Dem par som skiljer sig är dem man minst anar. Varför är det så?

Att de är glada när de har besök betyder ju inte att de trivs på tu man hand.

Men ofta så umgås dem med varandras släkter och allt är så bra..

Ja, du. En del är bra på den där fasaden. Mina föräldrar var också det. De var trevliga, pigga och sociala, och ingen fattade att min pappa var full 24/7 och min mamma var dödssjuk i cancer. Allt såg ju så bra ut på ytan, med fester och diplomatmiddagar och fan och hans moster.

Tyckte även dina föräldrar om varandras släkter.

Att tycka om någons släkt är väl inte samma sak som att vilja vara gift med personen? Själv drar jag inte riktigt jämt med svärfamiljen alla gånger, men det är ju inte dem jag har gift mig med. Jag och min man har en vardag tillsammans som bara är vår, och det är den som gör att jag vill fortsätta vårt förhållande. Om den vardagen inte fungerar så hjälper det inte om man så har den hyggligaste svärmorsan i universum.

Det vet jag inte, vi träffade nästan aldrig släkten på någon sida.

Det är inte det som jag menar. Jag menar att många par tycker om varandras släkter och en man och en kvinnas föräldrar kanske tycker väldigt mycket om varandra och klickar ihop och alla är lyckliga och glada men ändå så skiljer sig många par...

Jag tycker inte att det är konstigt att människor har så pass mycket takt och ton att de inte "tvättar sin byk" offentligt. Det finns ingen anledning att bråka offentligt eller berätta vitt och brett om sina äktenskapliga problem.

Hur kommer det sig. Låter sorgligt.

Om de där föräldrarna, som är så förtjusta i varandra, skulle leva under samma tak så hade de kanske också tröttnat på varandra till sist. Det är skillnad på äktenskap och vänskap.