• Ki89

    Är det jag som tänker fel?

    Både jag & min sambo har varit studenter under en lång tid av vår relation. Vi, eller han, tyckte vi skulle vänta med all planering av giftermål, barn & hus tills vi gått klart skolan vilket känns logiskt. Jag tog i examen i juni & arbetar heltid, han startade firma men i och med att de inte går plus ännu får han jobba extra på sina gamla jobb = ingen tid ihop. Han säger att han jobbar för vår framtid och försöker jobba hårt nu för att inte behöva de längre fram, utan att businessen ska rulla på själv. Innerst inne vet jag verkligen att han kämpar hårt för oss, det går inte att bortse och han säger att det inte bromsar vår andra planer. Nu är det oktober, vi har mindre tid ihop, ingen förlovning eller antydning till bröllop och jag känner mig så fruktansvärt irriterad på honom för att han beslutar sig för att starta eget nu när jag trodde vi äntligen skulle ta tag i våra drömmar.

    Jag kanske låter otacksam, men jag har samtidigt en dröm om att bli fru, få barn. Just nu känns det som jag slösar min tid på att vänta tills vi kan köra medan det känns som att alla runt om kring oss hinner med barn efter barn. Jag fyllde 26 för ett tag sedan och känner mig så otroligt stressad att jag knappt kan tänka rationellt längre. Jag går runt hela tiden och stör mig, han tycker att jag ältar mycket och han säger att han gör sitt bästa för att de ska bli bättre med jobbtider osv, men någonstans har jag tappat hoppet. Jag vågar inte lita på att de blir bra, känns som jag bara väntar och väntar.

    Ber om lite input.

  • Svar på tråden Är det jag som tänker fel?
  • Anonym (tja)

    Stanna upp lite och lev i nuet. Njut av att studierna är avklarade, att du har jobb och att ni faktiskt har varandra.
    Bättre att din kille jobbar på nu så att han har tid för dig när du sitter där med ett barn i framtiden.

  • Alexiandra

    Du skriver "era drömmar" men är det kanske så att hans dröm innefattar starta eget.

    Spontant kan jag tycka att ja du tänker fel om du tog examen i juni och nu är missnöjd med att det inte är bröllop och barn osv. Samtidigt så en känsla är aldrig fel rent "känslomässigt". Skulle det kanske kännas bättre om ni satte er ner och talade om det. Om när det skulle kunna vara genomförbart att gifta er tex? Skulle det vara lättare om du visste att nästa höst eller om två år så..?

  • Ki89
    Anonym (tja) skrev 2015-10-09 13:11:07 följande:

    Stanna upp lite och lev i nuet. Njut av att studierna är avklarade, att du har jobb och att ni faktiskt har varandra.

    Bättre att din kille jobbar på nu så att han har tid för dig när du sitter där med ett barn i framtiden.


    Du har rätt. Försöker tänka så, ibland går det en lång period där det känns bra sen slungas jag tillbaka och drömmer om ett annat liv. Känns som att familjelivet aldrig kommer att hända mig. Det verkar gå så lätt för andra. :( Känner mig så otroligt ledsen bara, börjat jobba utöver heltid för jag mår bra på jobbet. Känns sjukt.
  • Anonym (Y)

    Du är ju fortfarande väldigt ung TS! Du kanske ska gå och prata med någon..?

  • Ki89
    Kjell2 skrev 2015-10-09 13:16:13 följande:

    Fria och gift er, går snabbt att ordna.


    Han har sagt att frieri är något han vill sköta själv. Jag vill dessvärre inte fria, det hade tyvärr inte känts bättre för mig.
    Alexiandra skrev 2015-10-09 13:13:22 följande:

    Du skriver "era drömmar" men är det kanske så att hans dröm innefattar starta eget.

    Spontant kan jag tycka att ja du tänker fel om du tog examen i juni och nu är missnöjd med att det inte är bröllop och barn osv. Samtidigt så en känsla är aldrig fel rent "känslomässigt". Skulle det kanske kännas bättre om ni satte er ner och talade om det. Om när det skulle kunna vara genomförbart att gifta er tex? Skulle det vara lättare om du visste att nästa höst eller om två år så..?


    Förstår att det ser "fel ut", men min känsla är så stark och har svårt att tänka på andra saker. Hade vi varit förlovade och på väg mot målet hade de känts bättre men just nu känns inget bra. Jag känner bara irritation när jag ser honom. Det sjuka är att sen vi började ses mer sällan så blev sexlivet mer frekvent, vilket var ett "problem" innan. Inget känns logiskt.

    Hjälper inte att jag börjat på ett nytt jobb och har en kollega som ska gifta sig med sin tjej och med inställningen "vill man ha något så varför vänta på det?". Just nu känner jag mig så bitter bara.
  • Ki89
    Anonym (Y) skrev 2015-10-09 13:19:03 följande:

    Du är ju fortfarande väldigt ung TS! Du kanske ska gå och prata med någon..?


    Jag går i kbt. Känner mig inte så ung längre att jag har tid att spilla. Någonstans i mitt huvud har jag en deadline, att jag förmodligen kommer lämna om vi inte kommer någonstans. Det sura är att han är så otroligt bra man. Han är, bortsett från arbetsnarkomanen-sidan, en man som kvinnor vill gifta sig med. En trygg, stabil och lojal man. Trots de drömmer jag om annat när de känns såhär.
  • Alexiandra
    Ki89 skrev 2015-10-09 13:22:25 följande:

    Han har sagt att frieri är något han vill sköta själv. Jag vill dessvärre inte fria, det hade tyvärr inte känts bättre för mig.Förstår att det ser "fel ut", men min känsla är så stark och har svårt att tänka på andra saker. Hade vi varit förlovade och på väg mot målet hade de känts bättre men just nu känns inget bra. Jag känner bara irritation när jag ser honom. Det sjuka är att sen vi började ses mer sällan så blev sexlivet mer frekvent, vilket var ett "problem" innan. Inget känns logiskt.

    Hjälper inte att jag börjat på ett nytt jobb och har en kollega som ska gifta sig med sin tjej och med inställningen "vill man ha något så varför vänta på det?". Just nu känner jag mig så bitter bara.


    Men vet han tex det att en förlovning skulle kännas bättre? Att även om det tar X år innan ni gifter er så skulle det göra stor skillnad för er?

    Kan han styra tiden ngt? Säg så ni får några veckor ledigt ihop till jul eller något? Att resa bort på kanske? Men något att se fram emot.
  • sextiotalist

    Jaha, en som vill kasta bort ett bra förhållande för att tidplanen inte stämmer överens med det som ts önskar.
    De flesta jag känner gifte sig kring 30 eller något senare. De håller ihop än, de flesta andra som jag vet gifte sig ungt och skaffade barn tidigt lever inte längre tillsammans med den mannen/kvinnan.
    Själv var jag 30+ när jag träffade min sambo och är väldigt glad att det blev han

  • Ki89

    Vi hade tänkt resa nu i oktober men om han inte hinner få in en till företaget tills dess blir det inte av, så jag har släppt de förväntningarna. Det är som du säger, något att se fram emot. Det är något som vi inte ens har, igår skickade en vän till mig en lista över roliga saker som skulle ske nästa år. Jag missunnar ingen, men just då blev jag så ledsen för jag inte har något att längta efter. Tar fler och fler pass på jobbet för då sitter jag inte bara jemma och grubblar utan tjänar pengar.

    Tack för att du tar dig tiden att svara.

Svar på tråden Är det jag som tänker fel?