Sambons usla matvanor förstör mellan oss :-(

om du är brutalt ärlig då och säger åt honom att han är fet och lat och maten han äter äcklar dig. Vad säger han då? 

Jag tror att du måste våga vara brutalt ärlig och exakt säga vad du tycker.   Säg som det är att gubbmage och dålig kondis är osexigt och du riskerar snart att inte tända på honom. 

Jag tror du angriper problemet från fel håll så att säga, du kan aldrig få honom att få en insikt, den måste komma från honom själv.
Men jag förstår din känsla av frustration, när du säger att du är orolig för hans framtida hälsa, hur reagerar han då?
Den enda som kan ändra på hans livsstil är ju han själv, och om han mår bra nu så saknar han väl incitament.
Hur är hans värden, när var han senast på en ordentlig hälsokontroll?
Som du skriver det funkar nu, men även hans kropp blir äldre och den tid och omsorg han inte nu lägger på att vårda sin kropp kommer han senare att få lägga på läkarbesök och mediciner.
Så är det, det är hans val, det kan du hälsa honom från mig. 

Min sambo är likadan. När vi träffades hade han enligt sig själv ett stort intresse för matlagning och lagade faktiskt mat till oss båda, samt åt maten jag lagade. Nu vill han bara äta skit...friterad kyckling, hamburgare, pizza osv. Jag lagar mat till mig själv och han hittar på ursäkter att inte äta. När han är på jobbet dricker han mängder med läsk och äter ännu mer skräpmat. Jag har gett upp.

Du måste nog vara brutalt hård. Om han ställer dessa krav på kvinnor, förklara att du känner likadant. Det känns som om han tar dig för givet och så länge han gör det så kommer han iaf inte anstränga sig för din skull. Han verkar inte heller ha den minsta koll på, eller intresse av, hur kost och träning fungerar.. tror du han skulle tänka om, om han blev mer insatt? Vad händer om han själv får sitta och räkna ut sitt energibehov tex?
Har han inget intresse alls av att få en snyggare kropp eller bli mer hälsosam?
Att han dessutom inte äter det du lagat för att det är äckligt? Otroligt oförskämt!

Själv känner jag att jag aldrig hade kunnat vara tillsammans med någon med så olika grundläggande värderingar, det hade krockat för mycket med min livsstil och jag ser inte hur det hade fungerat rent praktiskt..

Jag vet att du har rätt i detta, men problemet är ju att han vägrar inse det skadliga och att det hotar vår relation på sikt.

Han har inte varit hos läkaren sedan han var liten, så det här med värdena har han ingen koll på. Jag har försökt få honom att boka en tid, men han tycker att det är onödigt eftersom han enligt honom själv inte har några problem och "alltid är frisk". Dock så har han svåra snarkningar som jag misstänker kan bero på övervikten.

jag skulle nog börja med att ställa frågan hur han egentligen mår?  Alltså innerst inne.  Och jag skulle ta det en kväll i lugn och ro över en kopp kaffe när tv och datorer är avstängda. 

när någon gömmer sig bakom ursäkter och bortförklaringar till att äta skit så skriker i alla fall MINA varningsklockor väldigt högt över att något är väldigt fel. 

en vuxen människa vet givetvis hur man lever hälsosamt och när denne använder alla tänkbara ursäkter för att välja skitmat så är något uppenbart fel. 

jag tänker stress över något i livet? Jobbet? Vänner? Er relation? Saker han bär med sig och grubblar på? 

det här är ju en form av tröstätning .  Att tröstäta behöver inte per automatik betyda att man goffar i sig konstant utan det räcker med en sunkig mathållning och enorma försvar till det ohälsosamma för att det ska börja låta som tröstätning eller att man vill dölja något. 

Han har helt enkelt gjort ett medvetet val att äta så här och ursäkta sig med en massa försvar , han är alltså fullständigt medveten om att han äter fel när han går i försvarsställning. 

Därför skulle jag ställa frågan om hur han egentligen mår inombords. 

be honom läsa på om sömnapné.   Det är livsfarligt. han kan dö i sömnen pga sina snarkningar och där är ju dina reflektioner guld värda. 

snarkningar gör ju dessutom att kroppen inte får tillräckligt med sömn och vila , han blir mer trött och grinig och kroppen signalerar med lågt blodsocker osv osv...  Det är en stor process som sker i kroppen vid snarkningar.

Det tycker jag att han ska läsa på.

Gäller inte det där främst om man har ändrat vanor nyligen? Eftersom han är uppvuxen med dessa vanor och har ätit så hela sitt liv så borde det väl snarare handla om just vanor - att han är bekväm med att äta så här (det går på rutin,han behöver inte tänka/planera), van vid smaken och inte har sett tillräckliga konsekvenser på kroppen för att själv tycka att det är värt att göra en förändring (enligt honom själv mår han ju bra)

Hur motiverar han förresten sin påstådda energiomsättning? Den basala ämnesomsättningen ligger generellt mellan 1600-1800 för män och den dagliga omsättningen mellan 2500-3000. Är det den dagliga omsättningen han tänker på, för den kan ju bli hög om man har ett tungt jobb och är väldigt aktiv? (Nu låter det ju dock inte som att han är särskilt aktiv..)

Han studerar fortfarande och lever ett väldigt stressfritt liv, så jag kan på den frågan svara helt säkert att han mår väldigt bra. Han är snart klar med en lång utbildning och har redan blivit erbjuden flera riktigt bra jobb. Vår relation fungerar felfritt, från hans perspektiv. Aldrig några bråk, vi är kära och omtänksamma med varandra. Vi håller även på och planerar för barn, vilket han ser fram emot mycket. Han säger själv att han aldrig har varit så lycklig som nu och att han älskar mig. Vänner har han gott om. Han är på det stora hela en person som är väldigt glad och han har aldrig haft några motgångar i livet, allt flyter på i hans värld.

Jag har frågat varför han äter som han gör och då svarar han bara "det är gott". Han äter mycket choklad, så jag vill nog påstå att han har ett sockerberoende.