Forum Änglasyskon - änglarum
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Drömmer om ett syskon till vårt änglabarn. Någon mer?

    Fre 4 dec 2015 23:17 Läst 28034 gånger Totalt 317 svar
    Fre 4 dec 2015 23:17

    För att göra en lång historia kort:
    Efter upprepade missfall (två ofostriga och ett MA) blev vi gravida igen. Den här gången gick det vägen, men tyvärr slutade hjärtat på vår vackra son slå i vecka 30+0. Till veckan har vi återbesök, då får vi kanske veta vad som hände.

    Jag älskar min son och han kommer för alltid finnas med mig. Än så länge är sorgen så oerhört stark, men så är även längtan efter ett levande barn. Kroppen bara skriker efter en bebis att ta hand om och vi längtar till vi kan börja försöka skapa ett syskon till vår ängel. Finns det fler där ute som försöker skaffa syskon till sina änglar?

  • Lör 5 dec 2015 00:02 #1

    Beklagar det som har hänt och jag tror dom flesta försöker igen, kanske inte för att få ett syskon till ja tyvärr nån som inte finns men för att få ett eget barn iaf..


    Livet är underbart när underlivet är bart :)
  • Lör 5 dec 2015 10:10 #2

    Förlorande våran dotter i augusti, var då i vecka 42....

    Förstår precis känslan du har om längtan att skaffa ett små syskon till er son. Och sorgen som finns för sitt barn som inte överlevde går inte att sätta ord på.

    Trots negativa ägglossningstester är jag nu gravid i v. 10. Vart alltså gravid mindre än 2 mån efter våran dotter föddes.

    Är överlycklig för livet som växer i magen men med mycket försiktighet då man nu vet att "säker period" finns aldrig!

  • Lör 5 dec 2015 10:19 #3
    Frontline skrev 2015-12-05 00:02:01 följande:

    Beklagar det som har hänt och jag tror dom flesta försöker igen, kanske inte för att få ett syskon till ja tyvärr nån som inte finns men för att få ett eget barn iaf..


    Förstår inte riktigt vad du menar med din kommentar "...kanske inte för att få ett syskon till ja tyvärr nån som inte finns men för att få ett eget barn iaf.. "

    Jag har en dotter och alla mina framtida barn kommer alltid ha en stora syster, spelar ingen roll att hon inte finns i livet, hon kommer alltid leva vidare med oss.

    Antar att du inte menar ngt illa med din kommentar men man kan inte säga till någon att de inte har barn och kan därav inte skaffa syskon bara för att det äldre barnets hjärta inte längre slår...
  • Lör 5 dec 2015 13:51 #4
    skiz skrev 2015-12-05 10:10:01 följande:

    Förlorande våran dotter i augusti, var då i vecka 42....

    Förstår precis känslan du har om längtan att skaffa ett små syskon till er son. Och sorgen som finns för sitt barn som inte överlevde går inte att sätta ord på.

    Trots negativa ägglossningstester är jag nu gravid i v. 10. Vart alltså gravid mindre än 2 mån efter våran dotter föddes.

    Är överlycklig för livet som växer i magen men med mycket försiktighet då man nu vet att "säker period" finns aldrig!


    Grattis till graviditeten! Det känns som man läser om många som blir gravida igen inom 2-3 månader. Jag hoppas så innerligt att det även gäller oss! Kroppen skriker efter en bebis att få ta hand om. Jag är jätterädd för att det kommer dröja att bli gravid. Det nya barnet kommer aldrig att ersätta vår lilla Filip, men längtan är så stark. Jag tänker att Filip kommer bli en fantastisk skyddsängel till sina småsyskon.
  • Lör 5 dec 2015 13:52 #5
    skiz skrev 2015-12-05 10:19:45 följande:
    Förstår inte riktigt vad du menar med din kommentar "...kanske inte för att få ett syskon till ja tyvärr nån som inte finns men för att få ett eget barn iaf.. "

    Jag har en dotter och alla mina framtida barn kommer alltid ha en stora syster, spelar ingen roll att hon inte finns i livet, hon kommer alltid leva vidare med oss.

    Antar att du inte menar ngt illa med din kommentar men man kan inte säga till någon att de inte har barn och kan därav inte skaffa syskon bara för att det äldre barnets hjärta inte längre slår...
    Förstod inte alls inlägget...
  • Lör 5 dec 2015 15:43 #6

    Tack ? är som sagt överlycklig framförallt då det verkligen kom som en chock! Vi var på ul redan i v 6 och fick se hjärta som slog och ska på nytt ul i veckan. Så man börjar sakta men säkert känna mer och mer lycka och hopp om att det kommer gå vägen!

    Våra barn kommer vara de bästa skyddsänglarna, men man kan aldrig sluta att tänka på att det var inte så här det skulle vara, jag ska ha min lilla tjej här hos mig och inte en gravsten på kyrkogården... men livet är aldrig rättvist eller logiskt!

    Håller verkligen tummarna för dig att ni blir gravida snart igen!! Jag hade väldigt tur med avslag och så fick min första mens ca 25 dgr efter förlossningen.

    Och som jag skrev tidigare så visade ägglossningstest att jag inte hade ägglossning, men det var bivisligen helt fel!

    Ni har inte fått svar på vad som hände?

    De hitta inga fel alls på någon av oss, är både en fördel och nackdel...

  • Lör 5 dec 2015 15:45 #7

    Ska vara en glad gubbe inte ett ? Efter Tack. .. verkar vara ngt snurr när man skriver från telefonen.

  • Lör 5 dec 2015 20:08 #8
    skiz skrev 2015-12-05 15:43:59 följande:

    Tack ? är som sagt överlycklig framförallt då det verkligen kom som en chock! Vi var på ul redan i v 6 och fick se hjärta som slog och ska på nytt ul i veckan. Så man börjar sakta men säkert känna mer och mer lycka och hopp om att det kommer gå vägen!

    Våra barn kommer vara de bästa skyddsänglarna, men man kan aldrig sluta att tänka på att det var inte så här det skulle vara, jag ska ha min lilla tjej här hos mig och inte en gravsten på kyrkogården... men livet är aldrig rättvist eller logiskt!

    Håller verkligen tummarna för dig att ni blir gravida snart igen!! Jag hade väldigt tur med avslag och så fick min första mens ca 25 dgr efter förlossningen.

    Och som jag skrev tidigare så visade ägglossningstest att jag inte hade ägglossning, men det var bivisligen helt fel!

    Ni har inte fått svar på vad som hände?

    De hitta inga fel alls på någon av oss, är både en fördel och nackdel...


    Självklart är det helt fel. Filip ska fortfarande vara i min mage! Alternativt på neo tillsammans med oss! Inte i ett kylrum för att vänta på att bli begravd :( att lämna honom på förlossningen och åka hem utan honom är en känsla av sådan total sorg som ingen som inte upplevt det kan ha en aning om hur det är... vi hade så mycket planer för allt vi skulle göra med honom...

    Vi ska på återbesök på torsdag. Får se om de hittat något. En teori är ju att jag hade en infektion eftersom vattnet gick i v 29+6, men alla kontroller och tester visade inget annat än att han fortfarande hade det bra där inne då. En annan teori är att han ströp sin egen syretillförsel då han med ena handen tryckt ut en bit navelsträng... Men vi tycker ju att det då borde synts något på navelsträngen, vilket det inte gjorde enligt min man.

    Jag börjar tröttna rejält på avslaget. Ibland verkar det vara över, men strax efter kommer det mer igen...

    Vad kommer du få för kontroller längre fram? Vi hade i den här graviditeten redan tre VUL innan kub pga upprepade missfall, men efter det gick bra så föll vi ju in i det vanliga programmet. De har sagt att jag kommer få fler kontroller, men vet inte vad. Jag hoppas de kommer kolla efter infektion vid flera tillfällen!
  • Lör 5 dec 2015 21:17 #9
    ALSI skrev 2015-12-05 20:08:48 följande:
    Självklart är det helt fel. Filip ska fortfarande vara i min mage! Alternativt på neo tillsammans med oss! Inte i ett kylrum för att vänta på att bli begravd :( att lämna honom på förlossningen och åka hem utan honom är en känsla av sådan total sorg som ingen som inte upplevt det kan ha en aning om hur det är... vi hade så mycket planer för allt vi skulle göra med honom...

    Vi ska på återbesök på torsdag. Får se om de hittat något. En teori är ju att jag hade en infektion eftersom vattnet gick i v 29+6, men alla kontroller och tester visade inget annat än att han fortfarande hade det bra där inne då. En annan teori är att han ströp sin egen syretillförsel då han med ena handen tryckt ut en bit navelsträng... Men vi tycker ju att det då borde synts något på navelsträngen, vilket det inte gjorde enligt min man.

    Jag börjar tröttna rejält på avslaget. Ibland verkar det vara över, men strax efter kommer det mer igen...

    Vad kommer du få för kontroller längre fram? Vi hade i den här graviditeten redan tre VUL innan kub pga upprepade missfall, men efter det gick bra så föll vi ju in i det vanliga programmet. De har sagt att jag kommer få fler kontroller, men vet inte vad. Jag hoppas de kommer kolla efter infektion vid flera tillfällen!

    De sa till oss att oftast om det är ngt med navelsträngen så brukar det synas på ngt sett, att den är skadad eller att det är en knut på den eller att bäbisen har den runt halsen eller så. Så verkar inte som att det skulle vara anledningen hos er tycker jag..


    Vad "hoppas" ni på för svar eller hur man ska uttrycka det på torsdag?


    Hos oss hittade det absolut ingenting verken på prover eller obduktion... 
    Men det som gör oss riktigt jävla arga rent ut sagt är att vi var inne på måndagen då jag hade haft huvudvärk en tid som inte gick bort och mådde helt enkelt inte bra, så min BM tog prover och hittade +2 i urinet, hon skickade mig till FL med detsamma, där de tog nytt urinprov (20-30 min efter förra) och det visade inget - inte en chock då jag precis lämnat ett urin prov, och detta påtalade jag dessutom. CTG var i sin ordning enligt läkaren, men det kom upp ett "?" vid flertal tillfällen på monitorn, detta har aldrig hänt oss tidigare - så självfallet vart vi väldigt oroliga över det. Men läkaren sa att ser bra ut och inget vi behöver oroa oss över. Vi frågade flertal gånger om igångsättning men vi var tvungna att vänta till helgen då man inte sätter ingång enligt policys och riktlinjer. Påtalade att jag ville bli igångsatt då jag inte mår bra och det känns inte ok, men de skicka hem oss med en klapp på huvudet med orden "..det är så här att vara gravid, bara gilla läget...".


    På onsdag åkte vi igen då jag inte känt henne på ett tag, då konstaterades det att hennes hjärta inte längre slog... så om jag hade blivit lyssnad på när vi var inne på måndag kväll så hade vi haft våran dotter hos oss idag, men den tanken är något som tar död på mig innefrån, så försöker undvika att tänka den tanken.


    Jobbigt med avslaget, jag verkar vara en av dom som har "tur" så att säga, helt borta efter ca 10 dgr...


    Vad hemskt för er med missfall innan och sen denna smäll... detta är min andra graviditet så har aldrig haft missfall eller MA.
    Under denna graviditet så går vi under "röd flagg" under hela graviditeten och det innebär att jag får precis alla undersökningar som jag vill ha i princip.
    Jag ringde dom så snart jag plussade och fick möte med en spec BM för samtal redan dagen efter (var bara i v. 4 då) och hon bokade då in VUL i vecka 6+4 och nu i tisdags träffade jag specialist BM igen som skrev ut Trombyl till mig (blodförtunnande medicin) som jag ska äta fram till max v. 32, och detta då det ska gynna blodtillförseln till moderkaka och bäbis, den ska inte vara farlig eller kunna påverka graviditeten negativt på något sätt.
    Har redan tagit en del prover och ska ta fler nästa vecka då jag även ska träffa "min" barnmorska och vi ska gå igenom planeringen framåt, hon har redan nu skickat remiss för KUB. Och vad jag vet nu kommer jag göra UL nästa vecka, sen KUB UL, sen blir det UL i ca v.15 och v.17-18 sen rutin UL i v. 19. Och därimellan ska det tydligen göras CTGen, lyssna på hjärtljud mm.  
    Men hos specialist BM blir det inte så mkt om inte min BM hittar ngt eller att jag kontaktar spec BM själv fram till v. 22 men efter det kommer spec BM ta över och då blir det UL med två veckors mellanrum och tillväxt ultraljud, navelsträngs koll mm. Och runt vecka 28-30 kommer vi planera för igångsättning som jag kommer får när bäbis "är klar", så runt v37-38 misstänkte hon, om jag inte personligen vill vänta.
    Detta är ju bara grovplaneringen därför skriver jag lite rörigt kanske, vet som sagt inte riktigt själv vad som händer, vill bara passera de första 12-13 veckorna och få KUB testet ur världen så man kan våga ta ut lite glädje!

    Så när du blir gravid igen, då ringer du sjukan med detsamma och kräver att du ska få det precis som du vill ha det! om du önskar blodprov varje vecka då ska de ta det! Men tvivlar på att de kommer att ifrågasätta dig på något sätt eller neka dig undersökningar.
    De sa inte ngt om din tapp eller så? Tänkte att vattnet gick så tidigt, läst att vissa öppnar sig för tidigt och därför går vattnet men att man kan få ett band inopererat runt tappen, sånna som riskerar förtidsbörd brukar även få en massa mediciner som ska hindra det hela, men allt beror ju på vad ni får för svar av läkarna i veckan.

  • Lör 5 dec 2015 23:01 #10
    skiz skrev 2015-12-05 21:17:18 följande:

    De sa till oss att oftast om det är ngt med navelsträngen så brukar det synas på ngt sett, att den är skadad eller att det är en knut på den eller att bäbisen har den runt halsen eller så. Så verkar inte som att det skulle vara anledningen hos er tycker jag..


    Vad "hoppas" ni på för svar eller hur man ska uttrycka det på torsdag?


    Hos oss hittade det absolut ingenting verken på prover eller obduktion... 
    Men det som gör oss riktigt jävla arga rent ut sagt är att vi var inne på måndagen då jag hade haft huvudvärk en tid som inte gick bort och mådde helt enkelt inte bra, så min BM tog prover och hittade +2 i urinet, hon skickade mig till FL med detsamma, där de tog nytt urinprov (20-30 min efter förra) och det visade inget - inte en chock då jag precis lämnat ett urin prov, och detta påtalade jag dessutom. CTG var i sin ordning enligt läkaren, men det kom upp ett "?" vid flertal tillfällen på monitorn, detta har aldrig hänt oss tidigare - så självfallet vart vi väldigt oroliga över det. Men läkaren sa att ser bra ut och inget vi behöver oroa oss över. Vi frågade flertal gånger om igångsättning men vi var tvungna att vänta till helgen då man inte sätter ingång enligt policys och riktlinjer. Påtalade att jag ville bli igångsatt då jag inte mår bra och det känns inte ok, men de skicka hem oss med en klapp på huvudet med orden "..det är så här att vara gravid, bara gilla läget...".


    På onsdag åkte vi igen då jag inte känt henne på ett tag, då konstaterades det att hennes hjärta inte längre slog... så om jag hade blivit lyssnad på när vi var inne på måndag kväll så hade vi haft våran dotter hos oss idag, men den tanken är något som tar död på mig innefrån, så försöker undvika att tänka den tanken.


    Jobbigt med avslaget, jag verkar vara en av dom som har "tur" så att säga, helt borta efter ca 10 dgr...


    Vad hemskt för er med missfall innan och sen denna smäll... detta är min andra graviditet så har aldrig haft missfall eller MA.
    Under denna graviditet så går vi under "röd flagg" under hela graviditeten och det innebär att jag får precis alla undersökningar som jag vill ha i princip.
    Jag ringde dom så snart jag plussade och fick möte med en spec BM för samtal redan dagen efter (var bara i v. 4 då) och hon bokade då in VUL i vecka 6+4 och nu i tisdags träffade jag specialist BM igen som skrev ut Trombyl till mig (blodförtunnande medicin) som jag ska äta fram till max v. 32, och detta då det ska gynna blodtillförseln till moderkaka och bäbis, den ska inte vara farlig eller kunna påverka graviditeten negativt på något sätt.
    Har redan tagit en del prover och ska ta fler nästa vecka då jag även ska träffa "min" barnmorska och vi ska gå igenom planeringen framåt, hon har redan nu skickat remiss för KUB. Och vad jag vet nu kommer jag göra UL nästa vecka, sen KUB UL, sen blir det UL i ca v.15 och v.17-18 sen rutin UL i v. 19. Och därimellan ska det tydligen göras CTGen, lyssna på hjärtljud mm.  
    Men hos specialist BM blir det inte så mkt om inte min BM hittar ngt eller att jag kontaktar spec BM själv fram till v. 22 men efter det kommer spec BM ta över och då blir det UL med två veckors mellanrum och tillväxt ultraljud, navelsträngs koll mm. Och runt vecka 28-30 kommer vi planera för igångsättning som jag kommer får när bäbis "är klar", så runt v37-38 misstänkte hon, om jag inte personligen vill vänta.
    Detta är ju bara grovplaneringen därför skriver jag lite rörigt kanske, vet som sagt inte riktigt själv vad som händer, vill bara passera de första 12-13 veckorna och få KUB testet ur världen så man kan våga ta ut lite glädje!

    Så när du blir gravid igen, då ringer du sjukan med detsamma och kräver att du ska få det precis som du vill ha det! om du önskar blodprov varje vecka då ska de ta det! Men tvivlar på att de kommer att ifrågasätta dig på något sätt eller neka dig undersökningar.
    De sa inte ngt om din tapp eller så? Tänkte att vattnet gick så tidigt, läst att vissa öppnar sig för tidigt och därför går vattnet men att man kan få ett band inopererat runt tappen, sånna som riskerar förtidsbörd brukar även få en massa mediciner som ska hindra det hela, men allt beror ju på vad ni får för svar av läkarna i veckan.


    Egentligen vill man ju att de inte ska hittat något, tror jag. Då vet vi ju i alla fall att det är stor chans att det funkar nästa gång. Vi har redan en missfallsutredning påbörjad som inte visat något. Jag ska bara kolla anatomin på livmodern och sedan är den utredningen avklarad. Läkaren sa att det är något som kan vara värt att göra, så jag hoppas vi kan boka in det.

    Jag har tagit Innohep den här graviditeten (sprutor med blodförtunnande som enligt min läkare har forskning visat fungerar bättre än Trombyl, men jag har läst i andra missfallstrådar där det fungerat bra för de flesta med Trombyl). Läkaren sa att sprutorna ska jag självklart ta nästa gång också eftersom de verkar ha hjälpt. Det låter bra med så många kontroller i alla fall! Vi känner oss så väl omhändertagna på kvinnokliniken här, så jag hoppas verkligen nu att det kommer fortsätta vara så! Jag kommer ringa så fort jag plussar! Jag kommer också bli igångsatt i v 37-38 (eller sa hon 40?) sa läkaren eftersom det är en risk att gå över.

    Alla dessa "om" är så jobbiga. Jag vet ju också vad stor chansen hade varit om vår son hade fått komma ut, som han verkat vilja... Men jag förstår inte varför ni behövde vänta till helgen? Lät ju som begynnande havandeskapsförgiftning? Usch, jobbigt! Stackars er!

    Vi var inne kvällen innan vattnet gick. Då mätte de tappen och den var stängd och 33mm (ska vara minst 25), så det verkar inte vara något problem med den. På natten sedan hade jag värkar, men de kändes bara i ryggen så jag förstod inte att det var värkar. På morgonen gick vattnet och när vi kom tillbaka till förlossningen nio timmar senare hade tappen krympt till 17mm pga värkarna. Allt verkade dock bra med bebis fortfarande och jag skulle bli inlagd till han kom ut (senast v 37+). Bebisarna har det ju trots allt bäst i magen och att vattnet går så tidigt verkade inte jätteovanligt, utan snarare något de verkade ganska vana med utan att det är någon fara för barnet. Vi fick besöka neo och kände oss trygga, men något hände och morgonen efter hade Filips hjärta slutat slå när vi skulle göra ctg :(
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll