Är det fel att adoptera när man har biologiskt barn och inga svårigheter att få barn?

Det är verkligen inte fel! Jag har själv adopterat fyra barn, fast jag kan få barn på biologisk väg. Och nej, jag har inte ett dugg dåligt samvete gentemot ofrivilligt barnlösa par som väntar i adoptionskön. Vet ni varför? Jo, för många av dessa par som så gärna vill ha barn och som väntat och längtat sååå länge och därför borde ha förtur framför oss som kan få barn tvekar inte att tacka nej till barn som erbjuds dem! Eller som en på adoptionsförmedlingen sa: "Pojkar som har fyllt 3 år och som har något handikapp är det nästan omöjligt att hitta hem till." Om man nu så gärna vill ha barn, hur kan man då kosta på sig att vara så kräsen?

Det där med att det är ont om barn att adoptera är en sanning med modifikation, kan man tänka sig att vara lite mer öppen för barn med "defekter" finns det plötsligt massor av barn att adoptera.