Rädd för att bebisen i magen är en pojke

Är din sambo en man? Isåfall älskar du inte och känner samhörighet med honom?

Alltså det är ju inget konstigt att väldigt mycket vilja ha ett barn av ett visst kön. Men nu när du har en tjej redan så tycker jag det är lite konstigt att du inte tycker det hore roligast med en kille, för att få en av vatje. För mig har det alltid varit superviktigt med en tjej men det fick jag med första barnet. Då var det ju så roligt att få en kille andra gången för att ha en av varje. Det är två år nellan mina och oj vad tajta de är och åh vad de lekt mycket tillsammans.

Min sambo är en man, och visst känner jag samhörighet med honom. Men han är fortfarande bara en person. Och generellt har jag väldigt svårt för män och mansrollen över lag. Och hur genomtänkt och medvetet vi än kommer att uppfostra vår son så kommer ju samhällets värderingar om hur män ska vara (enligt mig inga positiva värderingar mao) att påverka vår son också.

Det är såklart jätteroligt för mig att få höra att dom är tajta! När barnen är små så ser jag inte stor skillnad på flickor och pojkar, och tycker därmed inte heller att det är konstigt att dom är tajta. Det är sen jag tror att samhället formar dom olika, och pojkarna då till någonting som enligt mig inte är önskvärt. Men självklart finns det väldigt många undantag till detta. Och jag kommer givetvis att göra vad jag kan för att vår son ska bli så fin som möjligt. Det säger min rationella del av hjärnan. Men när känslorna tar över blir jag bara rädd, orolig och hoppas att bebisen är en flicka.

Jag förstår att detta kan vara svårt att förstå, det är det för mig också.  

Om du får en son har du chansen att forma honom till en bra man :) Jag har en underbar son med mycket glädje och empati :) Väntat nu ytterligare en son :) Jag har en bror och vi är jätte tajta, han ringer alltid mig om råd osv :))) Om du får en son var glad :) Du får chansen att uppfostra morgondagens män :))) Sen spelar det ingen roll hur normerna och samhället ser ut, det är vi föräldrar som bygger grunden för våra barn :) Som gör att de kan stå stadigt och följa sitt eget hjärta :) Det kommer gå bra vilket det än blir, grattis :)

Tack! Att få höra sånt här hjälper såklart. Grattis till sonen och bebisen i magen!

Jag har inga barn och väntar inga just nu heller, men jag kan ibland få lite samma tanke som du. Tror att jag påverkas mycket av hur mina relationer med min bror och pappa ser ut. När jag var liten var jag jättetight med dem båda, men ju äldre jag blivit desto mer känns det som att de glider ifrån mig. Jag kämpar för att upprätthålla våra relationer men det är som att de inte tycker att det är värt att anstränga sig särskilt mycket.

Å andra sidan har min sambo en syster som är typ som min bror, så det kan ju lika gärna bli att en flicka blir sån. Men det är nog att man relaterar mest till sina egna upplevelser kanske. Oavsett vilket kön jag får på mina framtida barn kommer jag vara orolig att de ska stöta bort mig någon gång.

Är detta något som hindrar dig leva normalt så bör su faktiskt söka hjälp för detta. Det är inte friskt att tänka så här.

Jag är glad över att vi fick en son. Min make är det mest fantastiska, underbara person jag kan tänka mig. Han är en perfekt man som jag är oerhört stolt över. Nu när vi har en son så VET jag att min son kommer bli lika underbar man som min make. Min man kommer vara hans förebild. Jag kan inte tänka mig något bättre än att leva med två så fina män i min familj :)

JAg älskar och avgudar både vår son och min make. Bättre kan det knappast bli :)

Kanske kan du se samma fördelar?

när jag väntade min son hade jag t.o.m. döpt honom till Elsa. Jag var bergsäker på att det var en tjej tills jag tillslut fick reda på att det var en pojke. 
Jag antar att anledningen till att jag ville ha en tjej var för att jag hade fått för mej att det skulle vara enklare (jag har tre brorsöner som jag bokstavligen har fostrat själv p.g.a. olika anledningar) . Men när jag fick min kille, jisses vad jag älskar honom, och jag är så glad över honom. 
Precis som någon tidigare skrev här, så har man en ypperlig chans att uppfostra en fin man, och en kille är absolut inte "mindre värd" än en tjej, du ska få se, när han väl är här glömmer du bort alla domdär tankarna.