• matilda23

    Abort och emetofob

    Nu är det så att jag har en inbokad abort på måndag. Är 18 år och är inte alls redo för barn så själva valet har inte varit det minsta svårt. Dock lider jag av emetofobi (kräkfobi) och även panikångest. Så fort jag mår minsta lilla illa drabbas jag av panik och får många gånger en panikattack. 

    Vet inte om det är av graviditeten eller av ångesten som gjort att jag mått väldigt dåligt nu, är i 7:e veckan så det är troligtvis en blandning av båda. Men nu till saken. Ska som sagt göra en abort på måndag, ska ta första tabletten då som jag har hört att man kan må illa av. Behöver det nödvändigtvis vara så? Är det många som har spytt av tabletten? 

    Sen är jag så OTROLIGT makalöst nervös över själva "aborten" där jag ska blöda ut allt. Många säger att dom spytt av smärtan. Är så nervös, vill verkligen inte vara med om det här något mer. Kan knappt sova om nätterna. Vet hur det är att ha kraftig mensvärk men jag har aldrig spytt av det. Någon som vet hur smärtan är? Behöver all lugnande och peppning jag kan få :( 

    Mvh / Orolig och nojjig tjej

  • Svar på tråden Abort och emetofob
  • Ungoliant

    Vet att det är extremt olika, men försök att inte läsa massa skräckhistorier på forumet innan för det går ändå bra för de allra flesta.

    Jag gjorde en medicinsk abort i v 7+5. Jag var också inställd på det värsta, efter för mycket forumläsning, men det gick hur lätt som helst. Kände inte ett dugg av det första pillret. Själva abortdagen gick också lätt. Smärtan kändes mindre än vanlig mens (jag brukar annars inte ta värktabletter men nu hade jag tagit två alvedon i förebyggande syfte). Blöde rätt mycket i 5-6 timmar, men mycket mindre än jag väntade mig (typ en binda per timme) men redan samma kväll blödde jag mindre än normal mens. Alla graviditetssymptom försvann direkt. Sen småblödde jag lite i en vecka, sen hade jag lite rosa flytningar i ytterligare en vecka och därefter var allt som vanligt.

  • matilda23

    Tack så mycket för ditt svar! 


    Nej du har helt rätt, man ska verkligen inte sitta och läsa massa historier på internet.. Knappt googla alls för det slutar ju oftast med att man hamnar på någon skräcksida där man läser både det ena och andra och ökar nervositeten.. Nu har ju jag gjort det misstaget och skrämt upp mig själv rejält, men det kändes faktiskt lite bättre efter din kommentar. :)

  • Ungoliant

    Har du mått illa av graviditeten så här långt då? Barnmorskan som jag träffade sa till mig att om jag kräks inom en timme efter det första pillret så måste jag komma tillbaks och ta ett nytt. Då frågade jag om det var vanligt att man kräks av tabletterna, men hon svarade då att det oftast är så att om man redan har kraftigt graviditetsillamående så kan tabletten trigga igång det, annars inte. Jag var ändå så rädd att jag promenerade i en timme, hem från sjukhuset, för att jag var rädd för att börja kräkas på bussen. Men jag kände verkligen inte av nåt alls förrän jag tog abortpillren två dagar senare.

  • matilda23

    Ja jag har ju det.. Mått illa alltså. Men vet som sagt inte om det är lite inbillning också för dom gångerna jag råkar komma på andra tankar och hittar nåt att göra så kan jag komma på mig själv att plötsligt må bra. Sen när jag tänker på det igen så mår jag illa. Men har inte spytt ännu och jag hoppas innerligt att jag inte kommer behöva göra det heller.

    Hur kände du efter abortpillren menar du? Var det dom som orsakade illamåendet eller var det smärtan typ?

  • Anonym (Lycka till!)

    Jag gjorde en abort i v.6+4 i februari i år

    Jag har ett barn sen tidigare som då var 11 månader, mådde illa och spydde under hela graviditeten med hen

    mådde illa och kräktes när jag blev gravid andra gången också, väldigt tidigt dessutom

    trodde jag skulle kräkas upp första tabletten men gjorde inte det, mådde faktiskt helt okej (tror också det hade med att jag var helt säker på mitt beslut och var lättad över att äntligen påbörjat det)

    morgonen för själva aborten mådde jag jättedåligt, hade ångest och spydde :/ 
    men spydde inte när jag väl hade tagit tabletterna, och någon timme efter att jag hade börjat blöda försvann allt illamående! 
    efter några timmar till kändes nästan allt normalt
    var beredd på en fruktansvärd smärta, men klarade mig på första smärtstillande som man tar och 2 extra alvedon på kvällen
    hjälpte att ligga/sitta och vila men gå upp och gå en liten stund och gunga en gång i halvtimmen (gunga kan hjälpa förvånansvärt mycket! hur löjlig man än kan känna sig, och andas i takt) 
    värmefilt mot ryggen hjälpte också väldigt mycket

    var också beredd på att blöda mycket flera veckor, men efter bara 6 dagar blödde jag väldigt lite och efter knappt en vecka till slutade det helt

    Omöjligt att säga hur de blir för dig
    för mig gick det väldigt bra och jag hoppas detsamma för dig!

  • Ungoliant
    matilda23 skrev 2015-08-01 13:50:36 följande:

    Hur kände du efter abortpillren menar du? Var det dom som orsakade illamåendet eller var det smärtan typ?


    Näe, jag menar bara att efter första tabletten kände jag inget särskilt men efter abortpillren började själva aborten :) Till skillnad från många jag läst om som mått skit eller börjat blöda redan efter första tabletten.
  • Anonym (Emelie)

    Jag har gjort två aborter.  

    Den första i slutet av vecka 9,  jag mådde inte dåligt av tabletterna,  men däremot fick jag en spruta med smärtstillande som gjorde att jag kräktes en del... Var dock dåsig och flummig, så jag brydde mig inte så mycket, trots att jag avskyr att kräkas i vanliga fall...   Ont hade jag däremot inte alls,  det började kännas som svag mensvärk och då fick jag sprutan. 

    Den andra aborten gjorde jag i vecka 7.   Mådde inte något illa alls, och hade inte ont heller.   Tog tabletterna plus smärtstillande tabletter (Tramadol), och det var helt smärtfritt.   Jag överdriver inte nu, utan mina aborter har verkligen inte gjort ont, mensvärk är värre.

    Nu är det säkert olika för alla,  men det är min erfarenhet. 

    Lycka till!  

  • MatildaOrn

    Hej!


    Jag har precis fått reda på att jag är gravid. Jag har extrem emetofobi och har därför nu panik över både graviditetsillamående och illamående vid själva aborten. Hur gick det för dig? Skulle vara så skönt att få höra någon annans erfarenheter som dealar med samma sak. 

Svar på tråden Abort och emetofob