Hjälp! Ingen mens ännu, är det detta jag vill???

Hej på er alla där ute.

Jag vet inte vad jag vill med detta inlägget egentligen, antagligen mest skriva av mig och höra lite om någon annan varit i samma sits osv..

Det är såhär att jag skulle fått min mens igår och har fortfarande inte fått den. Nu när jag torkademig såg det nästan ut som jag hade äl-flytningar istället (?).

Jag vet att kroppen kan spela en spratt ibland osv men jag tror helt ärligt att jag är gravid.. Har varit det en gång innan i yngre dar (slutade i abort då jag var mycket ung..) och tycker jag känner igen symptomen ganska väl.

Det kanske är jättetidigt för att få massa symptom men tror jag känner min kropp ganska väl och visst ibland kan min mens vara lite oregelbunden men det är som att det är annorlunda denna gången.

Varför jag börjat tvivla denna månaden är först och främst för att jag och sambon hade mys på äl-dagen typ vilket jag märke först efteråt. Dock var jag inte särskilt orolig då vi avbröt vilket vi brukar göra om det är osäkra perioder. (Har funkat bra innan).

Men största anledningen till min oro är att jag kom på mig själv att jag gick och tänkte typ "känns som stick i livmoden, kanske e gravid", mitt humör har också varit åt helvete.. Stackars sambon..

Men andra saker jag reagerat på är bla:

Högre temp, ont i magen som att mensen ska komma närsom helst, väldigt svullen och tidvis förstoppad, brösten känns ömma vilket dom iofs alltid gör vid mens men i förrgår sa sambon att dom kändes svullna och "tyngre", halsbränna, mardrömmar på nätterna..

Ja kroppen känns olustig på nåt sätt men har ju inte direkt dom klassiska symtomen som illamående eller trötthet heller. Snarare svårare att sova..

Tänker att jag väntar idag och sen berätta för sambon ikväll om jag inte fått min mens än, så får vi isf åka å köpa ett gravtest..

Jaja, lite till min oro då.

Jag och sambon har väl sen vi flyttade ihop haft en ganska tydlig bild av hur vår framtid ska se ut, jag ska hinna plugga färdigt så jag hinner få mitt drömyrke och en stadig ekonomi, efter det ska vi fundera på att skaffa barn och dela lika på föräldraledigheten... Så planer på barn ligger ju inom en räckbar framtid. Men inte just nu, när jag lever på studiebidrag och extrajobb.. Känns som att min största oro ligger i att ekonomin ska krascha... :( Går det att klara av ett barn om fallet skulle vara så när man är student, hur fan funkar det? Detta är ju inte alls vad jag tänkt, och har alltid varit säker på att barn ska komma när båda föräldrarna har en bra inlomst...

Usch är så orolig..

Varför jag skrev detta i känsliga rummet är för att jag vet att många kämpar med att få barn och då känner jag mig dum som kanske blivit det av "misstag" och sen är orolig över det..

Ja jag vet som sagt inte vad jag ville med detta, mest skriva av mig och höra vad ni tänker..