Gravid med tredje, hur ska vi orka?
Jag har själv satt mig i den här situationen så egentligen får jag väl "stå mitt kast". Jag har två fina barn som krävt mkt under åren. Efter förra förlossningen blev jag sjukskriven för förlossningsdepression/utmattningsdepression.
I höstas blev jag gravid av misstag och efter mkt vånda gjorde vi abort. Det blev en långdragen och jobbig historia. Försökte förtränga det. Efter några månader började vi prata om ett tredje barn, plötsligt var det som vi glömt allt det där jobbiga och började fantisera om hur det skulle vara.
Nu är jag gravid igen. Vår första tanke var: vad spännande men läskigt! Självklart behåller vi!
Nu är jag i vecka 7 och jag mår dåligt och är utmattad. Brutit ihop några gånger och känner stor oro inför hur jag ska orka. Orka med en graviditet där jag mår dåligt, och samtidigt jobba och ta hand familjen. Oro över hur jag kommer må efter förlossningen. Jag mådde verkligen dåligt sist. Oro över hur jag ska orka och räcka till för tre barn. Oro för hur min (rätt milda) ibs ska ställa till det. Var är jag i allt det här?
Igår kväll bröt jag ihop. Maken stöttar enormt och tycker att vi kan fixa det tillsammans. Men om jag känner såhär undrar han om det är värt det?
Helt plötsligt har jag börjar fundera över en abort. Skäms över att ens tänka tanken. Hade aldrig trott att jag skulle vara en sådan som gjort flera aborter! Och tänk om jag ångrar mig. Det är nu eller aldrig!
Jag skäms när flera vänner kämpar med att bli gravida och så sitter jag i den här sitsen.
Behöver hjälp att bena ut alla dessa känslor! Vad tycker jag egentligen? Klarar jag ett till barn? Eller ska vi satsa all vår kärlek på de barn vi faktiskt har?