Har blivit kär i "fel kille"-vad fan gör man?

Efter krogen var han gullig och kärleksfull elr? Och då hände det grejer mellan er eller? Och det var efter det du fick den där avståndshållande kramen nästa gång ni sågs? Väldigt svårt att få ordning på händelseförloppen. När var det han hjälpte dig når du var akut sjuk? Först låter det som att du inte känner honom alls, sedan vet du massa saker om hur han är, snäll osv. Då måste ni ju fått tillfälle att prata ganska ingående. När var det?

Mina teorier är: han är sugen på och intresserad av kontakt med tjejer men hans frihet och att inte vilja binda sig är ännu viktigare. Därför är han på en dejtingsida. Han känner sig dragen till dig men är rädd att få dig på halsen pga din kärleksförklaring vet han att han redan är viktig för dig och det skrämmer honom.

Andra teorin är att han känner något åt det hållet du gör, men verkligen är rädd att bli sårad och därför håller emot. Alternativt rädd att såra dig.

Jag tycker att du ska antingen bryta din crush på honom på de sätt du kan, antingen genom att träffa nån annan, hitta på massa kul saker med kompisar eller bara styra dina tanka åt det hållet.

Eller fråga honom om han tycker att det finns något mellan er och i så fall vad det är.. Och vad det kan bli.

Om den här killen vill vara med dig på något annat vis än som vän så hade han sagt det.

Jag tror han gillar dig, som vän, men att han tycker det är jobbigt att vara naturlig med dig för att han vet att du är kär i honom. Hans naturliga, snälla omhändertagande sätt får dig att hoppas, och det vill han inte och då vet han inte hur han ska hantera det.

Kort sagt: Han är inte intresserad av ett kärleksförhållande med dig.

Du kan inte glömma honom skriver du, jodå, det kan du, men om du när dina drömmar och förhoppningar med att möta honom ute och ty dig till honom så fort ni ses så kommer det att ta tid. Troligen kommer du då också att börja hata honom till slut.
Bäst alltså att undvika vara där han är och om ni ändå ses, säg bara hej om du måste, men umgås inte med honom.

Han är inte intresserad. Hitta någon annan. 

När han blir obekväm kanske han har en tjej på g någonstans inne på krogen och känner att det blir jobbigt att stöta på henne när du är i närheten.

Ingen av oss vet, men en kille som är intresserad håller inte på så där.

Tack för era svar.

Jag erkänner att detta är fruktansvärt svårt. Hade ju varit så många lättare om man visste "svart på vitt"- ovissheten och de tvetydiga signalerna är mkt värre än att faktiskt veta.

Trots allt har vänner och kollegor upplevt att han rodnat eller kastat blickar mot mig när jag inte kollat åt hans håll. Dessutom är jag inte dum- jag kan oftast avläsa kramar och kramar. En vänskaplig kram upplevs annorlunda än en kram som döljer attraktion eller förälskelse. På samma sätt vet jag hur en obekväm kram känns.

Men skit samma. På sätt och vis får jag skylla migsjälv för denna jävla soppa.När vi snackade i trapphuset på fyllan berättade jag hur jag kände. Han sa aldrig att han inte var intresserad- men han sa att han inte är mogen för en relation med någon pga hans historia av att bli sårad. Där var han ärlig och jag visste spelreglerna. Dock ville inte känslorna lyssna....

Det här är bland det svåraste jag har varit med om i mitt 25-åriga liv

. Trots en historia av 3 depressioner, tuff skilsmässa med päronen och en mamma som tog det hemskt illa när jag kom ut som gay så är detta det absolut tuffaste hittills Kanske är det bara för mycket nu med en flytt som väntar, ett jobb jag avskyr etc.

Men jag har resonerat med migsjälv. Jag har kommit fram till följande beslut baserat på logik:

Jag ska "ta detta som det kommer". Jag tänker inte jaga honom mer och inte heller ge upp. Det blir vad det blir och till stor del är jag maktlös inför vad framtiden har att erbjuda när det gäller denna underbara kille. Jag orkar inte mer, det blir vad det blir....

Mitt hjärta håller på att gå sönder av smärta och förvirring- men jag måste försöka släppa taget och acceptera verkligheten som den är. Det är otroligt jävla svårt- men det är det klokaste jag kan göra.

Jag tog dig visst för en tjej, ber om ursäkt! Var därför jag skrev om han ens är intresserad av tjejer. Anledningen att jag antog det är nog att jag hade många tjejkompisar i 20-årsåldern som analyserade ungefär sådär. I alla fall är det ju bara att fråga eller släppa. Men tanke på vad han sagt innan så vill han tydligen inte bli ihop. Man kan bry sig mycket ändå och han är nog en sån som bara är så snäll. Alternativt intresserad men vill inte bli ihop.

Kan du inte se dig om efter någon annan? Ni har ju inte haft något så du vet ju ändå inte vad det hade blivit mellan er.