Hur håller man ut hela vägen (Bantning)?

Jadu, det är skitsvårt att inte fuska när suget sätter in!

Ge dig själv små treats; en frukt när du är sötsugen? Sen när du börjar märka resultat är det ju såå mycket lättare att fortsätta!

Se det inte som bantning utan som en livsstilsförändring.
Du tänker väl inte banta enbart tills du nått ditt mål? Du vill väl hålla dig där resten av livet?

Här är min kompis blogg.
Hon har gått ner 70 kg med LCHF.
Hon delar med sig av en massa tänkvärda saker.
halvalindha.se/

Som med allt man vill uppnå ser man till målet och vill man verkligen dit ger man inte upp. F.ö är bantning helt fel ord! Ingen blir smal för alltid av bantning utan man måste ändra livsstil.

Det jag har tänkt göra är att banta ner till 80 kg (180 cm lång) och sedan börja springa 1 mil per dag & fortsätta äta pizza & sånt skit, på det sättet går jag inte upp i vikt i längden... Men just nu måste jag banta med bara LCHF eftersom jag är för tung för att kunna springa.

Det är en plan som med hundraprocentig säkerhet kommer misslyckas. En timmes löpning om dagen är mycket (jag tränar mycket själv) och svårt att upprätthålla. Dessutom kan träning i stort sett aldrig kompensera en ohälsosam livsstil, maten är det tveklöst mest avgörande. Sätt dig in i grundläggande fakta så slipper du bli en av de typ 99 % som slösar tid på att banta, går upp allt eller ännu mer. Läs tex tranastyrka.se/hur-du-blir-tjock-av-att-banta/

Att springa 1 mil om dagen sliter fruktansvärt mycket på kroppen. Om du är nybörjare så tar det lång tid innan du ens klarar att springa en mil.
Muskler och kondition byggs upp relativt snabbt, men leder, ligament och muskelfästen tar väldigt lång tid att vänja vid så hög belastning.

Om du ska springa varje dag så rekommenderar jag att du alternerar mellan olika distanser och typer av löppass.

I vilket fall som helst så börja med träningen redan nu. Det tar ungefär en timme att springa 1 mil så redan nu kan du börja öka tiden på dina dagliga promenader så att de till slut kommer upp i en timme. Öka sen tempot men bibehåll tiden. Sänk tempot om det blir allt för ansträngande.

Får ont i knänen för jag väger redan för mycket, jag kunde jogga då jag vägde 90 kg, nu väger jag 105 kg.

Du kanske kan göra någon annan typ av träning tills du fixar att springa igen?

Förvisso har kosten klart mer inverkan på vikten än vad träningen har så du måste inte träna för att gå ner i vikt. Men det skadar aldrig att röra på sig, det mår kroppen bra av. Träning är liksom aldrig förgäves.

Jag antar att du är en vuxen människa. Därmed har du all makt i dina händer.
Om din svaghet är godis. Köp inte hem något. Då finns det inte hemma och du kan heller inte äta det!

Gör veckoplaner och handla (när du är mätt och nöjd) det du behöver för hela veckan så att du har allt hemma. Eller ännu hellre, gör storkok kanske två gånger i veckan så har du mat klart att värma. Tex. om du lagar till ett kilo kycklingfiléer i ugn så behöver du inte äta dem på samma sätt och med samma tillbehör varje dag. Utan en dag gör du en god sallad med kyckling, en dag gör du tortillas med strimlad kyckling och tredje dagen äter du kyckling med en god sås och ris. För att bara ge några exempel. Storkok betyder inte att äta samma maträtt 7 dagar i veckan, om man inte vill det. Vissa gillar ju det konceptet också...

Sen måste du hitta motivation. Och det är väl det svåraste. Men försök sätta upp målbilder för dig själv. Inte bara utseendemässigt hur du vill SE UT utan även hur det kommer kännas när du blivit lite lättare, vilka kläder du vill ha då, känslan när du nått din målvikt och tar en joggingtur.

Du kan om du vill, det är jag helt säker på!

Hade verkligen bestämt mig och det fanns inget annat alternativ än att lyckas. Har nu gått ner 45 kg!

Då kanske du kan simma eller cykla istället?