MS idag, okunskap etc
Jag fick min ms-diagnos för snart 3 år sedan. Innan jag fick min nuvarande läkare och diagnosen definitivt rasade mitt liv fullkomligt. Jag såg misär och död. Ett förstört liv. När jag väl fick diagnosen och med den en nyanserad information om vad ms är idag och alla möjligheter till behandling kändes det mycket bättre. Jag såg att mina chanser till ett gott liv är lika stora som någon annans.
Jag tar min bromsmedicin och gör årligen en MR för att se om bromsen hjälper. Än så länge finns inga nya plack sedan första scannen. Detta trots nästan 1 år utan broms pga graviditet.
Jag är medveten om att det än så länge är ett lindrigt förlopp och mitt enda skov som jag känt av är en synnervsinflammation.
Såklart är jag väldigt ledsen över att ha fått en sådan sjukdom men samtidigt måste jag tro på min oerhört kompetenta läkare: MS idag är inte samma sak som MS för 20 år sedan.
Det verkar dock vara en rådande uppfattning att MS = död. Jo, visst finns ppms som kan vara väldigt aggressiv. Samtidigt, har man otur kan influensan vara dödlig även om man är frisk och stark.
Jag är inte öppen med min sjukdom. Få vet om att jag har den. Det är så många av oss unga som gör karriär som väljer att göra så pga rädslan för att bli stämplad som dödssjuk. Eller få höra om gamla faster Rut som hade ms och satt i rullstol från 1986..
Det är en vanlig, ovanlig sjukdom med många ansikten. Den är dock inte lika med misär och död.