• Tvivlare

    Gravid, abort eller behålla

    Har funderat på ett tredje barn de senaste 5 åren men haft en stor osäkerhet och ångest över att tiden rann iväg. Kan inte förklara men det har hela tiden funnits en obehagskänsla som jag trots kuratorkontakt aldrig kunnat sätta ord på. Fått ångest varje månad jag stått kvar på perrongen och inte hoppat på tåget. Denna ångest har dock bleknat med åren och jag kände mig allt mer nöjd med de barn jag redan har. Är nu gravid i v14.

    Har nu fått panik för vad jag utsätter mig och familjen för. Panik för vad alla ska säga. Vi är ju gamla 42 och 47 år. Panik för att inte orka. Panik för att jämföra könen, har nu en av varje 14 och 5 år med samma pappa. Är rädd för att genomgå en abort v 14 är rädd för graviditet och komplikationsrisken.

    Hjälp! Någon som känt likadant eller kan ge några stödjande ord

  • Svar på tråden Gravid, abort eller behålla
  • tatting

    Hej Tvivlare!


    Dra ett djupt andetag! Le nu. Är det bättre nu? )


    Det var 20 år sedan när läkare kallade 40-åriga gravida kvinna som "gamlaföderska" men nu det är helt helt ok. Dessutom föder många kvinnor sitt första barn i den åldern. Vår kvinnlig kropp skapades för att föda barn. Bara för det. Att göra abort är en helt egoistisk vilja. Kvinna tänker om abort när hon inte har stark man bredvid sig eller hon beror på sina föräldrar. Men du har ett bergsäkert fundament under dig. Du är kvinnan som vet om livet, älskar sina barn, vet vad är lyckokänsla. Tilllåt dig att känna och att känna igen det lilla pyre som luktar mjölk.


    Titta på den familj som har sina 18 barn. Det är ren sanning. Och detta mamma är stolt och känner sig jätte bra!


  • Tvivlare

    Tack för stödet!

    Känner mig bara så osäker. Hade jag varit i V8 eller mindre nu så hade jag gjort en abort. Kan nu i efterhand ångra att jag inte tog det beslutet vid gravtestet eftersom jag då reagerade med ett NEJ! Det som känns så konstigt nu är att jag inte känner någon glädje med bäbisar eller graviditet.

  • Jag är bara jag

    Jag har aldrig hört talas om nån som ångrat ett barn de fött-däremot massor som ångrat en abort. Ni är inte för gamla och ni klarar det galant. Glad De allra flesta blir inte ens gravida i din ålder så det är en otroligt ynnest!

  • Tvivlare

    Jag känner mig inte gammal idag men om 20 år kommer vi vara 62 och 67 år med barn på 34, 25 och 20. Det innebär pensionsålder och hemmaboende barn. Jag vet inte men det känns gammalt när jag tänker så.

  • Jag är bara jag
    Tvivlare skrev 2015-06-16 18:49:34 följande:
    Jag känner mig inte gammal idag men om 20 år kommer vi vara 62 och 67 år med barn på 34, 25 och 20. Det innebär pensionsålder och hemmaboende barn. Jag vet inte men det känns gammalt när jag tänker så.
    Vi kommer vara 47 och 50 när vi får första,men eftersom vi kämpat i 9 år bryr vi oss inte. Man är inte äldre än man gör sig dessutom.  Glad
  • Tvivlare

    Åh grattis va roligt. Vilken v nu?

    Jag har tyvärr inte lika lätt att se bort från andras åsikter. Hur har er omgivning reagerat?

  • Jag är bara jag
    Tvivlare skrev 2015-06-16 20:35:39 följande:
    Åh grattis va roligt. Vilken v nu?

    Jag har tyvärr inte lika lätt att se bort från andras åsikter. Hur har er omgivning reagerat?
    Otydliga jag... Jag är tyvärr inte gravid,fick nyss MA med tvillingar,men vi har 5 i frysen som vi räknar bli gravid med nåt/några. Så jag drog till med 47,är inte riktigt där än,men borde hinna få barn innan 48 i alla fall. Drömmer Vi hann inte berätta nu och tänker vänta länge när det väl går för vi räknar med nästan enbart märkliga kommentarer. Man får inte barn efter 35 här,även det räknas som mycket gammalt!  Men vi struntar i sånt,vi vill ha barn,har kämpat åratal och vet vad vi gör-då betyder andras åsikter ingenting. Glad Borde det nånsin räknas? Man är sig själv närmast.
  • tatting

    Tvivlare, mina mamma och pappa födde mig i 38 år gammal. Jag är så tacksam för det. Min mormormor födde sitt 5 barn i samma tid när hennes äldst dotter, min mormor födde sitt första barn ) Hon var 48 år.


    Vad gäller dina känslor... vi förändras och vi kan inte känna samma som vi kände 5 år sedan. Varje graviditet är annat, eget, helt.


    Försök att prata med sitt barn. Han eller hon känner allt och förstår allt. Barn är unik personlighet från stunden av avlelse.


    Dessutom hävdar psykologer att en familj måste ha minimum 3 barn för att de skulle kunna växa upp bra och altruistiska personer. De skulle hjälpa dig med nytt barn och förbereda sig till sin tillkommande familj samtidigt.


     

  • maribel

    Måste bara skriva att vi har en 6 åring, en 9 åring och jag blev gravid för ett år sedan och har nu en 1 åring. Vi fick vår trea när jag skulle bli 40. Att börja om från början med vaknätter, amning och blöjbyten kändes konstigt. Alla runt omkring sa: men ska ni börja om precis när barnen är "stora".

    Men det är det som varit så häftigt, att få börja om och uppleva det här en gång till. Visst är jag vissa dagar sååå trött när jag inte sovit ens en timme och trött för att leka och jaga en superaktiv liten 1- åring. MEN oj vad hela familjen älskar denna lilla bebis kille och vad jag älskar varje minut. Du får känna rädsla meen du har stöd i stora syskonen och mycket mer tid och tålamod nu när man är äldre.

Svar på tråden Gravid, abort eller behålla