Sambo nekar tydligt berusad smyger barn inblandade

gör slut eller fortsätt vara ihop. inte svårare än så.
fortsätter du vara ihop borde du skämmmas.

Din man är en alkoholist och behöver hjälp och en rejäl ögonöppnare!!!

Kör han bil med barnen i bilen också?

Vågar du lita på att han inte tog en 'liten jävel' på morgonen?

Lämnar du honom ensam med barnen?

Du är medberoende och behöver själv hjälp.

Tala om för övriga familjen(era föräldrar och syskon) vad som händer och sätt din man i strålkastarljuset så han inte kommer undan mer. Redan ifrån början skulle du sökt hjälp!

Sök på medberoende, du hittar massa info på nätet.

Flytta ifrån eller ställ ultimatum, du kommer inte kunna ändra på din man och så länge det är "hemligt" så behöver han inte ta tag i sig själv eller ändra på sig.

Gör det obekvämt att vara alkoholist och skydda barnen ifrån hans berusning.

Du ska inte dra i några trådar utan du ska helt enkelt säga åt honom att det är slut och han får flytta. Detta pga sina alkoholproblem som han inte vill kännas vid. Han har inte lika rätt till lägenheten även om båda bott där utan den som har störst behov har rätten. I detta fallet blir det du eftersom du har barnen. Han har alkoholproblem och kan således inte ha bergen.

Sen kan du säga åt honom att enda chansen att ni ska leva tillsammans igen är om han erkänner att han har problem söker hjälp för dem och när han varit "ren" i 6 månader kan du fundera på att så sakta försöka hitta tillbaka till varandra.

Låt det inte påverka dig att han kallar dig idiot och att du inbillar dig att han har problem eller vad det nukan vara. Det är en klassiker att de förnekar både för sig själv och andra att problemet finns.

Ge dig absolut inte på någon punkt som t ex att han lovar att låta bli att dricka bara han får stanna. Det funkar i princip aldrig för man KAN INTE klara det även om man vill.

Ge dig inte heller på punkten att han ska flytta ut. Det är inte osannolikt att han lovar att söka hjälp och behandling, bara han får stanna. Det går oftast inte heller. 

Nästan alltid behövs ett riktigt avslut och att man faktiskt inte umgås eller är som ett par när man flyttat isär utan väntar med sånt tills eventuell behandling är över. Du ska inte komma och tvätta åt honom eller lämna matlådor och du ska inte ömka honom på något sätt. I det här fallet måste man vara benhård. Kärleksfull kan man vara sen när allt har gått bra.

Du förnekar antagligen att han är en alkoholist fortfarande?

Du skrev nämligen inte det ordet själv en enda gång

Jamen självklart!!!!!!!! Håller med allt ni skriver och sliter ut mig på köpet!!!!

Idag tog det stop , har gått runt i en bubbla i en vecka då jag bara förberett nig på att det är nu det är stop slut dags att må bra .

Men!!! Han har ju lika rätt till lägenheten! På vilket sätt kan jag få ut honom?

Du har helt rätt i att du måste få ut honom för barnens skull!

Kan du vända dig till hans föräldrar/syskon och uppmärksamma dem att deras son/bror har problem med alkoholen?

Annars är det väl soc/familjeenheten som kan hjälpa dig med hur du ska göra för att era barn inte ska må dåligt av det?

Han lever i förnekelse om att han har problem och han kommer inte ändra sig fören han erkänner för sig själv att han faktiskt har problem.

Jobbar han? Då kanske det är läge att tala om för hans chef vad som pågår. Chefen har som skyldighet att hjälpa sina anställda som har problem med någon form av rehabplan.

Lycka till och kämpa för dig och era barn!

Det låter precis som min pappa under min uppväxt. Och nej, du är inte dum som inte sett det komma, man blundar ofta för saker som är för jobbiga att ta tag i.

Jag tror att det många gånger behövs något radikalt för att an alkolist ska förstå och erkänna för sig själv att hen har problem. I min pappas fall krävdes det att han blev tagen för rattfylla innan han kunde söka hjälp.
Men jag vet hur det är att prata, gråta, böna, förklara, skuldbelägga, vara förstående etc. utan att det hjälper. Det du kan fokusera på är att själv få stöd. Kanske en samtalskontakt? Finns det något ställe där du bor som jobbar med att stötta anhöriga till missbrukare? Kan du prata med din sambos närstående så att du inte behöver vara den enda som försöker få honom att förstå?
Jag tror att det viktigaste är att våga prata om det, för många anhöriga är tabuet och skammen det värsta, säger man det högt tillräckligt många gånger kan det lägga sig.

Men lämna din sambo, söker han hjälp och tar ansvar kan ni alltid hitta tillbaka till varandra sen. Och ljug inte för dina barn. De är självklart för små för att berätta allt i detalj men förminska inte det de själva upplever. De förstår mer än man tror. Deras pappa är sjuk och behöver hjälp, det gör honom inre mindre värd eller mindre betydelsefull för dem dock.

Nej det gör jag inte. ALKHOLIST! Jag har varit en j#vla idiot, förd bakom ljuset, blind. Skaffat barn med någon med beroende gen.

Vi har gått igenom mycket ihop, han var en gång min klippa men nu barnen kom och dom är först, viktigast!! Men hur gör jag.

Funderat på att på något sätt ta hans nyckel så att han inte kan komma in igen. Han kommer banka och slå på dörren skrika gå runt huset o gapa. Skrämma slag på både barnen och mig. Försöka möta upp oss på dagis ställa till problem.

Han kommer inte bara säga ok jag tar min väska och går o fixar ny lägenhet .

Jag kommer aldrig kunna lämna barnen ensamma med honom typ för delad vårdnad tills (OBS om) han varit alkoholfri ett bra tag. Vart ska jag vända mig för rådfrågning kring dessa praktiska bitar?

Alkoholist. Vet sedan tidigare att folk gillar att märka ord.

Igår hittade jag en slatt. Han lovade dyrt och hederligt efter ursäkter förklaringar blablablabla, att " hittar du NÅGONSIN något igen så sticker jag".

Såg direkt idag att något har han fått i sig, så jag gick in och letade igenom allt jag kunde tänka. Sjuk situation tänkte jag. Skolådor garderober gamla möbler i förråd. Hittade en öppnad vinbox bakom en av ungarnas gamla madrasser i källaren.

Gick ut för att ventilera med en vän medans ungarna sov o gubben antagligen gick o la sig. Hade tänkt att säga" vill du ha din familj så går du nu och tar fram varje liten droppe som finns liggandes i vår bostad och så sätter vi igång det här" fick aldrig en chans han snarkar gott.

Hur kan han sova gott den jäveln.

Äcklad av lögnerna och vad han gör mot barnen och arg på mig själv!!!!!

han kommer inte ha något då han lämnar oss. Inget förutom jobbet, ett jobb där han är beroende av sitt körkort.

Hans släktingar bor utomlands. Ringt och gråtit till hans systerparti flera ggr men han anser att det inte är någon idé att dom säger något då X själv måste inse. Eller så vågar inte släktingen bara trots att de är nära.

ring kommunen och en läkare  och få öket lvm, ad - lagen om vård av missbruk.
alt boka en tid på lokala alkis behandlingen, beroende mottagningen,  och gå dit med honom, nappar han inte ( villkora ) då ni vart där så avkräv honom nycklarna till hemmet och säg -tills du kommit på bättre tankar.
jag kan av erfarenhet säga att det där gnällandet skällandet och din självutplånande ilska och förnedrande mamma rollen, ja du vet hur jag menar.. kommer du ingenstans med. det enda som kommer ut av det är ännu mer supandet för han har inte bara en gnällig morsa som han inte respekterar utan även en möjliggörare
va ? tänker du nu, vaddå möjliggör jag har ju bett han skällt snokat hotat och allt. ja det har du - men han bor ju kvar fullare och fullare eller hur. alltså är du en möjliggörare. 
alla missbrukare som ff bor med sin familj träffar sina små barn osv osv har en möjliggörare bakom sig. annars bor de på gatan eller en soc lgh typ

tyvärr finns inget annat sätt än att du försöker få kommunen att ta hand om honom eller att du helt låser ut han
visst kanske du kan lirka med honom på nån form av gemensam behandling men nja,, du ska ju ha det liv du har rätt till och man måste isf ha insikt, vilket han saknar