3 barnsmamma offer för misshandel av maken

Hej,
Jag skriver här för att förhöra mig lite om följande situation:

Ett gift par med tre gemensamma barn, alla under 10 år gamla. Paret har varit tillsammans i 14 år, och haft sina duster genom åren, men ändå valt att "kämpa vidare" och hoppats växa sig starkare som par genom sina motgångar. Däremot har maken under nästan hela relationen verbalt och emotionellt misshandlat sin partner (som nu är hans hustru sedan några år tillbaka), och misshandeln har nu ökat i både omfattning och frekvens, till att även omfatta "mildare" fysisk misshandel, hot, samt ekonomisk utsatthet för kvinnan. Han har allt, hon har inget, och detta påminner han henne om dagligen, ifall hon skulle få för sig att lämna honom... Hon har inga egna pengar, inga värdefulla ägodelar, ingenting. Han hotar henne dagligen med att hon måste "uppföra sig" som en "bra fru", annars kommer han att begära skilsmässa och "kasta ut henne på gatan", som han uttrycker det. (Det kan han dock ej göra. 6 månaders betänketid pga. barnen..) Han har även börjat hota henne med att om hon inte "ställer upp" på sex, (trots att hon inte vill det, eftersom han kallat henne hemska saker hela dagen och varit allmänt otrevlig mot henne), så kommer han att skaffa det från en annan kvinna istället. 

Kvinnan vill nu lämna maken snarast och själv begära skilsmässa innan HAN gör det, men känner sig mycket rädd och osäker på sina rättigheter och möjligheter till hjälp från samhället. Hon är sjukskriven för depression sedan många år tillbaka, saknar utbildning och arbete, medan maken har ett heltidsarbete. Det är även han som ensam äger deras bostad (äktenskapsförord finns på detta, så det går inte att göra något åt). Kvinnan är rädd att hon inte ska få någon ny bostad eftersom hon antingen kommer att vara sjukskriven, förtidspensionerad eller ha socialbidrag när hon begär skilsmässa från sin misshandlande make. Likaså är hon orolig över sin framtida försörjning, då hennes hälsotillstånd endast försämrats de senaste åren (hon lär inte kunna arbeta på ett antal år, om ens öht.) Hon är rädd att maken kommer att få mer umgängesrätt med barnen än hon får, ifall hon inte lyckas få ett boende fort.

Någon som kan tipsa om vad som gäller och hur hon ska agera för att ta sig ur detta snabbt och lätt, med bästa möjliga slutresultat?

Tacksam för svar.