Hur länge ska man vänta?

Funderar du på att ge upp honom för att han vill vänta med barn när ni bara är 22 år....?????

Låter inte sunt!

Vänta du på honom ett tag till. Lite oftare än kvinnor så kan män vara lite svåra ibland att få ett beslut från. Han vill säkert ha barn, men barn är stort. Vill han vänta ett två år till är det inget konstigt. Kanske vill han ha tid att festa av sig, resa eller spara ihop en slant till ett kommande barn? Ha lite is i magen ett tag till. ?

Ni är ju båda väldigt unga. Jag hade heller aldrig velat skaffa barn i den åldern oavsett hur stabil min situation hade varit och hur mycket jag hade älskat min partner.
Det låter sunt av din partner att vänta lite.

Tycker som ovanstående. Fortsätt att bygga upp fina förutsättningar och en stabil grund för ett barn. Ni är bara 22 och har massor av år på er. Min son har varit ihop med sin sambo i åtta år. De är 31 båda två. Men min son känner att han vill ha lite tid till innan barnen kommer. Och de har alla förutsättningar för att ge barn ett fantastiskt liv. Men - de bidar sin tid tills båda känner att det är dags :). Småbarnsåren kan dessutom vara otroligt påfrestande för en relation, så det är nog bäst att ni båda två är ordentligt med på tåget om det ska funka.

håller med övriga i tråden. 22 är "ingenting" om man ska skaffa barn, speciellt inte för killar (oftast). 
Det är absolut bra att ni pratar om det då och då så ser du om hans attityd börjar ändras. Men pressa inte eller "tjata", det räcker nog ca 1 gång per år att ta upp frågan. Men det måste göras så inte han uppfattar det som "tjat". 

Jag fick mitt första barn vid 30, hade bestämt mig vid 27 att det var dags att börja försöka. Säger inte att det passar er men att vänta med barn tills ca 25- 30 är en väldigt vanlig ålder.

Tack för alla svar får mig att vakna upp!

Vet att vi bara är 22 men vi båda har äldre föräldrar och jag vill inte vara de jag vill orka och ha ungdomligheten kvar och även att barnet ska få träffa sina mor och far föräldrar.

För mig så känns de så otroligt viktigt att få barn i tid och för hans del verkar de kvitta även i framtiden.. Vet inte om han vill även om de går 5-10 år till.. De är de som får mig så osäker, tänk om han alltid säger vänta lite till men de aldrig händer.

Tycker du ska ta en dag i taget. Ni är unga. Och att vänta fem år är ingen deal. Ni är fortfarande unga då. Fråga honom om ett år. Det är verkligen ingen panik. Och att skaffa barn nu, trots att han inte vill, bara för att barnet skall träffa dina föräldrar är verkligen inget argument.

F ö: Hur gamla är era föräldrar?

nej det är ju en helt annat fråga faktiskt. Om du tror att han är en sån person som aldrig vill skaffa barn över huvud taget, då måste ni ju ha DEN diskussionen. 

De flesta vill nog inte ha barn så tidigt. Det svåra är ju dock att veta ifall han vill ha barn alls. Det kan vara lite svårt att fråga rakt på sak om detta men du kan ju t ex fråga hur han föreställer sitt liv om fem år och då hör du ju om han nämner barn.

60 + är de..Men jag får ju inget svar utan jag ska vänta och vänta och jag vet inte om de blir något alls.. Han svarar inte på de utan vi avaktar..Det var ju otroligt smart! Tack för tips

Vi blev tillsammans när vi var 18 och 19 år, vi ville absolut inte ha barn i 22-års åldern. Först för ett par år sedan vi började försöka, vi är idag 32-31. Nu tog det två år att ens bli gravid men de flesta blir det ju oftast inom ett år.

60+ är ingen ålder idag. De har ju 25-30 kvar i livet. Om det är ditt argument så lägg ner det :)

Varsågod. Och säger han inget om barn nör han beskriver livet om fem år så fråga direkt om hur han ser sitt liv om tio år. Nämner han inte barn vare sig om fem eller tio år så är det ju ganska klart att barn inte är viktigt för honom och kanske inget han kommer vilja ha. Om han säger något om barn om tio år men inte om fem år så får du ju ta ställning till om du vill vänta så länge.

Jag har nog inte väntat. Jag var tillsammans med mitt ex i 3 år och han sa hela tiden att snart, snart, vi väntar lite till osv. Tillslut tog det såklart slut mellan oss då jag var mer redo för barn och framtiden än vad han var. Det var mer saker som gjorde att det tog slut men bland annat detta.

Idag är jag tillsammans med en annan kille, vi blev med barn ca 6 månader efter att vi träffats och snart är bebis här. Jag ångrar aldrig att jag tog steget och lämnade min förra, att jag blev gravid så fort med den nya heller. Jag är världens lyckligaste och jag skulle bara må dåligt om jag stannade kvar i det jag hade innan. :)

Absolut det är mycket möjligt men ja jag vill att de ska orka med barnbarn också inte bara finnas haha jag vill att de ska orka ha en relation till barnbarn som de vill ha.. Jaa jag kan ha helt fel absolut men vill ha en stor familj helt enkelt.

Ja får testa knepet och se vad han säger ikväll och får ta ställning till de.

Då våran relation är bra i övrigt så är inte att lämna honom mitt första alternativ..

Men alltså, de flesta 60+ orkar med sina barnbarn. Man är inte gammal vid den åldern.
Sedan kan man vara/bli sjuk ändå, även vid 30-50.

Vad menar du med orka med?

Absolut.. Sambons pappa har cancer så han kommer inte finnas med mycket längre så bortser från honom. Hans mamma har just nu ett barnbarn och hon har inte energi till att göra saker utan de sitter mest hemma och leker.

Samma sak med mina föräldrar ett barnbarn och de har knappt energi där heller för ett barnbarn men de leker iaf i lekparken osv så helt ok..

Men jag vill att mina barn känner att de har mor&farföräldrar som har energi att komma iväg från hemmet till lekland att följa med på semester och ja göra saker och fortfarande ha energi till att känna glädje av de..

Växte själv upp utan de och jag vill ge mina barn den chansen att få sånna mor&farföräldrar och ja jag vet jag ser negativt på framtiden men de är något jag verkligen saknat och varit avundsjuk på och helt enkelt inte mått bra av att inte ha större familj som har orkat..

Din kille är en klok grabb, ha inte så bråttom, ni är unga fortfarande.
Tycker att ni ska vänta några år till innan ni bildar familj.