Helt omaka par i sängen, frustrerad!

Du bör nog fundera på en framtid utan honom. Det låter som lite väl mycket fel för att ändra med lite engagemang och samtal.

Du har två alternativ anser jag. Ett är att acceptera att det är såhär. Sexet tenderar bara att bli sämre och att tvinga sig till något man inte tänder på gör att man blir anti sex. Var med en kille som ville bli tagen med strapon. Jag gick med på det i början för hans skull, men tillslut så blev jag avtänd helt. Jag är inte den dominanta typen och blev bara stressad när vi skulle ha sex. 
Att bråka om sex gör nog också att det blir sämre. Man ska inte koppla ihop sex till negativitet. Sex ska vara något bra. 

Ett annat alternativ är att överväga om detta förhållande verkligen är något för er. Ni må älska varandra mycket och det är lätt för en utomstående att sitta och säga såhär. Men ofta när man väl gör slut och väntar ett tag så inser man att man faktiskt borde gjort slut tidigare. Men det är svårt att klippa, jobbigt att träffa någon ny. Men man gör det, och ni båda får chansen att träffa rätt.

Ja så är det ju, ni har för olika intressen. Och du, det där med att bli slickad tycker jag du ska lägga ner. Man kan få äckliga virus av det.

Ni är sexuellt okompatibla, så enkelt är det. Mitt råd är att lägga ner nu, istället för om 5 år när du nått en gräns för vad du står ut med.

Då kanske ni skaffat barn och det blir mycket mer komplicerat med en separation.

Man orkar inte ge utan att få något tillbaka hur länge som helst.

Tack för era svar och synpunkter. 

Det är lite som ni skriver som jag också tänker... bättre ge upp nu än att göra det om flera år då vi kanske har barn.
Dock vill jag ändå påpeka att förutom detta så är han verkligen mannen i mitt liv om det finns någon sådan. Han är trogen, lojal, lyssnar och anstränger sig utan att vara för tofflig. Han kan säga emot om jag blir för gnällig och det är skönt att veta så att man inte kan köra över den andra. Vi har också samma mål i princip och ser väldigt lika på framtid. Intressen är också liknande. Och dom vi inte delar har vi respekt för att den andra gillar. 
Vi utvecklas på varsitt håll som människa och samtidigt stöttar varandra.

Ja jag kan beskriva fler saker som gör att vi är ett bra team men åter igen blir det så fel i sängen! I övrigt är vi ett sånt par som gärna känner närhet från varandra. Typ när vi äter sitter vi jämt och har fötterna på varandra, vi kramas mycket, håller hand, kan hålla handen och gå runt i lägenheten (awkvard om jag tänker på det) och sånt.. 

Kanske detta räcker för honom och han inte är så intresserad av sex? Eller lat. Kanske man som tjej förväntar sig att alla killar ska älska vilt sex och gärna vara den som bestiger? "skratt"  Någon konstig fixide vi/jag har växt upp med också kommer denna man och vill hålla handen och prata känslor? :O

Och när vet man att man ska nöja sig? Jag har precis allt annat som jag vill ha? Är jag dum och lever i någon sagovärld? 

"även jag är här" 100kg pappa!

Jag håller med fullständigt! Tyvärr blir det knappast bättre och sex är en viktig del i ett förhållande (tycker jag) visst ska man vara tillmötesgåenden men i ert fall så verkar ni stå allt för långt ifrån varandra!

Nä du lever inte i en sagovärld. Själv skulle jag inte stå ut med så dåligt sex i två år.

Framförallt skulle jag nog säga ni saknar tillräcklig sexuell "kemi" - tror inte problemet alls är att båda vill den andre ska vara den som styr, det problemet blir bara det som puttar det över gränsen så att säga. Man kan klara "ok" sexliv utan att vara helt kompatibla om man har ordentlig kemi och utan tillräcklig kemi om man råkar tycka helt lika om hur det ska vara. 

Känner igen känslan en hel del från när jag var yngre, vilket ledde mig till att felaktigt tro jag var mestadels undergiven och blev så väldigt frustrerad när nästan varenda kille jag hade ihop det med förr eller senare visade tecken på att vilja att jag styrde och jag bara önskade att bli "nedslängd" och halvt tvingad. 

Lustigt som ger sig har det visat sig att jag är visserligen något av en switch men jag är framförallt dominant, vad jag reagerade så på var att de försökte tvinga mig till att "toppa" samtidigt som jag inte kände tillräcklig attraktion till att styra dessa killar. Kvar blev då bara min fäbless för "rapeplay"(för övrigt i princip enda sättet jag kan vara "bottom" ordentligt). Jag var ju dock fortfarande dominant (fast jag inte fattade det) och drog helt enkelt till mig killar/män med mer undergiven läggning. 

Det var först när jag träffade en switch som av vissa anledningar ville styra mig som både jag och han fattade att jag är faktiskt nästan helt dominant fast det inte verkar så. Stegvis tog jag mer och mer över men då på mina villkor. Kemin mellan oss är enorm fast vi inte är 100% kompatibla, men det är aldrig ett problem - vill jag han ska knulla på mig hårt och hålla fast mig eller att jag känner jag kan ta lite smisk (vilket han har lite fetish för att ge), tja då låter jag honom. Det är visserligen jag som bestämmer fortfarande, men det är ju helt ok att jag bestämmer att just idag/ikväll får han ta kontrollen. 

En av mina första pojkvänner var dessutom dominant sadist, det gick det med - passionen vi hade var nämligen enorm och vi hade helt enkelt ett helt "vanilla" sexliv till bådas tillfredsställelse. Han kände aldrig något behov av att dominera mig eller få domineras av mig då helt enkelt ingen av oss sände ut de signalerna. 

Det är när kemin saknas och man dessutom blandar ihop aktiv/passiv med dominant/undergiven vilket inte alls behöver korrelera. Din kille till exempel verkar faktiskt inte alls särskilt undergiven, vore han det skulle han gärna slicka om du ville det och definitivt inte begära några avsugningar om du inte ville - han vill bestämma. Och vore du genuint undergiven skulle du troligen inte bli så irriterad heller på att han sätter sina behov främst. Han vill bestämma men vara bottom, du vill framförallt han ska toppa. 

Smarta vinklar som kanske kan stämma tusselina! Känns skönt att kunna prata med någon som man inte känner då ens vänner alltid är rädda för att trampa en på tårna och kanske inte alltid säger det man behöver höra. 

Jag kanske inte ens vet vad jag vill. Jag kanske är mer dominant än vad jag tror. I grund och botten kanske det ligger i att jag ställer krav på krav och får en bild på hur det ska gå till och blir det inte så brister det och han får skulden som inte följer mitt manus. 
En sån typ kan jag vara utanför sängen. Kontrollfreak kallas det visst. Har jag bestämt mig vad som ska hända under en dag och han ringer och säger " vi är bjuden att käka hos min mamma idag" blir jag helt till mig. KAn först bli sur och irriterad men sen blir det jättebra då jag faktist gillar att umgås plus slipper laga mat. Men det blir ändå fel och jag måste tänka om min plan.
Kan det vara problemet i sängen också? En annan teroi är att jag är ett sånt kontrollfreak och i sängen är ändå gången jag slappnar av, eller vill slappna av men det förstörs då jag inte blir omhändetagen av någon som tvingar ifrån mig min kontroll. Tanken av att bli bunden och helt är i behov av att lita på min partner känns väldigt lockande.

Dom gånger jag har pratat med honom om hur viktigt sex är för mig har jag försökt gett honom perspektiv. Han spelar dator och älskar att sätta sig där och spela för att fly undan alla måsten och stress. Jag är likadan fast jag väljer att släcka och stänga dörren till sovrummet och glömma världen utanför ett tag. 

Roligt hur ens egna tankar börjar snurra när man skriver dom. 

Låter väldigt likt min situation när jag var yngre och din partner en hel del som mitt för mig frustrerande ex. 
Du låter faktiskt inte undergiven alls, tror du skulle gå bäst ihop med en typ de brukar kallas "service top" - då kan du få just det läget där du bestämmer vad som kommer hända och han utför det på dig och där det handlar om din njutning, för ska du vara med en faktiskt dominant så är generellt fokus på dennes njutning, inte din, då behöver du tända på just att göra någon annan till viljes. Just när det gäller att bli bunden och "rep folk" är det vanligt att bytas av vem som är top och bottom. Betänk även att det finns undergivna sadister och dominanta masochister.
Och jag leker som sagt regelbundet "rapeplay" med min slav som "top" - jag "triggar" när det är dags.
Vi kommer mycket bra överens sedan vi båda insett att jag är den mer dominanta av oss båda och slappnat av i det. Men visst är det en fördel i att han har erfarenhet sedan tidigare som dominant då han helt enkelt har lite koll på hur man gör vissa saker. *Vad* vi gör är dock jag helt jag som styr, skulle dock ljuga om jag påstod att han inte gillade de gånger han får ge utlopp för lite brutalitet - även om det bara är en illusion att det är han som har kontrollen då. 

Men framförallt behövs det någon som du tänder på och som tänder rejält på dig. Hur dominant eller inte du kan tänkas vara kan jag inte veta, men din pojkvän verkar definitivt inte vara särskilt undergiven, bara lat och inte särskilt kåt.  

Eller skaffa gärna en med min typ av fetish - att orsaka upphetsning och njutning hos partnern. De flesta tänder på sin partners njutning, men några av oss så pass att det räknas som fetish. Har bara träffat på en annan som har det nästan lika starkt som jag (och nej vi kan inte ha mer än "ok" sex ihop), honom tror jag du skulle gilla xD

Din kille låter tråkig (inte slicka och vill bli omhändertagen av en sminkad Milf zzzz). Du låter enkelspårig som mest vill va ug.. Tillsammans saknar ni 'knulltycke' ;)
(Sex motsv till Äktenskapstycke).

Ok, ska inte jämföra med min fru som är en switchande sexgudinna men lek med era roller eller tom gör ngt vågat på riktigt. Lek med tanken att du har en dominant älskare som ger dig den biten, prata om hur rejält knullad du blev så du knappt kunde stå...medan du har sex med din kille.
Tänder han på det så lek vidare, chatta med en kille som han får se (han måste vara med i leken, det är ER lek), få den okända killen messa bild på sin kuk osv och skriva hur han ska knulla dig hårt. Se hur din ug kille reagerar om du långsamt flyttar gränsen.. Går han igång på det så gå vidare, så kanske du får en dominant älskare...

Låter som ett bra recept om hon vill han ska göra slut istället. Hennes kille är inte undergiven han är bara lat och initiativlös och den där varianten går bara hem om han har cuckold tendenser - det brukar få lata bottoms ha. 

Ja sånt skulle bara få honom att göra slut. 
Ibland vill jag bara skrika "ligg med mig innan jag gör misstaget att ligger med någon annan" hur hemskt det än låter. Skulle aldrig vara otrogen men tankarna vandrar lätt iväg. 

Vi hade sex igår. Eller jag kunde göra honom lite tänd när han vaknade så att jag kunde rida av honom. Han kom och sen var det bra.. Jag blev inte så besviken för jag gick in på att han inte kommer röra mig. Jag ville trots det bara känna lite närhet i några minuter. Känna att han ville ha mig. 

När jag skriver om honom så låter han som värsta dumma och egoistiska killen. Men vill än en gång förklara att han inte är det. Utanför sängen jobbar han arslet av sig för att jag ska få det jag vill om det gäller städning, planering osv. Han är en genomsnäll kille som har respekt för mig. 
När vi precis haft ett bra sex mår jag jättebra och förstår inte alls vart dom här tankarna börjar, förän det åter har gått en vecka eller två och vi inte haft sex och dom återkommer. Kanske vore jag nöjdare om vi hade det oftare? Inte alltid så bra men iaf hade det? 
Handlar det i grund och botten att jag vill bli sedd och uppmärksammad sexuellt? Det som jag skrev som första inlägg att jag inte är någon 17 åring längre som söker bekräftelse för att jag vet vad jag är värd? 

Alla tankar far i mitt huvud. Jag har haft fyra seriösa förhållanden. Det första var jag så ung (13-16) så jag hade nog inga förväntningar. Det andra med en snäll kille som blev tråkig och där det var jag som sexvägrade och sedan gjorde slut pga att jag längtade efter den där mannen. Jag fick honom och vi hade asbra sex. Klickade bra på det där planet samt att han var dominant men älskade se mig njuta. Dock var han inte så snäll och var otrogen och oseriös mm. Den fjärde som jag har nu är både min bästa vän, otroligt sexig och manlig och vi klickar så bra på allt.. forutom sexet. Måste man välja mellan ett passionerat förhållande och ett kärleksfullt vänskapsförhållande? 

har snart skrivit om hela mitt liv och är förvånad att ni orkar läsa och svara men är otroligt tacksam 

Har svarat i många sådana här trådar då jag själv sitter i samma sits. Vi klickar inte sexuellt. Hon vill väldigt sällan och inte alls särskilt spännande, väldigt lite feedback, ligger tyst. Vill inte prata om sex alls, blyg och pryd. Vi har ju några barn så det är svårt för mig att lämna. Tycker dock det känns bättre att prata av sig här så förstår att du också känner så.

Var ni olika redan från början? Vad fick dig att ändå fortsätta vara med henne och skaffa ett liv ihop?