Snälla läs! :(

Jag hade verkligen tagit en funderare på om det är denna man du verkligen vill leva med och som du vill att ditt barn ska växa upp tillsammans med. 
Det låter inte som ett väldigt osunt beteende ifrån hans sida, du är inte hans mamma och ska verkligen inte behöva agera som det heller. Har en väninna vars fd. sambo var spelberoende, Detta tärde något enormt på henne, hon fick agera mamma, polis och psykolog till honom. Det finns en gräns som alla medberoende, vilket vi i ditt fall skulle kunna kalla dig, kan mäkta med. Tror att han behöver reda ut sitt beroende/beteende innan han är redo att leva ett familjeliv.

Tänker mycket på vår son, dels vill jag ju inte ha delad vårdnad om honom och sen så ville jag ju verkligen att han skulle få växa upp i en kärnfamilj med syskon. Vet att jag inte ska tänka så, men när jag försöker säga att jag inte vet vad jag vill så är det som att han övertygar mig att stanna kvar och lovar att det ska bli ändring, men det känns ju aldrig som att det kommer bli det

verkar det bli med han ? Bättre du blir själv ett tag med din son och sedan kanske finner en ny bättre man än vad han. Han verkar inte göra så mycket för att du ska bli glad eller hjälpa till med att uppfostra ert barn tror du vet svaret själv på din fråga. 

Skärp dig!!!! Du har ett barn!!! Dax att tänka på dig och barnet!!! Din så kallade pojkvän kommer aldrig ändras!!! Är det en sådan familj du vill visa ditt barn???

Din så kallade pojkvän har ett alkohol missbruk. Och du är medberoende! Ställ ner din fot, vet ditt eget värde. Gå vidare och hitta en riktig man som behandlare dig väl. Du kommer bli kär igen, du måste bara våga släppa. Det gör ont, det går över.

Levde också så ett tag... Fylla, lögner, minnesluckor, efterfester, hamna på fel soffa osv osv... Jag sa till direkt, du har två val.. Dörren är där eller så slutar du dricka!!! Han valde att sluta dricka. I dag har vi det bra, men några gånger om året försöker han.. Då blir svaret det är bara gå ut igenom dörren... Det har han inte gjort en.. Men jag vet också att han en dag kanske väljer dörren.. Det är hans val och den kommer inte öppnas igen. Det jag vill ha sakt är så länge du låter andra behandla dig som skit, kommer dom fortsätta göra det. Du gör inte dig själv eller barnet lycklig. Gör ditt val!!! Kram

Ställ ultimatum; antingen börjar han festa mindre och söker hjälp för alkoholproblemen, eller så flyttar han ut.

När din son blir lite äldre och mer medveten kommer han fara illa av sin pappas beteende och det kommer inte någon "kärnfamilj" att väga upp.

Pratade med han igår och sa att jag ville leva ensam pågrund av hand beteende, och han fortsätter säga det han alltid säger när han betett sig dåligt "vet att det går att rädda det här förhållandet för nu ska jag skärpa mig" och jag vet hur det blir. Skulle jag ge det ännu ett försök så är det bara en tidsfråga tills han börjar bete sig dåligt igen. Sen fick jag även höra att jag "är som alla andra brudar, letar upp en ny och dumpar den man är med för att man inte kan leva ensam" och det stämmer inte, jag vill bara inte ha det som det är nu. Vi ska prata ikväll igen och nu ska jag stå på mig för både min och sonens skull. Tack snälla för att ni svarade, det jag behövde var nog en bekräftelse på att det jag känner inte är svammel