Hur svartsjuka är ni?

Inte ett dugg . han får gärna tycka andra är vackra så länge jag vet han vill ha mig,)
Avis är jag däremot pga hans roliga jobb och resor han får göra .

Inte alls. Det har jag varken tid, råd eller ork med. Eller läggning för, btw, jag är inte småsint, plus att jag helst behandlar andra så som jag själv vill bli behandlad, och skulle min(a) partner(s) ägna sig åt svartsjuka så skulle det inte bli annat än svartsjuka i huset, eftersom jag och hon älskar att kära ner oss i personer till höger och vänster.

Så..... nä,,,,

När jag var yngre var jag väldigt svartsjuk. Nu inte det minsta faktiskt. Vi har varit tillsammans i 10 år snart. 

Inte alls. Jag litar på min man till 100 %. Han får umgås med vem han vill när han vill.

Jag är lite jobbigt svartsjuk utan egentlig anledning, bara en aning en slags känsla om att allt inte står rätt till. Brukar kolla hans mail och telefon när han sover och har koll på vilka tjejer han har i sin vänlista på facebook.

Jag tycker svartsjuka är gulligt!

jag är inte svartsjuk alls. Finns ingen anledning till det. Jag är säker på min man och vårt äktenskap. Och vi har en öppen dialog om vårt liv och vad vi tänker och tycker.

Hon är alldeles för snygg för att jag skall kunna vara speciellt svartsjuk av mig, palla att gå runt och noja hela tiden, energiläckaget hade varit enormt. Sedan litar jag naturligtvis på hon, och att hon löser eventuella möten med snubbar på ett bra sätt.

Ett par gånger har jag reagerat, fast då har det handlat om att markera mot vissa tafatta och efterblivna snubbar, som inte förstår vad "jag har kille" betyder. 

Inte alls, har aldrig varit det, dock är jag mycket för fair play och att visa andra människor respekt, om någon kille raggar på min tjej framför ögonen så lackar jag ur, men inte av svartsjuka för jag litar på henne utan pga snubbens egoism och respektlöshet, vilket tyvärr kan tolkas som svatsjuka.