höger och vänster. Ja hon gjorde allt när hon träffat en ny och ville ta med barnet och flytta till en ny stad.

Meterlånga elaka sms om hur kassa vi var som "föräldrar" och hur vi inte skulle få ha barnet.

Sen blir hon dumpad och börjar med ett fritidsintresse som tar tid = Hon behöver hjälp. Så varannan vecka blir inga problem och hon är mer än tillmötesgående. Kaoset som upptagit ett år av vårt liv stillas helt plötsligt.

Vi andas ut och gör ALLT för att undvika konflikt för att hon inte ska börja med smutskastningen och anmälningarna igen.

Vi flyttar så att barnet bor i samma område som henne och förskolan.

Helt plötsligt kommer ett SMS, hon vill samåka med oss för att storhandla.

Hur skulle du tänkt? Är ju jätteglad över att det fungerar nu men man blir ju nervös.