Var ni sjukskriven länge i början av eran graviditet?

Usch jag lider med dig,jag hade själv hyperemisis med min dotter och kräktes konstant fick inte behålla något så jag blev inlagd från och till hela tiden för att få dropp jag blev sjukskriven hela graviditeten dock gav illamåendet sig i v16-17 men sen i vecka 28-29 fick jag preamatura värkar så blev sjukskriven på grund av det också. 

Just i början av graviditeten är tröttheten ganska normalt men man kan nog bli lite extra trött om man hyperemisis då det tar så mycket på ens krafter.   Och jag tycker att om du inte ha ork och fortfarande inte känner att du inte helt 100% mår bra så ska du nog begära några veckor till iaf. 

Tack så mycket för ditt svar!

Det började med att jag mådde illa och kände mig väldigt konstig i kroppen så jag köpte ett gravtest som visade positivt och när jag gjort testet hemma så började jag spy och spy och spy. Jag spydde i 4 veckor i rad, kunde varken äta eller dricka. Ringde vc gång på gång på gång och frågade om det var normalt och dom svarade bara att det är fullt normalt. Så jag förlitade mig helt på vad dom sa och fortsatte kämpa hemma, men tillslut mådde jag så fruktansvärt dåligt så jag fick en tid på sjukhuset för urinprov och blodprov. Urinprov visade att jag hade en kraftig urinvägsinfektion pga urinet var för koncentrerat pga ingen vätska i kroppen och min kropp var inställd på svält..

Blev inlagd på dropp och fick tabletter mot illamående. Fick komma hem, men nu är jag såå trött hela tiden, men illamåendet har börjat ge sig, men tröttheten är total just nu!!

Ska begära en sjukskrivning minst 2 veckor till och hoppas på att jag är piggare då!

Usch ja hyperemisis är hemskt, men skönt att illamåendet har börjat ge med sig iaf.

När jag mådde som värst under graviditeten så bad jag högt om att få en enkel och snabb förlossning då min graviditet har varit rent ut sagt ett helvete och tydligen så blev min önska hörd min förlossning gick på 4 timmar, så jag hoppas verkligen att allt blir bättre för dig, och att allt går bra för dig, Jag förstår att det är jätte jobbigt med illamåendet och tröttheten men jag lovar dig att det går över du behöver bara vila upp dig lite. 

 

Du och bebisen i magen ska vila och må bra. Känner du dig trött och sliten så ska du vara hemma ett tag till.

Jag hade också tuff graviditet med hyperemesis, som ovan så gick förlossningen bättre! Skönt det krya på dig

Tack så mycket för alla gulliga och omtänksamma svar!

Tack så mycket för alla gulliga och omtänksamma svar!

Själv har jag vart sjukskriven från och till i över fem veckor pga samma orsak. Nu är jag i v. 22 och jobbar halvtid men känner att heltid är helt omöjligt. Igår jobbade jag 8-12.30 kom hem och spydde upp både frukost och lunch. Illamåendet har minskat mycket sen början då jag också hamna in för dropp två ggr. Men nu är det istället en förjävlig huvudvärk och foglossning som spökar. Samt så har känslan/föranigen om "jag måste spy" föesvunnit helt. Känner först att jag måste spy när det redan är påväg.

Jag har accepterat min situation nu.. insett att det bara är och gilla läget. Så länge bebis mår bra så klarar man av att kämpa igenom graviditeten fastän den inte skulle bli lättare. Men mår jag såhär kommer jag inte kunna jobba heltid alls längre.

Har inte varit sjukskriven alls och inte mått illa heller. Min bekant som mådde som du kom inte tillbaks alls till jobbet under sin graviditet för hennes illamående försvann aldrig.

Men, angående tröttheten, den har jag haft, så kan jag säga att den försvann i v 14 ungefär. Men det var också då som jag insåg att en del av den orsakade jag själv då jag tillät mig att lägga mig varenda kväll när jag kom från jobbet. För mycket sova skapar ännu mer trötthet. Så jag valde att begränsa vilandet, tvingade mig att göra saker och blev genast piggare. Började dricka mer vatten också,jag får tänka att kroppen behöver dubbelt så mycket vätska nu.

Det där med tröttheten blir en ond cirkel.

Såklart annorlunda om man spyr, men om illamåendet börjar släppa som du säger så.

Jag var heltidssjukskriven i 8 veckor pga kräkningar och illamående, sen kunde jag börja jobba litegrann, men kom aldrig tillbaks helt och hållet innan jag gick på graviditetspenning.

Mådde sämre av att jobba mer än 50% så det blev aldrig mer än så, men jag tyckte det var viktigare att jag och bebis i magen fick vila och växa som vi skulle :)