ensamvårdnad och researbetare sammtidigt?

Mår barnet bra och det fungerar så varför inte?

Då barnet inte har kontakt med sin andra förälder (utan kontaktperson) så kan ju farmodern tagit en större roll. Är barnet trygg och har en bra relation ned farmodern så blir det ju samma situation som om det varit barnets förälder.

Att föräldern är vårdnadshavare skapar knappast några större problem de veckorna. Förmodligen har farmor lov att f0 info från skola/förskola på samma sätt som föräldern.

Hur gammal är barnet?

Och vad är det som gör att du anser att det är ett problem?

barnet e 9, ne jag bara undra hur andra tänker  o ser på det

Är kontakten med farmodern jämförbar med den relation man har som förälder ser jag ingen större skillnad på att göra så och göra liknande men då lämna barnet hos den ansa föräldern.

Här är ju inte det ett alternativ.

Många föräldrar arbetar ju borta (i Norge tex) och det funkar ju ungefär på samma sak som här, förutom att det är med farmor istället då..

Jo. Jag förstår att fdu ville veta vad andra anser, men ngt fick dig ju att fundera?

vf jag fundera... var att i min andra tråd som jag såg du faktiskt svarat på osså.  Hur mkt ansvar ska jag behöva ta :) 
så lämnade han över allt ansvar på mig när jag fanns där. Fast jag inte ville ta så mkt själv för han skulle vara borta. Hade gärna ställt upp om det var vanligt jobb han hade och han jobbade över osv.. 

Då är du? Farmor?

Isåfall får du väl säga att du inte vill ha ansvaret?

Man kan inte förvänta sig att ngn annan vet hur mkt ansvar man vill/inte vill ha utan måste säga det själv..

Eller är du bonusmamma? Isåfall får jag inte ihop det med att du skriver att farmor tar barnen? Då påverkas ju inte du?

ne jag va bonusmamman, tänkte väl mest han forsatte lämna över sitt ansvar. 

Då tror jag att jag vet vilken tråd du menar :)

Såhär tänker jag..

Det är tufft att vara ensam förälder. Avlastning behövs för att orka med sig själv och vara en bra förälder åt barnet. I en kärnfamilj får man den avlastningen automatiskt (i de flesta fall). I många familjer väljer man gemensamt att den ena föräldern arbetar borta från hemmet, oftast pga att man då kan ge barnen bättre ekonomiska förutsättningar.

För en ensamstående är detta svårare.

Vissa hittar en ny partner som vill axla ansvaret. Jag lägger ingen värdering i det utan anser att alla familjer lägger upp ansvaret som de själva vill och en bonusförälder ansvar och roll kan variera från att inye vara delaktig alls till att ta en föräldraroll med fullt ansvar. Jag anser att familjen själva kan besluta vad som passar just dem.

Det jag däremot tycker är mkt viktigt är att BÅDA PARTER, dvs förälder och ny partner, är överens gällande roll och ansvarsfördelning.

Vilket i förlängningen innebär att om DU ansett att du gärna tog ansvaret när pappan var borta så hade det varit ok och helt upp till er. Inget prat om att smita ifrån ansvaret utan ni hade gemensamt gjort upp sngående ansvarsfördelning. Nu var det ju inte så i ert fall om jag minns rätt utan du hade snarare hamnat i en situation du inte var beredd på och ned ett ansvar du inte ville ha. För självklart ÄR det förälderns ansvar MEN det är ok att dela det ansvaret med någon OM denna någon är villig att göra det.

Istället har pappan vänt sig till farmor som - förhoppningsvis - är fullt med på att ta detta ansvar.

För mig hade det varit ok att som bonusmamma att ta det ansvaret, för dig var det inte det. Det innebär ju inte att ngn av oss gjort fel val eller gått in i förhållandet på fel premisser - vi vill olika helt enkelt :)

Så länge barnet mår bra i detta och farmor är med på fördelningen tycker jag du ska släppa det. Att gå runt och tänka på vad du anser pappan gör fel kommer göra att du ältar och eventuellt blir bitter.. du har lämnat och det är inte längre din sak.

PS. Min man har under lång tid inte kunnat dela ansvaret som förälder med mig i samma utsträckning pga en skada. Jag har därför tagit mkt hjälp från min svärfar och mina föräldrar. Jag ser inte på ngt sätt att jag inte tar mitt ansvar utan är bara tacksam över att jag är så lyckligt lottad att jag har människor runt mig som hjälper mig och delar mitt ansvar.

Hade min man inte blivit bättre så att han nu kan ta sin del vet jag att jag kunnat dela ansvaret med min svärfar tex.