The sea refuses no river skrev 2015-07-29 19:26:55 följande:
Om jag var intresserad av vänskap, varför skulle jag då överhuvudtaget bry mig om hon hade partner eller inte?
Jag är man, i en relation och är vän med många kvinnor (nästan mer än män).
Vore jag singel, och romantiskt eller sexuellt intresserad av en gift kvinna, skulle jag antagligen agera på det också - såtillvida att jag inte kände hennes man (och sålunda riskerade att såra vår relation). Jag är av meningen, att i en relation så har var partner fullt ansvar för sina egna handlingar - ingen utomstående älskare eller objekt för otrohet har något ansvar. Anser helt enkelt inte att otrohet har någon "medbrottsling".
Vill dock poängtera att även ifall jag inte kände mannen utan bara träffat honom, skulle mitt agerande bero kraftigt på mitt intryck av honom. En människa som jag upplevde som vänskaplig och trevlig skulle jag sannolikt känna för stort medlidande med.
Kanske tolkar jag dig helt fel men du menar att du skulle agera om du var singel och låta tiden utvisa om det blev kärlek eller vänskap? Så du skulle kontakta henne själv också eller skulle du låta henne sköta all kontakt?
Anonym (herr G) skrev 2015-07-29 20:44:50 följande:
Jag skulle låta henne få sköta kontakten. Även bestämma nivån på den.
När du säger att du skulle låta henne bestämma så antar jag att du menar att du inte skulle kontakta henne men svara om hon hör av sig på telefon eller sms? Men du skulle inte spontant höra av dig själv? Om du inte hör av dig hur ska hon veta att du är intresserad av någon slags relation alls då- även en vänskapsrelation? En relation är ju ge och ta även om det är vänskap bara och man kan ju känna sig väldigt efterhängsen om man inte får någon respons och sluta höra av sig då. Jag skulle i varje fall inte höra av mig gång på gång om personen inte hörde av sig till mig för jag skulle förutsätta att han inte var intresserad av mig alls då, att han inte ens ville ha mig som vän.