ALSI skrev 2015-12-21 16:10:56 följande:
Vi har inte hittat någon resa än, men fortsätter kolla och hittar vi något i samband med jobbstart är det bara att jag hör av mig till chefen så fixar vi det. Hoppas det är samma för maken. Annars börjar jag på 50% och så försöker vi istället hitta något månadsskiftet jan-feb. Men det skulle ju vara skönt att komma iväg över nyår. Som det är nu har vi inget planerat eftersom jag inte velat boka upp något som hänger på oss att det blir av, samtidigt känns det ännu värre om jag och maken bara skulle sitta hemma själva...
Snart har vi iaf tagit oss igenom december. I januari hade vi bara tider för BM och de tiderna hann jag aldrig skriva upp i någon fysisk kalender... Däremot är det ju typ "nu skulle jag sluta jobba...". Sedan har vi BF kvar oxå... Sedan tänker man så klart på hur det hade varit till sommaren med en liten...
Det var lite läskigt att släppa iväg maken imorse... Dels att jag skulle vara själv, men även hur han skulle klara det... Hoppas det gått bra... Som du säger, det blir nog tufft för honom att lyssna på kollegorna, men jag vet själv hur det var när jag längtade efter missfallen och två kompisar skulle ha samtidigt som vi skulle haft. Det här måste ju vara ännu värre, men samtidigt är det ju som du säger att de måste få prata om det...
Det är ju som du säger framförallt orättviskänslan framför svartsjukekänslan... Men så klart är man ju avundsjuk, men man önskar ju ingen detta som vi går igenom!
Vi har hunnit vara vid graven några gånger. Det är så fint med granriset och blommorna som fortfarande är fina... Men så hemskt att veta att han faktiskt ligger där. Vårt barn! Jag vill att det alltid ska brinna ett ljus där, men jag förstår att det inte kommer vara så. Vi kommer inte gå dit var 55e timme minst... Dock har vi ett ljus som brinner här hemma för honom och det känns nästan viktigare...
Skönt att du kan flexa lite med jobbet, känns inte som att din makes chef skulle sätta sig emot - framförallt inte i en sån här situation.
Min makes chef tänker bjuda min man på de semesterdagar han behöver ta ut nu när vi åker - hon känner att hon vill göra ngt för oss - fast inget kan egentligen göra saken bättre men nu får han ju 2 veckors extra semester i år så vi får lite mer tid för varandra. Var omtänksamt av henne tycker jag.
Kanske försöka åka iväg till ett hotell över nyår? Bara över natten få njuta av god middag, mysigt hotellrum och sen en härlig hotellfrukost på morgonen. Kommer ni bort hemifrån men kan fortfarande vara själva.
Hur kändes det för dig att vara helt själv hela dagen? Hoppas det gått bra för din make, att han kände en "liten befrielse" känsla eller hur jag ska uttrycka det.
När man man började jobba backade jag ca 4 i min läkning, var så fruktansvärt jobbigt att enbart vara själv med alla känslor och tankar... hoppas du slipper trilla tillbaka som jag gjorde - det var riktigt hemskt - grät mig igenom hela den första veckan tror jag...
Känner som dig, vill också ha ljus tända vid graven hela tiden, men går inte att vara där varje dag - då kommer man tyvärr aldrig att läka...
Vi har också ett ljus här hemma som vi tänder på kvällarna med hennes foto bredvid, som du säger känns nästan viktigare.