• Anonym (55+)

    Klimakterium - uppmärksammar mannen besvär

    Jag har knappast haft någon sjukdag i mitt liv, fixar och donar det mesta hemma. Väldigt levnadsglad och gnäller sällan. Möjligtvis har jag tidigare gnällt över att vi aldrig har sex.

    Sedan ett år tillbaks har klimakteriet hunnit ifatt mig nu när ja är 55+. Dessa eländiga vallningar kommer hela tiden och jag öppnar fönster, flaxar med lakanen på nätterna. Har börjat knappra på naturligt östrogen, men det hjälper knappt. Får nog börja med riktigt östrogen.

    Nu till min fråga märker inte män när deras hustrur mår så annorlunda eller är de fullständigt blinda? Jag får aldrig en kommentar och då torkar jag bokstavligen svetten i pannan flera gånger. Säger jag något i stil med "hatar dessa omgångar då man svettas utan anledning", "orkar inte med detta" " Gud vad jag sover dåligt" får jag ingen reaktion.

    Kvinnor, är män så blinda, eller är det bara min som är det?

    Män, märker ni när er fru lider av klimakteriet, men vill inte låtsas om det?

  • Svar på tråden Klimakterium - uppmärksammar mannen besvär
  • Fia 28

    Kan ju även vara att han inte säger något för att han inte vet vad han ska säga. Han kan ju ändå inte göra något åt saken, och antar att du inte skulle bli överlycklig om han påpekar svettdropparna som rinner i pannen heller.

  • Anonym (55+)
    Fia 28 skrev 2015-06-30 09:39:22 följande:

    Kan ju även vara att han inte säger något för att han inte vet vad han ska säga. Han kan ju ändå inte göra något åt saken, och antar att du inte skulle bli överlycklig om han påpekar svettdropparna som rinner i pannen heller.


    Jag skulle uppskatta om han tog hänsyn när jag är genomsvettig utan anledning. Jag vill kommunicera. Beror ju på hur han formulerar sig.
  • Anonym (R)

    Jadu, det där är inte så kul att ha det så, men det går över, jag lovar.
    Min man ser inte sånt, han ställer upp och har sympati om jag kommunicerar hur jag mår rakt.
    Han går inte och iakttar mig och "ser" saker på det viset, det gör inte heller min son men båda funkar likadant säger jag att jag mår dåligt får jag all sympati och hjälp jag ber om.
    Men först måste jag öppna munnen, på ett sätt kan jag förstå det.
    För mig och för dottern är det annorlunda, vi lägger märke till sånt där hos andra automatiskt, det går av sig självt och är inte svårt utan självklart.
    Men jag har förstått att så är det inte för alla, för en del är det enkelt andra behöver tydligare budskap och kommunikation.
    Och ja, jag tror det är könsbundet.
    Du kan inte krama blod ur en sten och din man kan inte bli något han inte är, är han inte en person som ser sånt här lätt så behöver han att du kommunicerar det och det är ju vad du själv skriver du vill kommunicera.
    Gör det då, tala om för honom hur du mår och vad du behöver från honom 
    Så slipper du bli besviken och han slipper känna sig otillräcklig och relationen slipper konflikter.
    Från en som gått igenom eländet och vet hur det känns, det blir bättre. 

Svar på tråden Klimakterium - uppmärksammar mannen besvär