Är det bara jag som tycker att det är över gränsen att lägga ut bilder på sina barn på Facebook? I tid och otid. Eller frågar ni kanske era barn innan ni lägger ut en bild? Var går gränsen för er? Själv tycker jag att man leker med sitt barns integritet.
Håller så väldigt med, barnens integritet men även familjens privatliv, varför ska alla fina stunder delas med alla som inte var där - tusen människor som ska sitta och tycka och kommentera varje bild på varje fina stund vi delar tillsammans som familj, för mig är de stundena heliga.. Min familj tycker det exakt likadant, tycker det är mer än självklart, min man och jag fick dock verkligen fajtas med hans familj, de tycker vi tänker helt knäppt och är styrda av fruktan (det är deras teori för att få ihop det antar jag), de är såna som delar allt på Facebook och tycker vi är själviska som inte vill dela våra barn med alla, då det ger alla en sån glädje. De hade sååå svårt för att respektera vår önskan..
Jag lägger ut bilder ungefär varannan dag på situationer, även om det inte alltid är på barnen i bild/synliga ansikten etc. Det kan lika gärna vara på bullarna vi bakat tillsammans. Skulle uppskatta att det blir max 1 bild i veckan på något av barnen.
Har en mindre vänlista (41 personer). Inte en offentlig profil. Är noga med att inte fota dem i "pinsamma" situationer utan det handlar mer om att t.ex dottern är stolt över något pyssel hon gjort på förskolan som hon vill visa, eller att sonen och jag har det trevligt och är o matar fåglarna vid dammen.
Själv tycker jag det är mest dumt för dem som har offentliga profiler överhuvudtaget. Snacka om att sakna integritetskänsla. Det innebär ju liksom att inte bara ens vänner ser, utan även vänners vänner etc. Själv kommenterar jag inte ens offentliga bilder eller statusar.
Jag har varit väldigt restriktiv med det, och jag har frågat barnen om lov när jag har gjort det. Ibland har de sagt ja och ibland har de sagt nej, och då är det ju bara att acceptera deras önskan.
Men det här med deras integritet är ett känsligt ämne. Jag hade en lång diskussion med min mellanstadiedotter om det. Det visade sig att hon kände sig ouppskattad och negligerad på grund av att jag lade upp så få bilder av henne på FB och Instagram. Jag förklarade för henne att det är av hänsyn till hennes framtida jag som jag inte vill lägga ut en massa bilder på henne, men hon tolkade det som att jag inte var lika stolt över henne som andra föräldrar uppenbarligen var över sina barn. Hon kände det helt enkelt som att jag struntade i henne.
Knepigt läge.
Oavsett vem jag lägger ut bilder på så är min grundregel att personen på bilden aldrig ska behöva skämmas över den - oavsett om det är föräldrar, barn eller arbetskamrater som får se den. Jag tycker att det är fruktansvärt när folk lägger ut bilder och filmer på "roliga barn som gråter eller klantar sig" eller på folk som blir utsatta för hemska practical jokes. Snacka om dubbel förnedring!
Mina barn är vuxna. Och skulle inte drömma om att lägga ut bild på dom utan att fråga.
Det händer, det är inte ofta och jag tänker alltid igenom det innan.
Skulle aldrig drömma om att lägga ut en bild på min 11-åring i bikini och ändå kryllar det av såna bilder på hennes kompisar när familjerna är på resa. Jag är rätt skeptisk till att barnen när de är 14-15 kommer att uppskatta alla avklädda bilder som finns av dem. En del kanske inte bryr sig men en del kan nog tänka att det är rätt känsligt.
Jag är också rätt restriktiv med att berätta saker om barnen som de senare kan uppfatta som pinsamt. Däremot har jag inga problem med att berätta saker om mig som inte är direkt smickrande (ibland har man otur när man tänker och det kan bli rätt kul historier). Men det är jag, det är mitt beslut och sen kan barnen säkert skämmas över mig också men det är lite en annan sak. Tycker jag.
Har en privat profil och frågar först.
Jag har en ganska stängd profil på FB och jag lägger ibland ut bilder på barnen där. Aldrig pinsamma, fula, nakna eller kränkande bilder och jag frågar om lov nu när barnen är stora nog att ha fått ett utseende som man känner igen från år till år.
Jag tycker inte det är ett dugg problematiskt, vad tror ni ska hända?
Jag tycker det är mer problematiskt med föräldrar som lägger upp pinsamma bilder på sig själva för alla att se. Tex från firmafester eller när dom är ny-botoxade. Eller äldre tonåringar och tjejer med dåligt självförtroende som lägger upp fyllebilder eller halvnakna bilder på sig själva.
När jag gick i skolan på 70- och 80-talet så fanns det skolkataloger med namn, adress och telefonnummer. Oj vad många av oss som kände att vi fick vår integritet kränkt av det! ....eller inte.
Att någon tar en bild på någon annan i en situation som inte är komprometterande på något vis, och lägger upp bilden på sin FB, så är det inget problem. Går man omkring utan påse över huvudet så har man inte ensamrätt på sitt fejs.
Ibland. När det är bilder/situationer som jag vet att dottern (10 år) gillar och är stolt över. Jag frågar inte för varje bild, men oftast ser hon ju vad jag gör och tycker det är kul.
När jag gick i skolan på 70- och 80-talet så fanns det skolkataloger med namn, adress och telefonnummer. Oj vad många av oss som kände att vi fick vår integritet kränkt av det! ....eller inte.
Att någon tar en bild på någon annan i en situation som inte är komprometterande på något vis, och lägger upp bilden på sin FB, så är det inget problem. Går man omkring utan påse över huvudet så har man inte ensamrätt på sitt fejs.