Stor konflikt med exet och hans nya fru
Ska försöka att inte bli alltför långrandig. Exet och jag har tre barn tillsammans (varav ett utflyttat och två hemmavarande tonåringar). Vi är skilda sedan många år och har en helt okej kontakt och ett bra samarbete. Han är numera omgift och har en liten son med sin fru. Frun är mycket yngre än jag och är en trevlig, bra, energisk och glittrig person. Allt väl så långt.
För en tid sedan så åkte mitt ex fru på en resa tillsammans med sina kompisar till ett väldigt exotiskt och spännande resmål. Den resan har varit planerad länge och hon har flera gånger pratat om hur extremt mycket hon såg fram emot att åka. När hon varit borta i nästan en vecka råkade mina före detta svärföräldrar ut för en olycka. Exet blev tvungen att kasta sig iväg och bad mig ta hand om deras son. Jag tog ut semester och hade sedan deras son boende hos mig och våra barn medan exet åkte till det grannland där mina före detta svärföräldrarna befann sig och ordnade för dem. Allt väl så långt också. Pojken är jättehärlig och allt fungerade väldigt bra, han älskar dessutom förstås sina storasyskon så allt gick hur bra som helst.
Problemen uppstod när mitt ex fru kom hem. Det visade sig då att exet inte berättat att han lämnat barnet i min vård och heller inte sagt något om olyckan eftersom han var rädd att han skulle förstöra hennes resa. Något som hon blev så förbannad över att hon kontrade med att dels ringa och skälla ut mig men också med förbjuda våra barn att komma till dem.
Jag tog det hela som ett uttryck för att hon kanske faktiskt kände sig förbigådd och sviken samt kanske också på något sätt kände sig dålig som inte själv var hemma och tog hand om sonen. Ja, i alla fall tänkte jag så. Jag vet ju inte om det stämmer. Hur som helst så bad jag om ursäkt för att lugna ner hela situationen och sa till våra barn att det där säkert skulle gå om sig om hon bara fick lite tid att smälta saken. Därmed trodde jag att allt var bra, eller i alla fall att det skulle bli det.
Det blev det inte. Exet blev apförbannad på mig för att jag bett om ursäkt för något som inte var mitt fel och ännu mer förbannad på sin fru för att hon förbjudit våra ungar att komma till dem.
Åh! Så jobbigt allt. 
Jag sa till exet att han väl kunde bjuda henne på detta, vad spelar det för roll liksom? Om man inte eldar under brasan så tror jag att allt helt enkelt lugnar sig och återgår till det normala. För även om hon är väldigt trevlig så ville hon kanske inte att jag skulle ta hand om hennes barn, henne ovetandes. Det är väl inget onormalt att tänka sig att det är så hon känner. Men han är helt obeveklig och hon är förstås också nu ännu argare.
Jag sa till exet att han väl kunde bjuda henne på detta, vad spelar det för roll liksom? Om man inte eldar under brasan så tror jag att allt helt enkelt lugnar sig och återgår till det normala. För även om hon är väldigt trevlig så ville hon kanske inte att jag skulle ta hand om hennes barn, henne ovetandes. Det är väl inget onormalt att tänka sig att det är så hon känner. Men han är helt obeveklig och hon är förstås också nu ännu argare. Vad kan jag göra? Säga? Om något? Eller ska jag bara hålla en jävligt låg profil kanske, ducka allt? Det blev visst långt ändå, förlåt för det!