Fostret känner smärta, vad innebär det?

Jag vet inte, men det kanske innebär att fostret är så pass utvecklat att känselnerverna är på plats och aktiverade, både i hjärna och övrig kropp.

Att den helt enkelt kan känna båda smärta och njutning, för att känseln är färdigutvecklad.

Men jag vet inte. Jag gissar bara.

Vill bara tillägga att jag inte kan tänka mig att du, genom att leva på som vanligt, skulle kunna åsamka din bebis någon smärta. Den ligger så väl skyddad där inne, så det ska nog väldigt mycket till.

Ja fostret må ha förmågan att känna smärta men är väl skyddad från allt som åsamkar smärta i mammans mage.

Det betyder bara att fostret bör ges smärtstillande vid medicinska ingrepp (man opererar exempelvis ibland barn i mammans mage redan innan de föds).

Det betyder att nerverna blivit så utvecklade att fostret kan känna fysisk smärta. Men fostret kan även känna av och påverkas av mammans tankar och känslor, så, känner mamman psykisk smärta så gör även barnet som hon bär i magen det. ... Med vänlig hälsning, Pentra

Fast det vet jag med säkerhet att det inte stämmer. Psykisk smärta är inte överförbar på det viset, precis på samma sätt som att bebisen i magen inte får ont i sin lilltå bara för att mamman råkar slå i sin lilltå.

Nej, det stämmer absolut inte! Ingen psykisk smärta (eller fysisk) är överförbar till fostret. 
Förklara gärna hur det kulle gå till.

Att fostret kan känna smärta innebär, som andra redan skrivit, att nerverna utvecklats tillräckligt och leder upp till hjärnan där smärtan kan registreras. En nerv som inte är kopplad till en hjärna (eller liknande struktur) leder bara en meningslös elektrisk impuls som inte registreras eller leder till något. Skulle man in och peta på fostret skulle det kunna känna smärta, men i den normala graviditeten är det få saker som kan orsaka barnet smärta, så du kan slappna av. 

Fysisk och psykisk smärta hos modern är inte överförbar till fostret. Det kan få med sig stresshormoner via blodet, men det ger inte så mycket mer effekt än att barnet känner stress. Stress är inte alltid något negativt, så man ska inte hänga upp sig för mycket på det. Kroppen reagerar likadant när man är rädd för något eller t.ex. har bråttom som när man ser fram emot något och känner sig glad. Den fysiska reaktionen är identisk, det är upplevelsen av stressen som skiljer åt. Skulle man skona barnet från stress ska man leva i en miljö som är fri från yttre påverkan, vilket förmodligen hade varit stressande i sig ;) 

Så oroa dig inte, TS - ditt barn känner inte smärta i din mage så länge som inget händer (t.ex. om du blir påkörd eller ramlar riktigt illa) :) 

Du har helt fel. Smärta kan inte överföras på det sättet. Mamman och fostret delar inte på samma nervsystem och kan inte känna varandras smärta.

Däremot går mammans stresshormoner över till fostret eftersom de delvis delar på samma blodomlopp. Så när mamman blir stressad på grund av smärta så kan fostret också bli stressat.

Det ni skriver gällande stress, stämmer inte helt ut heller. Vid en normal graviditet, med värden som är normala och en moderkaka som är hel och ren och gör sitt jobb, så ska inte stresshormoner kunna tränga igenom moderkakan och nå fostret.

Men äter man mycket livsmedel med ämnet glycyrrhizin (som bl a finns i lakrits), så kan det göra att moderkakan försvagas och då släpper igenom bl a stresshormoner från mamman.

Tack för svar.

Jag undrar hur i hela friden abort kan vara tillåtet så sent (med tillåtelse) om det nu är så att fostret känner smärta?