• Anonym (Undra­r)
    Äldre 1 Jan 14:04
    3491 visningar
    25 svar
    25
    3491

    Att bli familjehem

    Skulle behöva hjälp av er som är familjehem eller för den delen som har barn placerade. Jag och min man arbetar båda som lärare och båda har specialpedagogutbildning. Vi har 2 egna barn. Vårt hem är stort och vi har trygg ekonomi. Vi har alltid båda pratat om att bli familjehem då vi vet att det finns ett behov och vi trivs med rollen att stötta och hjälpa barn. Dock var tanken att vi skulle skaffa ett biologiskt tredje barn och senare när detta blivit större vara familjehem. Nu har en sjukdom gjort att jag inte kan bära fler barn och vi funderar därför på att öppna upp vårt hem redan nu. Sjukdomen påverkar inte mig så inga problem där.

    Eftersom vi har 2 barn och den äldsta bara är 7 år är det inte helt problemfritt dock. Vi vill såklart att allt ska fungera för dem också. Därför undrar jag om man kan ha önskan om vilken typ av barn man kan ta emot? Vi vill att vår 7 åring ska förbli äldst eftersom vi tror det skulle fungera bäst därför skulle vi ha önskan om barn under 7 år. Eftersom att det blir känslor inblandade och barnen inte på samma sätt som vi förstår att barnet ska åter till sina föräldrar undrar jag också hur vanligt det är med sk uppväxtplaceringar? Såklart vill jag hjälpa föräldern och göra allt för att de ska ha god kontakt med sitt barn men jag vet inte om det blir tokigt för mina egna barn om barnet flyttar efter något år.Därför undrar jag hur vanligt det är med långtidsplaceringar och kan man ha önskemål om det? Såklart kommer jag ta dessa funderingar med handläggaren men tänkte höra mig för lite först hur ni andra gjort och om ni kunnat ha önskningar? Antagligen finns det inte många så små barn och kanske inte med långtidsplacering så jag vet inte hur aktuella vi skulle vara för dem. Men tack om ni vill ge mig lite mer kött på benen ????

  • Svar på tråden Att bli familjehem
  • Anonym (Undra­r) Trådstartaren
    Äldre 1 Jan 14:40
    #2

    Vi vuxna är ju på det klara med att barnet när som kanske ska flytta till bioföräldrarna. Det som skrämmer mig lite är hur detta ska tas av våra barn. Hur gamla var era biobarn när ni fick era placeringar? Hade ni önskan om något speciellt?

  • Anonym (Undra­r) Trådstartaren
    Äldre 1 Jan 15:19
    #4

    Ja så med äldre har vi faktiskt inte tänkt men det kan ju vara en ide! Vi tänkte ett barn i våra barns ålder eftersom det skulle infalla sig mer naturligt att det placerade barnet kom in i våra rutiner och aktiviteter eftersom det mesta vi gör är sådant som barn i den åldern gillar. Men det ska vi absolut fundera på!

  • Anonym (Undra­r) Trådstartaren
    Äldre 1 Jan 19:24
    #11

    Du som skrev under signaturen NEJ. Jag tänker inte ta åt mig av vad du skriver. Såklart jobbar man för att barnets kontakt med sina föräldrar ska fungera. Jag undrar om det inte är du som brukar skriva liknande svar i de här trådara?

    Till signaturen Hemma, jag tar till mig det du skriver men jag tänker att det finns ju faktiskt barn som blir placerade hela uppväxten. En del behöver kortare andra längre. Så länge man är beredd på att hjälpa föräldrarna med kontakt och släppa barnet om det skulle ändras tycker inte jag det är konstigt att tänka i ett längre perspektiv. Det finns faktiskt behov av det också.

    Jag arbetar både som klasslärare och speciallärare och omger mig med olika typer av barn och föräldrar hela dagarna. Jag har mött många familjehemsbarn så jag tycker ändå jag har insikt i vilken problematik barnen kan ha. Jag vill inte adoptera, det överlåter jag till de stackare som inga barn kan få. Vår familj har plats och hjärta att hjälpa, det är det jag vill. Om man inte skulle gå in med tanken att barnet skulle bli en älskad familjemedlem under vistelsetiden tycker jag att man är fel ute. Att fundera på hur ens egna barn tar en flytt tycker inte jag är konstigt utan naturligt eftersom de inte tänker som vi. Jag tror att vi kan hkälpa en vilsen själ men då vill jag också att det ska bli rätt förutsättningar från början, därav min fråga hurvida man kan önska ålder, längd på placering osv.

  • Anonym (Undra­r) Trådstartaren
    Äldre 2 Jan 08:39
    #14

    Tack familjehemsmamma! Ovärderligt att få råd från någon som redan är i detta. Jag tror som du att vara öppen med att det kanske inte är för alltid men att det är så länge barnet och föräldrarna behöver. Och vi pratade lite igår om att man kan ta ett äldre barn så blir det inte lika känsligt när de ska flytta kanske. För det placerade barnet är ju både flytten till oss och kanske flytten hem jobbig oavsett ålder. Mycket att tänka på! Jag vill att allt ska bli så bra som möjligt.

  • Anonym (Undra­r) Trådstartaren
    Äldre 2 Jan 19:41
    #17

    Tack för ditt svar! Ni som jobbar som familjehem hur har det fungerat med de biologiska barnen? Hur stor har åldersskillnaden varit? Vi har haft en första kontakt via telefon med familjehemsenheten och de ska komma ut och träffa oss så fort vi känner oss redo.

Svar på tråden Att bli familjehem