Det som inte tar kål på en gör en starkare.. Eller?

Det beror ju på hur man tolkar det. Det mesta jobbigt jag har varit med om har just "dödat" mig lite. Starkare har jag absolut inte blivit, snarare tvärt om..jag är mycket känsligare för allt nu än förr.
Men som sagt...det beror ju på hur man tolkar uttrycket... "dödar" som i bokstavligt talat "dödar" eller så som jag tolkar det...

fattar inte, så vilket scenario skulle stödja den gamla klyschan i dina olika tolkningar?

men som du säger i exemplet, du har blivit känsligare för allt nu än förr...

Jag är starkare av den enkla anledningen att jag tog mig igenom det och kände efteråt att om jag klarade av den återhämtningen klarar jag allt. Är inte rädd längre. Men det tog tid, många år och mycket arbete.

härligt, vill ha en liknande upplevelse som dig. jag har tagit mig igenom saker. men inte känner jag mig starkare för det. och vill inte uppleva samma igen...

Jag har tagit mej igenom extremt mycket från den dagen jag föddes och ja, idag är jag en mycket starkare person. Men det kom inte av sig själv, förra året gick jag i terapi några månader och bearbetade det gamla. Jag lärde mej saker om mej själv och valde att då vända det tunga till något positivt. Senast i somras hände det en del jobbiga saker och just då var det tungt några veckor men jag kunde använda mej av det jag lärde mej förra året och mina gamla erfarenheter och ta mej ur den svackan relativt fort och som en ännu starkare person. 

Jag menar att antingen så har man ju tagit sig igenom det = man är stark/starkare
Eller så "dödade" det en = man är inte starkare 
Är du svagare/förstörd så gjorde det dig ju inte starkare, du "dog", och på så sätt så kan ju uttrycket stämma.

Om du däremot tolkar det bokstavligt talat, att allt där du faktiskt inte dör gör dig starkare så tycker jag inte det stämmer.

Finns nog en del som blir starkare.. men själv upplever jag det ofta tvärtom. När jag gått igenom en svår kris eller ett svårt trauma, så vill jag aldrig tillbaks till hur jag mådde då, när jag börjar må bättre. Tvärtom så försöker jag till varje pris undvika att hamna i samma situation eller mående igen, eftersom jag alltid strävar efter att må bättre och skapa sådana omständigheter som jag mår bra och trivs i.

Vissa blir säkert starkare. Och visst kan man bli starkare iom att man är en livserfarenhet rikare och lär sig något viktigt av det man gått igenom. Men starkare på så sätt att man skulle klara av att gå igenom samma saker igen.. näe det tycker jag inte, men det beror förstås på vad man går igenom och vad man lärt sig från förr.

Nja, för mig har det snarare varit så att motgångarna har krävt fram mina starka sidor just då, inte att motgångarna i sig har gjort mig starkare. Annars är jag väldigt blödig, både åt det goda och dåliga hållet. 

Det som inte dödar härdar.

Men varför vara stark?
Det är ändå ingen som uppskattar starka människor.

Jasså? Jag tycker det är tvärtom att starka människor alltid får mycket vänner och sympatier, medans svaga lämnas åt sitt öde och tvingas lida i sin ensamhet. Men vi kanske ser från olika perspektiv nu.