Sådana här frågeställningar dyker upp med jämna mellanrum på forumet. Jag vet tyvärt inte om det är lönt att ställa frågan här eftersom det finns ganska många på forumet som har en orubblig uppfattning i frågan och som tämligen onyanserat lämnar samma svar oavsett frågeställarens bakgrund och omständigheter.
Jag tycker att du som mamma bör göra en egen bedömning av om ditt barn är moget för förskola eller inte, särskilt eftersom ni har valmöjligheter.
Mitt barn är nästan 1,5 år och har gått på förskola i några månader, på deltid. Han är väldigt trygg och utåtriktad och trivs väldigt bra på förskolan. När vi går ut i hallen om mornarna tar han förväntansfullt fram sina skor, vill piggt ut och förväntar sig att komma till förskolan. Väl där springer han in till personal och leksaker. När det kommer till social samvaro är trivseln väldigt hög och han lever generellt upp när det finns andra barn omkring honom - han tittar på vad de gör, härmar, sitter med och interagerar på olika vis med de andra barnen.
Nä, det går inte att jämställa med känslan på öppna förskolan där det är mer oorganiserat och där det inte finns samma kontinuitet. För en del barn kanske det räcker gott, men för oss blir förskolan en tryggare plats.
Givetvis dementerar de som är mest rabiata kring förskolefrågan det jag säger rätt av och skulle aldrig hålla med mig (det är ingen idé att ens försöka diskutera med dem), men VI som är barnets föräldrar känner inte att vi ångrar inskolningen och att vi har vårt barn på förskola vid den här åldern. Det har fungerat utmärkt såhär långt. MEN, vi har gjort en bedömning i just vårt fall.
Folk får givetvis ha olika uppfattningar, men jag tycker att det är omdömeslöst av vissa som här
uttrycker en personlig uppfattning (med svepande slutsatser och utan hänsyn till att barn, föräldrar och förutsättningar är olika) under professionell förespegling. Urk.