Äta godis framför barnen?

Beror väl på hur gamla barnen är?

Små, under 10...säg 2 & 7

Nej men det får man väl verkligen inte hoppas att det är vanligt, vad är det för föredöme? Sitta och äta godis och neka barnen som sitter bredvid... Så elakt. Vad skulle barnen lära sig av det? känner iofs en mamma där föräldrarna sitter framför tvn och äter fredagsmys och barnen får sitta i köket för att det inte ska sölas i soffan... Mysigt. Inte ok någonstans i min värld...

Skönt att någon tänkte som mig. Nämnde det till min sambo och han tyckte att det var jag som hade haft en "konstig" uppväxt.. men i min värld sitter man verkligen inte varje kväll och äter godis med ledsna barn bredvid

Men skit, aldrig!!! Antingen äter alla eller så äter ingen!!! Det är en sak om barnet gått och lakt sig...

Nej, generellt inte. Finns förstås undantag

* Bebisar och riktigt små barn som inte äter samma mat som de vuxna öht

* Om man delat upp godiset till alla i små skålar och barnet redan tryckt i sig sitt eget. 

Kanske finns fler varianter. 

Det beror väl på. .

Köper jag en godispåse var till mina barn och en påse åt mig själv och de äter upp allt sitt på en gång så vet de ju att deras är slut. Mina barn får nämligen lära sig att "den som spar han har". Äter man upp allt direkt när vi kommer hem från affären så har man ju inget kvar tills kvällen. Sen sitter inte jag och smaskar och gottar mig medan de sitter och tittar på och är ledsen, det vore ju bara elakt. Men att jag tar en godis på tisdagen för att jag har min påse kvar från lördagen är inget mina barn reagerar på.

Jag har jobbat på McDonald's och det hände att föräldrarna drack läsk och beställde glass till sig själva men nekade barnen. Det är helt sinnessjukt och jag blev lika arg varje gång, men det fanns inget jag kunde göra. Men jag skulle inte säga att det var vanligt, de flesta gjorde inte så. I snitt hände det kanske tre gånger per månad i min kassa. (Jag jobbade heltid)

Barn lever ju dock oftast i nuet och har svårt att spara för att tänka "då har jag ikväll" bättre då att vänta att ge godiset till kvällen då föräldrarna äter sitt, tänker jag.

I det här fallet handlar det om att barnen inte får något alls

Nej skulle aldrig göra så. Fy så elakt!

Verkligen inte. Vad för förebild vore vi då? Och det skulle dessutom vara jäkligt oschysst.

Barnen (2.5 och 3.5) äter lite choklad och ostbågar som fredagsmys i varsin skål. Vi äter aldrig godis i deras närvaro, väntar tills de somnat... Enklast så.

Skulle aldrig falla mig in. När barnet är tillräckligt gammal. Nu (1,5 år) får han något mer bebisvänligt, riktigt godis får han vänta med, så det äter vi bara när vi är själva/han sover. Men äter vi bullar/glass what ever så får han såklart smaka. Men oftast får han sina egna kex eller frukt att roa sig med, läsk har dock blivit ett problem då det är mer spännande än vatten/(utspedd) saft. Samma med öl, haha, så försöker låta bli det med, men till maten funkar det fortfarande. 

 Men aldrig, aldrig att det skulle falla oss in att sitta och mumsa utan att barnet/-n får någonting alls, fy vad hemskt det måste kännas. 

Fast hur små barn pratar du om då? Jag har en på 5år och en på 6,5år och nog tusan förstår dom att om dom äter upp sitt godis under dagen så finns inget kvar på kvällen. Dom förstår faktiskt på kvällen varför dom inte har något godis kvar och blir inte ens ledsna. Och jo, jag kan faktiskt dela med mig av min godispåse rätt ofta men jag tycker samtidigt det är viktigt att lära barnen vad "spara" innebär och att man inte kan slösa med pengar/kasta i sig godis och sen få mer.

Tja, här är vi väl inte konsekventa, vilket märks på 2-åringen.

Min äldsta på 4,5 år har levt med mig hela livet och jag har varit restriktiv med godis, kakor, glass till henne. Hon ville inte ha glass på förskolan när de ville vara snälla mot henne när hon hade långa dagar. Det är först efter 3 år med en generös bonusfarmor som hon börjat inse att det går att få kakor och godis där, bara man frågar. De andra kusinerna vet precis vilket skåp det finns kex i. Tyvärr har även 2-åringen förstått detta då farmor är bra på att sticka till barnen ett kex eller choklad mellan måltiderna, så kex kan vara det först hon säger när hon kommer dit, har jag hört av sambon.

Hemma har sambon sin läsk och godis förvarad vid soffan då han är för lat att gå och hämta, vilket resulterat att vi har en godistjuv med jämna mellanrum, vilket inte känns bra, då hon är så liten. Jag är väl inte heller helt konsekvent, men förvarar åtminstone godiset högt i köket och tar med den lilla mängd jag äter till datorn. Lillasyster knycker även frukt och tomater om hon kommer åt, så det är ju inte bara onyttigheter hon vill åt.

Några ledsna barn har vi inte, då vi hänvisar till lördagen. Då får storasyster godis under förutsättningen att hon kommer ihåg det, annars ser jag ingen anledning att ha som vana att barnen måste få fredags-/lördagsgodis. Det hör mer till på kalas då det är okej. För lillasyster får vi sätta upp begränsningar då hon gärna önskar mer och farmor är givmild och eftergiven medan storasyster inser snabbt att hon inte vill ha mer och lämnar en halväten kaka. Så jag tror även att vanan att barnen ofta får hemma påverkar beteendet att de blir ledsna och ska ha. Blir det ett problem får vi ju tänka till och ändra oss.

Ja klart dom förstår men det är svårt för barn att spara på godiset till kvällen, de flesta barn äter upp de direkt. Därför anser i alla fall jag att det då är bättre att ge det på kvällen, så alla har sitt godis då. Om barnen i bryr sig gör det ju inget, jag pratar givetvis om barn som blir avundsjuka/ångrar sig och blir ledsna.

Är de riktigt små så ja kanske. "Riktigt små" räknar jag som typ under 1,5 år. Det hände att vi gjorde det någon gång då och då innan dottern var under året. Nu när hon är tre år skulle det dock inte hända.