• Elin1947

    Rädd och ångest

    Har gått in i vecka 10 (9+2) och mår så jävla dåligt. Redan innan graviditeten var jag väldigt rädd för vad graviditeten skulle göra med mig, jag har lidit av panikångest från och till i 20 år, men trots enorm rädsla vågade jag chansa och blev gravid på första försöket. 

    Första veckorna var okej. Sedam kom illamåendet. Jag mår illa hela tiden, kräks ca en gång om dagen. Trött och extremt nedstämd. Testat typ allt men inget hjälper mot illamåendet, börjar tänka att det är mitt psyke som gör mig så illamående. Är rädd att jag inte ska klara att vara gravid, att såna "störda" männiksor som jag inte ska få barn...

    Går hos en bra psykolog, har goda vänner, bra man osv osv. Känns som allt är rätt liksom, men jag mår så dåligt och står inte ut. Känner mig svag som inte klarar det "alla andra kvinnor klarar".

    Detta blev ett väldigt osammanhängande inlägg. Det jag söker är andra som mår/har mått såhär och kan dela med sig av sina erfarenheter. Inga moralpinnar tack!

  • Svar på tråden Rädd och ångest
  • Bubblor

    Hej Elin!

    Vad tråkigt att h öra att du mår dåligt. Jag är i vecka 12+6 idag men jag har mått väldigt bra under min graviditet och bara varit väldigt trött och lite hormonell.
    Min barnmorska berättade att det vanligaste om man är väldigt illamående så är det vanligt att det går över när man har gått 12 veckor. Såklart stämmer det säkert inte alltid men jag ska hålla tummarna att det går över för dig. Jag tror att vara rädd och ha ångest är ganska vanligt faktiskt, bara att det kanske inte pratas om det så mycket. Sen är det såklart olika anledningar till varför man mår dåligt. Jag kan inte säga att jag har haft ångest eller varit rädd för något speciellt, så jag är kanske inte bäst lämpad att säga något, men vill ändå försöka :)
    Jag skulle nog tipsa dig om att prata med din barnmorska eftersom hon förhoppningsvis har lite tips på hur du kan må bättre. Det kan vara svårt att smälta allt så här tidigt och det tar nog tid att känna sig förberedd, om man någonsin känner sig redo. Jag tror du är starkare än du tror och att du klarar allt du tar dig för, och att du kommer bli en toppenmamma. Att du oroar dig och frågar om saker visar ju på att du vill att det ska bli bättre :) Du kanske skulle försöka prata med någon, en kurator eller liknande som kanske kan hjälpa dig med ångesten. Förlåt om jag babblar på som en fåne, men jag hoppas att det kanske känns lite bättre! :)

Svar på tråden Rädd och ångest