Påbörjat juristprogrammet, byta till läkarprogrammet?

Jag skulle nog säga att du behöver tid å tänka! Dumt att plugga å få en massa lån som du inte har nytta av. Flytta hem igen å gör något annat tills det är dags att söka igen. Tänk, fundera å undersök dina olika val. Du behöver inte plugga nu. Du kan vänta något år också :) mitt tips är iaf att inte slänga dina pengar i sjön

Tänk bara på att kolla allt m CSN före du slutar. Så de kan ge dig lån sen trots ofullständiga studier

Ja, det är också lite ångest angående CSN. Saken är den att jag hyr en lägenhet i 2:a hand och jag har skrivit på ett kontrakt fram till årsskiftet. Dessutom delar jag den med min rumskompis som också börjat plugga, kan inte lämna henne i sticket beträffande hyran osv. Så jag måste nog vara här terminen ut. Vilket kanske är positivt, får ju en starkare känsla för hur ytterligare åtta terminers studier kan se ut.

Pluggar till läkare, det är jättekul utbildning! Mkt praktik, framförallt from tredje året. Första terminen läste man biokemi på mitt universitet. Somliga säger att man har lagt den kursen först som en "vattendelare", för att sortera ut de som inte är intresserade... Och den har ju ingenting att göra med hur det är att vara läkare. Vet inte det är samma på juristlinjen- att man läser det "tråkiga"först? Men tänk igenom varför du skulle vilja plugga till läkare.

Åh, vad roligt aleydis! 
Ja, det är säkert tänkt att första terminen ska skilja agnarna från vetet även på juristprogrammet - och kanske är den metoden riktigt framgångsrik. Vid mitt universitet ligger rätt övergripande kurser på termin 1 så jag tror man får en relativt klar bild av vad det handlar om tidigt. 

Har du några för- och nackdelar med läkarutbildningen? Hur ska man vara lagd som person för att läsa till läkare? Är nyfiken! 

Du har inte funderat på att fortsätta som naturvetare? Finns många roliga program  inom bioteknik, molekylärbiologi och annat som inte är lika mattetungt som matte/data/fysikprogrammen.

Biokemi käkar vi till frukost, det är lätt och roligt om man jämför med t.ex. fysikalisk kemi eller kvantkemi. Och även som biolog läser man t.ex. embryologi, histologi, mikrobiologi, genetik, immunologi m.fl.

Ska man läsa till läkare så ska man vilja vara läkare och kunna tas med alla sorters människor, så att klara studierna är inte nödvändigtvis samma sak som att man trivs med yrket.

Jag som inte har tålamod med långsamma personer utan elementär kunskap om sin egen kropp hade förmodligen varit rätt frustrerad som läkare, men nu kan jag istället jobba i projekt med andra (ingenjörer, farmaceuter och naturvetenskapliga forskare) och lösa problem och bidra till nya produkter som alla kan använda.

Jag har läst en del juridik också för att det är intressant och introduktionskurserna i handelsrätt samt arbetsrätt tyckte jag var enkla att läsa bredvid heltidsarbete. Arbetsrätt grundkurs önskar jag att alla fick med sig redan i gymnasiet, för det är nyttig kunskap om man ska undvika blåsningar i sitt arbetsliv. Miljörättskursen var hyfsat lättillgänglig också vill jag minnas.

Men något helt annat blir det när man kommer till beskattningsrätt och processrätt, vissa tentor får även nördar ha respekt för. Så om du kämpar för att hålla intresset uppe redan nu så tror jag att du kan få svårt att komma igenom hela utbildningen.

Det låter som att du verkligen behöver fundera över vad du vill jobba med, och ja du ska välja något du tycker verkar vara roligt att syssla med (eventuellt resten av livet). Det är långa, tunga utbildningar du väljer mellan men du ska inte välja utifrån hur du tror att utbildningen i sig är utan vad slutmålet är, arbetet som du faktiskt ska ägna dig åt. Prata med studievägledare, och/eller personer i yrket, så att du får en bild att hur det egentligen är att arbeta som jurist eller läkare (eller nåt annat), båda yrkena har ganska brett spektrum beroende på arbetsplats och inriktning. 

Bli fysiker istället. Sjukhusfysiker är jätteroligt och intressant!

En sak du verkligen bör ta med i beräkningen är att det verkligen krävs toppbetyg från juristprogrammet för att kunna göra notarietjänst och därefter kunna göra nån slags karriär. Om motivationen tryter redan så har du nog inte rätt förutsättningar för att ta dig igenom programmet med genomgående de höga betyg som krävs. Betygen är allt när det kommer till juristprogrammet.

Är nyfiken på vad man jobbar med och gör som sjukhusfysiker?

Man jobbar med strålning. Antingen strålbehandling av cancerpatienter eller röntgen. Finns några fler områden också.

Man kan både jobba lite mer kliniskt eller så har man mer ansvar för maskinerna. Man utvecklar nya behandlingsmetoder och försöker ständigt optimera behandlingar och minimera stråldoser till allmänhet och personal. Man utbildar framför allt sjukvårdspersonal i strålning och dess risker och effekter. Man kan syssla mycket med forskning. Eller bara göra rutinuppgifter om man vill det. Ett väldigt varierande jobb faktiskt. Oerhört intressant och utmanande!

Det låter verkligen som att du skulle vilja bli läkare. Tycker du ska satsa :)
Det är ju en mycket mer krävande utbildning än den till jurist och arbetet är mycket mer krävande. Jag menar som jurist kan du jobba med lite vad som helst och som läkare blir du ju läkare med mycket stort ansvar. Det är väldigt få som kan komma in på läkarlinjen och som passar som läkare. Eftersom du känner som du gör tycker jag du ska satsa på den möjligheten som så få har :) Själv hade jag valt juridik eftersom jag dels inte skulle komma in på läkarlinjen och dels inte skulle klara stressen i jobbet :)

Jag började på juristprogrammet som tjugoåring och kände precis som du gör, TS. Studierna var inte alls vad jag tänkt mig och jag hade pga pendling och hästägande även svårt att lägga den tid som krävdes för att klara av studierna på den nivå som förväntas för toppbetygen, och blev stressad av att veta att det krävdes just toppbetyg för att sedan komma någon vart. Jag hoppade av efter en termin och har ångrat beslutet i perioder, men arbetar nu med något helt annat som jag trivs med.

Hade jag varit du hade jag fortsatt terminen ut på jurist för att det inte ska bli problem med CSN (alternativt hoppat av NU, flyttat hem och betalt tillbaka CSN-pengarna om du verkligen inte känner att du vill gå klart terminen). Sedan hade jag sökt till läkarprogrammet inför våren och en massa olika jobb så att du har en backup om du inte kommer in. Alla kommer ju inte in även om man har toppbetyg utan kan behöva söka flera gånger, så du måste ha någon annan sysselsättning backup inför våren. Om du väljer att hoppa av nu så kan du ju även söka andra kurser inför våren som kan vara förberedande för läkare om du inte kommer in på första försöket. Detta kan du dock inte göra om du tar CSN för höstterminen nu, eftersom läkarutbildningen är 5,5 år och man bara får CSN i 6 år utan dispens.

Berätta!

Om du läser längre upp i tråden så har vederbörande redan gjort det.

Åh, då är jag inte ensam om att känna så här! Jag, vet inte vad jag hade förväntat mig av utbildningen, men jag hade inte förväntat mig att jag skulle tycka att det var så ointressant. Med tanke på min boendesituation (jag har skrivit på kontrakt fram till årsskiftet) så antar jag att det bara är att bita ihop och köra på. Tror nog att jag i alla fall söker läkarprogrammet nu inför VT. Om jag inte gör det känns det som att det skulle kunna bli en sådan där sak som man ser tillbaka på senare i livet, och undrar över hur tillvaron hade kunnat se ut om man hade valt annorlunda.

Skulle jag inte komma in så har jag alltid mitt gamla jobb som jag helt säkert kan gå tillbaka till - så det löser sig. 

Tack för alla fina svar, det känns lite bättre nu! Möjligheterna är oändliga och det brukar lösa sig om man jobbar lite för det. 
TACK!

Det låter ju bra att du kan jobba under våren om du inte kommer in, men kolla upp det i god tid så att du vet och annars kan söka andra jobb. Håller tummarna för dig!

Nu bumpar jag en en gammal tråd men nyfiken på hur det blev?
Står själv i valet och kvalet och har läkarlinjen som nr 1 inför vårens antagning,har länge våndats över vad jag skall ha som andrahandsval, ekonom, ingenjör eller kanske jurist? Lotten har just nu fallit på sistnämnda. Till saken hör den att jag tidigare studerat och börjar komma till åren (bättre sent än aldrig) så har varken råd eller tid att "ångra" mig en gång till. Läste på sjuksköterskeprogrammet ett år men hoppade av efter praktiken, bestämde mig för att jag skulle försöka satsa på läkare men saknade de nödvändiga naturvetenskapliga ämnena. Har nu läst in naturvetenskapligt basår och arbetat 1,5 år efter det medan jag sökt läkarprogrammet och försökt plugga till HP, söker nu läkare för 4:e gången, stått som reserv innan och vägrat hoppat på andrahandsvalet (som jag alltid kommit in på, det har då varit ingenjörsutbildningar på KTH) men funderar nu på att "nöja" mig med andrahandsvalet om jag kommer in o på jurist. Tacksam för input 

Ja och nej. Notarietjänstgöring är nödvändig för den som vill bli domare eller åklagare (eller kronofogde om det är drömmen). I övrigt handlar det mest om tradition och rädsla att folk ska tro att man inte gjort tingstjänstgöring för att man inte varit duktig nog.
De flesta sitter trots allt inte ting och hittar jobb ändå. Inte alltid för att man inte lyckats få tingstjänstgöring. Alla vill trots allt inte jobba inom samma yrken. 

I TS fall verkar problemet dock inte vara att få toppbetyg eller ej utan att hitta motivationen att över huvud taget jobba för att klara kursen.

Oj, jag såg inte att tråden var tre år gammal