Hur släpper man den man älskar?

han älskar inte dig? 

Inte så samma sätt iallafall..

Då handlar det kanske inte om att du ska släppa han utan om att du ska acceptera att han släppt dig

Är väl lite mer komplicerat än så, han har inte släppt mig

På vilket sätt har * inte släppt dig? Varför måste du lämna och glömma någon som gör dig glad och lycklig? Som du inte vill vara utan? Någon som gör dig glad och lycklig borde väl få stanna kvar i ditt liv? Som något bra och positivt? Varför är du krossad? Är * inte fri?

Vi har inte samma förhoppningar om framtiden. Jag ser han så tydligt där, men han ser väl inte mig i sin. Han vill fortsätta träffas men som du säkert förstår blir de ju inge bra. Han gör mig väldigt lycklig, tror jag gör honom det med, men det kommer ju ta slut sen.

Först: tråkigt att höra. Situationen. Vad skiljer dina förhoppningar om framtiden mot hans? Under vilka förutsättningar vill han fortsätta träffa dig?

Är i lite samma situation.. min "lösning" har blivit att kapa banden,göra den värsta biten av sirgearbetet. Resten försöker jag tränga bort för nu orkar jag inte mer.

Oj. Sorgearbetet ska det stå.

Alla löser sin sorg på sina sätt. Själv tror jag inte på att "kapa" helt och plötsligt. Det gör ont för den som kapas också. Allt försvinner och man står med frågor utan svar. Utan en chans att prata. Men det kanske ni gjort? Att det enda som återstod för dig var att kapa. Jag vet inte. Men jag önskar dig all lycka i ditt sorgearbete!

Nej. Det har naturligtvis inte varit lätt utan bland det svåraste jag gjort. Men i vårat fall fanns nog ingen annan lösning. Vi sågs från och till, försökte vara vänner. Men han ville vidare samtidigt som han inte ville släppa taget och det blev för jobbigt för mig. Har varit en långdragen process. Men tror det var det bästa jag kunde ha gjort.

Hoppas du hittar en väg som känns okej för dig.

Förstår det var svårt. Du var stark som tog ditt beslut och gjorde det bästa du tror du kunde ha gjort. Jobbigt med långdragna processer.

Tack! Hoppas du med hittat den bästa vägen nu:)

Hur går det för dig ts? Hur mår du?

Jag vill flytta ihop, skaffa barn osv. Han säger att han inte har dom känslorna för mig, jag är nå tillfälligt (mina ord). Men vi umgås som i vilket förhållande som helst, och "tillfälligt" är ett år nu så..

Jag har försökt kapa flera gånger, haft kontakt med andra och t.om gått på några dejter med en kille. Men jag saknar Han för mycket, så vi hamnar på nå vid alltid tillbaka vid varandra. Jag känner mig krossad utan Han.

Är han singel?

Känns som han bara vill ha ett KK. 

Han har ingen fru/sambo/flickvän. Han har mig, om det betyder att han är singel eller inte är ju en fråga i sigJa har väl varit lite så, men vi har ändå haft det helt som ett vanligt förhållande. Imorse såg jag ett nytt uttryck "ihop-singel" : man är tillsammans fast med olika liv typ som jag fatta det, passar in lite på oss

För mig handlade det bara om tid. I vårt fall separerade vi på hans initiativ. Han hade t o m någon annan. Jag var sårad och ledsen och ville ha honom tillbaka. vi var separerade några år och sedan ville han ha mig tillbaka och jag var (dum nog) gick tillbaka. Kände dock rätt snabbt efter att det var fel. Jag hade kommit över honom. Tiden hade läkt alla sår. Det tog ytterligare 1.5 år sedan var jag över honom helt... så totalt sätt tog det nog 3-4 år. Hade nog gått snabbare om vi inte hade haft barn och jag var tvungen att träffa honom så pass ofta som jag gjorde.

Tiden säger jag bara. Försök håll dig sysselsatt med det du tycker är intressant och ha så lite kontakt som möjligt i början. Kanske kan ni vara vänner sedan, men älskar du honom fortfarande men han inte vill så kommer det mest göra ont att träffas och det kommer ta tid innan du kommer över honom. Mitt råd...