• Lia87

    Svårt att bli gravid med andra barnet

    När vi blev gravida med vår dotter, som blir tre i januari, gick det på bara ett par månader.

    När vi till sist ville skaffa ett syskon var det däremot inte lika lätt.

    Vi har nu försökt i ca nio månader och stressen byggs upp för varje månad utan att plussa. Börjat oroa mig för att det kanske bara var en lyckträff första gången. Anklagar mig själv och utgår nästan hela tiden från att det hela beror på mig. Folk i vår omgivning vet om vår situation på gott och ont. Känns som att alla väntar på att vi snart ska komma med glada nyheter.

    Varje gången mensen kommer, som senast igår, känner jag en enorm tomhet och hopplöshet. Jag skäms, för jag vet att jag bara borde vara tacksam för det barn jag har (vilket jag självklart är) men kan ändå inte släppa tanken på fler barn.

    Bryter ihop varje gång och far enormt illa av tanken på att börja om från början ännu en gång...

    Känns som att vi har testat det mesta och jag vet liksom inte vad som ska till.

    Processen tär nåt enormt på mig, och det känns som att jag inte har någon att dela detta med. Min sambo är inte den mest pratsamma typen. Men såklart en axel att gråta mot :)

    Någon därute som är i samma sits? Någon som har råd/tips på hur man skan tänka för att inte må så dåligt över detta? Eller har du kanske varit i samma sist men tillslut blivit gravid?

    Tacksam för vad som :)

  • Svar på tråden Svårt att bli gravid med andra barnet
  • Malva2015
    Lia87 skrev 2015-10-05 17:35:39 följande:

    När vi blev gravida med vår dotter, som blir tre i januari, gick det på bara ett par månader.

    När vi till sist ville skaffa ett syskon var det däremot inte lika lätt.

    Vi har nu försökt i ca nio månader och stressen byggs upp för varje månad utan att plussa. Börjat oroa mig för att det kanske bara var en lyckträff första gången. Anklagar mig själv och utgår nästan hela tiden från att det hela beror på mig. Folk i vår omgivning vet om vår situation på gott och ont. Känns som att alla väntar på att vi snart ska komma med glada nyheter.

    Varje gången mensen kommer, som senast igår, känner jag en enorm tomhet och hopplöshet. Jag skäms, för jag vet att jag bara borde vara tacksam för det barn jag har (vilket jag självklart är) men kan ändå inte släppa tanken på fler barn.

    Bryter ihop varje gång och far enormt illa av tanken på att börja om från början ännu en gång...

    Känns som att vi har testat det mesta och jag vet liksom inte vad som ska till.

    Processen tär nåt enormt på mig, och det känns som att jag inte har någon att dela detta med. Min sambo är inte den mest pratsamma typen. Men såklart en axel att gråta mot :)

    Någon därute som är i samma sits? Någon som har råd/tips på hur man skan tänka för att inte må så dåligt över detta? Eller har du kanske varit i samma sist men tillslut blivit gravid?

    Tacksam för vad som :)


    Tror att det är många här inne i din sits.
    Själv känner jag avundsjuka när jag hör att ni har ett barn sedan innan men det är nog lika frustrerande när det inte tar sig oavsett!

    Vi försöker bli gravida med vårt första.
    Vi blev dock med barn för två år sedan FAST jag åt minipiller. så jag trodde vi var superfertila men shi fick jag.
    Den gången gjorde vi abort och nu känns det som vi blir straffade för det.

    Händer inte mycket nu. Ligger på som attan, käkar tillskott och försöker göra allt rätt.
    Lika förkrossad varje gång mensen kommer..

    Du är inte ensam. Har ni " kollat upp "er?
  • Lia87
    Malva2015 skrev 2015-10-05 18:21:57 följande:

    Tror att det är många här inne i din sits.

    Själv känner jag avundsjuka när jag hör att ni har ett barn sedan innan men det är nog lika frustrerande när det inte tar sig oavsett!

    Vi försöker bli gravida med vårt första.

    Vi blev dock med barn för två år sedan FAST jag åt minipiller. så jag trodde vi var superfertila men shi fick jag.

    Den gången gjorde vi abort och nu känns det som vi blir straffade för det.

    Händer inte mycket nu. Ligger på som attan, käkar tillskott och försöker göra allt rätt.

    Lika förkrossad varje gång mensen kommer..

    Du är inte ensam. Har ni " kollat upp "er?


    Ja förstår det! Det är just det, man känner sig så otacksam ibland eftersom man vet att många inte ens får ett barn. Men ja, det är väldigt frustrerande :(

    Din situation kan inte vara lätt! Just det där när man tror att detta går garanterat vägen, och så blir det inte så.

    Hur länge har ni försökt? Usch ja, hemskt när man känner att man gör allt rätt och ändå inget pluss. Man skuldbelägger ju sig själv också..

    Tack! Skönt att höra att man inte är ensam :)

    Nej, vi har inte kollat upp oss än. Vi har sagt att vi ger det max ett år, sen söker vi hjälp.
  • Fian88

    Vet hur det känns! Blev gravida på 2a försöket första gången och fick en underbar son:). Nu har vi försökt sen juli -14, fick plus härom veckan men det slutade tyvärr i ett tidigt missfall. Det som är skönt är att vi nu vet att det fortfarande fungerar, men visst var det förkrossande! Jag ska på en grundlig undersökning i början av november hos gyn men hoppas vi får plus igen innan dess! Om inte så får vi hoppas att hon inte hittar några fel i alla fall.

  • Lia87
    Fian88 skrev 2015-10-05 19:27:07 följande:

    Vet hur det känns! Blev gravida på 2a försöket första gången och fick en underbar son:). Nu har vi försökt sen juli -14, fick plus härom veckan men det slutade tyvärr i ett tidigt missfall. Det som är skönt är att vi nu vet att det fortfarande fungerar, men visst var det förkrossande! Jag ska på en grundlig undersökning i början av november hos gyn men hoppas vi får plus igen innan dess! Om inte så får vi hoppas att hon inte hittar några fel i alla fall.


    Usch va jobbigt för er! ;( Kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att få missfall..

    Men som du sa, skönt att iaf veta att det GÅR! Även om det kanske är en klen tröst..

    Skönt att bli undersökt! Hur länge hade ni försökt innan du bad om hjälp? Eller ska du gå dit pga missfallet?

    Håller tummarna för dig att allt står rätt till! :)
  • violan

    jag har en son som är född 2011 och 2013 började vi försöka få ett syskon. Precis som första gången blev jag gravid nästan direkt, men i vecka 12 fick jag ett missfall. Efter missfallet tog det 9 månader och 9 försök innan vi äntligen lyckades igen. Efter en nervös graviditet så föddes vår dotter nu i februari. Jag tog aldrig kontakt med vården för någon utredning. Ibland tar det bara lite tid och jag hoppas att du får ditt plus snart, lycka till!

  • Lia87
    violan skrev 2015-10-05 20:24:46 följande:

    jag har en son som är född 2011 och 2013 började vi försöka få ett syskon. Precis som första gången blev jag gravid nästan direkt, men i vecka 12 fick jag ett missfall. Efter missfallet tog det 9 månader och 9 försök innan vi äntligen lyckades igen. Efter en nervös graviditet så föddes vår dotter nu i februari. Jag tog aldrig kontakt med vården för någon utredning. Ibland tar det bara lite tid och jag hoppas att du får ditt plus snart, lycka till!


    Va härligt att höra! :) Måste varit underbart när ni väl var i mål :)

    Tack för peppen! :)
  • Fian88
    Lia87 skrev 2015-10-05 20:09:37 följande:
    Usch va jobbigt för er! ;( Kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att få missfall..

    Men som du sa, skönt att iaf veta att det GÅR! Även om det kanske är en klen tröst..

    Skönt att bli undersökt! Hur länge hade ni försökt innan du bad om hjälp? Eller ska du gå dit pga missfallet?

    Håller tummarna för dig att allt står rätt till! :)
    Ja det kändes riktigt tufft. Kändes grymt orättvist att lyckan blev så kort när vi försökt så länge:(.
    Jag ringde gyn när vi var inne på försök 15. Sen plussade jag ju veckan efter jag bokat tid. Lång väntetid här så var ju bra att jag aldrig hann avboka tiden. Får se hur det går, drygt en månad kvar tills jag ska dit. Hoppas ju ändå att vi får plus igen nu runt den 22/10, eftersom missfallet hände så tidigt så hoppas jag att min cykel inte rubbats. Men är ju bara att vänta och se, och ligga i så att säga, precis som vanligt haha.
  • Lia87
    Fian88 skrev 2015-10-05 21:54:49 följande:

    Ja det kändes riktigt tufft. Kändes grymt orättvist att lyckan blev så kort när vi försökt så länge:(.

    Jag ringde gyn när vi var inne på försök 15. Sen plussade jag ju veckan efter jag bokat tid. Lång väntetid här så var ju bra att jag aldrig hann avboka tiden. Får se hur det går, drygt en månad kvar tills jag ska dit. Hoppas ju ändå att vi får plus igen nu runt den 22/10, eftersom missfallet hände så tidigt så hoppas jag att min cykel inte rubbats. Men är ju bara att vänta och se, och ligga i så att säga, precis som vanligt haha.


    Förstår det ;( Kan tänka mig hur frustrerande det måste ha varit..

    Aha, okej! Vilken tur i oturen att du hade din tid kvar! Just vänta gör man ju nog som det är liksom.. Åh, spännande! Hoppas hoppas då :)

    Jadu, här får det också liggas i ordentligt snart igen. Nedräkning till nästa ägglossning har börjat, ha ha ;)
  • Tedax

    Här är en till som har svårt att få till ett syskon. Rynkar på näsan

    Vi har en son på tre år som tog dryga året att få till och nu har vi försökt att få ett syskon till honom sedan i februari 2014. Blir bara mer och mer frustrerad och uppgiven för varje månad.

    Så nu har vi påbörjat en fertilitetsutredning och om två veckor ska vi till kliniken och göra en gynundersökning och få svar på de andra proverna som vi lämnat. Det ska bli skönt att få besked för jag är trött på denna ovisshet. Känner mig stressad över åldern då jag är 36 år...

  • Lia87
    Tedax skrev 2015-11-01 19:02:46 följande:

    Här är en till som har svårt att få till ett syskon.

    Vi har en son på tre år som tog dryga året att få till och nu har vi försökt att få ett syskon till honom sedan i februari 2014. Blir bara mer och mer frustrerad och uppgiven för varje månad.

    Så nu har vi påbörjat en fertilitetsutredning och om två veckor ska vi till kliniken och göra en gynundersökning och få svar på de andra proverna som vi lämnat. Det ska bli skönt att få besked för jag är trött på denna ovisshet. Känner mig stressad över åldern då jag är 36 år...


    Kul att du ansluter Tedax! :)

    Usch ja, man blir ju nåt så fruktansvärt frustrerad. Det är hemskt :(

    Men va skönt att få påbörja en utredning, hoppas dom kan ge er svar på om något är tokigt. Skulle själv vilja kolla upp mig men jag tror nog jag måste vänta tills det gått ett helt år.

    Vad för kriterier krävdes för att ni skulle få komma dit?

    Håller tummarna för dig att det går bra! :)
Svar på tråden Svårt att bli gravid med andra barnet