tips att klara två barn tätt

Låt barnet vara med när du tar hand om den lilla/lille. När det matas, byts blöjor. Min mamma gjorde det med min bror när jag från det jag föddes och ett bra tag efteråt. Även på morgonen var han med. Neka aldrig om han/hon vill vara med utan säg till att han/hon får komma.

Jag har en liten kille som blir ett nu och som ska bli storebror när han är 15månader. Han är också extremt mammig, väldigt vanligt när de är i den åldern men jag oroar mig inte så mycket för det :) fördelen med så små barn är att de anpassar sig väldigt lätt och visst kommer det säkert bli lite upp och ner första åren men jag försöker fokusera på allt det positiva tex hur kul de kommer att ha tillsammans :)

Jag har en blivande 3 åring som kommer att vara 2 år och 10 månader när han blir storebror för andra gången, lillebror kommer att vara 15 månader när han blir storebror. Min stora är redan nu väldigt svartsjuk på lillebror och har varit det redan sen han var nyfödd, vi försökte förbereda honom på att bli storebror och ägnade oss mycket åt honom och lät han alltid vara med när han ville när vi skötte om lillebror. Det svåra var att lillebror aldrig kunde ligga på golvet eller sitta i babysittern när storebror var vaken då han lika gärna kunde ge honom tjuvnyp som en kram eller puss. Nu är han mest rädd om sina leksaker och tar gärna av lillebror så fort han får tag i något som han inte vill låna ut till lillebror, men det blir bättre och bättre ju större dom blir.

Nu blev jag oplanerat gravid igen och efter mycket velande valde vi att behålla men är livrädd för hur det ska bli när bäbisen väl är här. Vi kommer att göra ungefär lika och låta storebröderna få vara med och sköta bäbisen så mycket dom vill och uppmuntra kramar och pussar. Nu sover våra i sina egna sängar men lilla vaknar några gånger per natt och dom sover båda i vårt sovrum än så länge, det är tänkt att dom ska få eget rum innan bäbisen är här. Jag har funderat mycket på att minsta storebror får fortsätta sova inne i vårt rum tills han sover bättre på nätterna.

Mitt barn var 17 mån när han fick syskon. Fördelen är ju att några månader senare så minns han inget annat, så på det sättet blir det ju mer naturligt med syskonet än om han varit tex tre år.

Jag är mest rädd för att inte räcka till. Inte kunna ge alla den uppmärksamhet dom behöver. Storebror har ju läxor som behövs göra med och han behöver också lite egentid med mig.

Vet ju allt de här med att va med när man bytar och tar hand om den lilla gjorde ju så led storebror. Men det är ju svårarr att få dom små att anpassa sig efter att den stora behöver sin tid med läxor och sådant

Köp en ordentlig ergonomisk sele (inte babybjörn. .) Och sätt lilla i. Då kan bebis sova och vara nära dig när du leker med de större. Ofta är det svårt men en närhetstörstande nyföding och ändå vara med de större när man inte kan lägga ifrån sig barnet.

Sen ska bebisen alltid komma i andra hand. Låter hemskt, men om storebror fattar redan från början att han kommer först blir avundsjukan ofta mindre och går över snabbare. Självklart tillgodoser man bådas behov men kanske bebisen får vänta 1 minut extra ibland..

Ta dagarna som de kommer, skaffa dig en bra ergonomisk bärsele eller en Bärsjal.

Jag fick mina första två barn med 11,5mån mellanrum - oplanerat och jag var INTE redo men kunde inte med abort!
Det var jättetufft, slitsamt och jag mådde ruskigt dåligt psykiskt. Att ha två bebisar samtidigt .. :O
Men när jag började må bättre runt 8mån ålder och kände att jag började få pejl på vardagen och att kunna hantera båda småttingarna samtidigt - då var det inga problem! :)
Du har ju två barn sen innan dessutom så det kanske inte blir samma grej, då vet du ju ändå lite hur du ska hantera osv. :)

Det kommer att gå bra! :) och grattis! :)

Min äldsta var 1 år ganska precis då lillasyster kom. Ha ordentliga rutiner och låt storasyskonet vara med i skötseln av den lilla, MEN behandla inte storasyskonet som om det nu helt plötsligt är för stort för vissa saker, etc. 

Nu väntar jag dessutom nr 3. Äldsta kommer vara 2 år och 8 månader, mellan kommer vara 1 år och 7,5 månad då lillasyskonet kommer. 

Vi har 16 mån mellan äldsta barnen och jag tycker det var fantastiskt bra!

Vi hade skolat in den äldre på föris så hon var där 15h/v. Upplevde aldrig att hon var svartsjuk. Det var storasysters behov som gick först. Ville hon sitta med mig på golvet och leka gjorde vi det och bebis låg breve på en filt osv.

Barnen är idag 10 och 12 år och jag kan helt ärligt räkna på fingrarna de ggr de varit riktigt osams. Annars har dom bara haft positivt ut av varandra.

Om det är möjligt är det smidigt om lillebebis tar napp tyckte jag. Samt investera i en riktigt bra syskonvagn. Lycka till! Kommer gå super!

Jag har fått dagisplats till honom men funderar nu på att inte ta platsen eftersom han är så liten och jag kommer ändå vara hemma med den lilla? Eller det är kanske dumt hur han ni gjort med dagis? Vi cyklar till skolan med stora och lämnar och hämtar och nu kommer vi få gå vilket kommer ta ca en halvtimme till skolan det är mkt sånt jag tänker på pckså. När ettåringen va nyfödd bodde vi nära skolan ca fem tio minuters promenad och jag kommer ihåg att jag fick bära honom flera ggr för han grät hela vägen och med en timme fram o tbx sammanlagt hoppas jag verkligen att det inte händer komma föda i början på februari så de kmr ju va kallt ute.

Jag har valt att ha min ett-åring hemma, tycker inte att han har behovet av att gå på förskola. Dessutom vill jag hinna vara med honom så mycket som möjligt också, så vi besöker öppna förskolan istället. För min del skulle det inte alls kännas bra att lämna bort honom och vara hemma själv med den andra bebisen då han fortfarande är liten. Tycker att förskolan när de är så små är mer till för föräldrarna än barnet och måste man arbeta så att man inte har nått val så är det fantastiskt att det finns! Men man gör givetvis vad som känns bäst för en själv och alla får tycka olika :)

Du klarar det!

Jag har 4 barn på 6, 5, 16månader och 2 månader. Det är alltså 14 månader mellan båda syskonbarn. Med mina stora hade jag båda hemma. Nu går 1-åringen på förskolan.

Det är tufft mellan varven men låt alltid minsta komma sist. Och låt äldsta alltid vara med. När båda skriker så räkna till tio, ta ett djupt andetag och hjälp äldsta först

Det jag saknar mest är sömn men det får man när de blir större....

Lycka till och fråga om du undrar något! Det kommer gå bra!

Har 19 månader mellan 1:an och 2:an och 18 månader mellan 2:an och 3:an. Alla mina har varit mammiga. Men när bebisen (antingen 2:an eller 3:an då) varit ledsna eller behövt äta eller annat som måste göras direkt har det aldrig varit några bekymmer. Även om dom varit så små har dom haft insikten om att bebisen varit mindre och behövt det den behöver just då.

Dom har alltid varit delaktiga i allt som rört småsyskonen, så fort minsta lilla ljud kommit från bebisen så har dom direkt reagerat, antingen springer efter nappen/filten eller sagt åt mig att nu får du skynda på! 

Gosande osv har vi alltid kunnat göra ihop. Antingen 1 vuxen med 3 barn, eller 2 vuxnar och 3 barn. :) Det har även varit mycket att dom vill hålla bebisen och pyssla osv. 

Gått hur bra som helst med just den biten.

Det praktiska.. Ja, alltså syskonvagn har vi använt, har även testat bärsele, men ingen av mina barn har gillat det. Men dom 2 minsta har alltid uppskattat att åka vagn. 
Vi har även turats om att vara föräldralediga och även varit hemma samtidigt. Varit riktigt skönt att vara hemma bägge 2 de första 6 månaderna både med 2:an och 3:an. 

Ursäkta att jag skriver bebisen, men har varit likadant både när 2:an och 3:an kom. Så kör ihop dom lite. :)

Grattis till graviditeten, är säker på att du hittar ett sätt som funkar för dig. När du väl fått in rutinen så kommer det gå jättebra ska du se! :)

Ska även säga att det aldrig varit någon direkt svartsjuka mellan barnen, om man bortser från att det varit någon leksak som varit oerhört poppis eller så.. Men dom har alltid varit väldigt tighta, och det är 3 barn mot 2 föräldrar i alla lägen i princip.. :)

Kan tillägga attan aldrig använt sjal eller bärsele. Men däremot har babysitter varit min räddning Då kan bebisen vara med överallt. Även stå på bordet när man springer på dass

Tack för era ord hjälper mycket ???? får va noga med rutiner men inte ha det helt inpräntat utan får ta de lite som de kommer. Det är väl just de här att få reda på de så sent så känner man extra panik och attman inte har så mycket tid att förbereda sig på. Ska på ett till ultraljud imorgon de första va bara snabbt för att se vilken vecka jag va i, så det ska bli kul att se bebisen en gång till :). Vad har ni haft för syskonvagn? Känner att man måste börja besyämma sig för de snart. Funderar mycketpå babyjogger city select någon som haft den?