Byta förskola sent, 5 år

Vi bytte när äldsta var 5 år, det var ett riktigt lyckat byte för oss alla... Han fick snabbt nya kompisar och anpassade sig bättre i nya gruppen som inte var lika stimmig.

Tidigare förskolan var de 42 barn på 6 vuxna (alla var inte heltid) i en grupp, på nya förskolan var de 3 vuxna på 16 barn.

Alltså jag fattar inte. Hur kan man ha barngrupper på 32 och 42 barn?? Det verkar ju helt sinnessjukt!! Barnens stressnivåer måste ju ha skjutit genom taket för länge sedan. Kan bara tänka mig hur stimmigt det är där och skulle själv inte klara av den miljön mer än några timmar i taget. Min gissning är att den här generationen barn kommer växa upp till vuxna med allehanda stressrelaterade problem.

Det var en allmän reflektion. Tror många barn mår dåligt i en sån miljö men inte alla. Ts, det viktigaste är ju hur dina barn klarar av det? Skulle inte oroa mig för mycket om barnen verkar vara extremt stresståliga. Miljön kan du ju försöka påverka genom att prata med förskolan, eventuellt förskolechefen. Kanske kan ni föräldrar gå ihop och kräva att de åtgärdar utemiljön exempelvis.

För det är ju så att förskolebarns lekmiljö ska vara anpassad och utmanande men säker så att de kan leka fritt utan ständig tillsyn. Det är bara hämmande för deras utveckling att hela tiden få höra att de ska akta sig.

Men kan tillägga att det fortfarande finns bra (och kommunala) förskolor med små barngrupper. Mitt barn går just nu i en barngrupp (1-5 år) med 15 barn på tre vuxna och det är den största gruppen han gått i. Länge hade de bara 12 barn i den gruppen. Och på hans förra förskola var de 8 barn (småbarnsavdelning) på två vuxna. Tror inte mitt barn skulle klara av heldagar i så stora barngrupper som ni beskriver.

Ska de barn som går i båda förskolorna börja i samma skola senare? Det är ju ofta kul att följas åt med sina förskolekompisar till förskoleklassen, men om du känner genuin oro för ditt barn tycker jag du ska byta. I alla fall för småsyskonet som ju har många år kvar på förskolan.

Det är verkligen förfärligt att de har så stora grupper på vissa dagis, man undrar som sagt hur människor blir som har vuxit upp på det viset...

Jag gick själv på dagis från 1,5 års ålder, men det var så lugnt och fridfullt och roligt på den tiden (70-tal). Det är som natt och dag jämfört med hur det är nu. Det mest intressanta är att man idag kallar det för förskola när de knappt har tid att hjälpa barnen gå på toaletten. När jag gick på dagis var det verkligen som en förSKOLA med snickarrum, teaterrum, bibliotek, musikrum, lekhallar, besök från konstnärer och teatergrupper mm mm. Vi odlade bär och grönsaker och saftade och syltade...som sagt, som natt och dag. Vi hade syskongrupper upp till 9 år med max ett par ettåringar i samma grupp. 

Förlåt det långa inlägget, men jag känner så starkt för det här...

Ja jag kan inte sluta tänka på hur oförstående personalen är, samtidigt som de öppet säger att de helt enkelt inte kan garantera trygghet. Helt absurt!!

Mina barn bytte förskola från en stor kommunal till en liten privat när äldsta var 5år. Det var det bästa jag gjort! Även min dotter håller med om det trots att hon trivdes och hade mkt vänner. Orsaken till bytet var att min lilla inte hade det bra med personalen på sin avdelning och en massa incidenter som gjorde att jag tappade förtroendet och min dotter vägrade gå dit.