5 åring med asperger?

vet inte om detta är typiskt eller atypiskt men:
* Han är bra på att äta mat
* Gillar att åka bil
* Har fram tills nu förstört alla saker han kommit åt. Alltså verkligen allt, hjälpte inte med något förutom att gömma dem på ställen han inte kom åt.
* Saker får gärna vara på samma sätt. Det går att ändra men han föredrar rutiner. Vi måste inte sitta hemma en hel dag utan kan spontanresa, det tycker han är kul. Men vid läggdags exempelvis måste exempelvis filten läggas på före täcket. (Vi har en kall lägenhet :p ) 

Du måste inte berätta för de i skolan om han nu skulle få en diagnos, det är helt frivilligt. Det där med körkortet stämmer däremot och han kommer inte kunna teckna en sjukförsäkring med en Aspergerdiagnos. Jag skulle avvakta och se om han får problem längre fram, isåfall väger nog fördelarna med en diagnos upp eftersom han har rätt till extra hjälp och resurser med en diagnos.

tack för svar!
Ja, det är nog bäst att vänta lite. Det är bara så oerhört jobbigt. Hans bror är så lätt att ha att göra med. Kan inte förstå att folk som har såna "vanliga" barn klagar... han är supersmart, kreativ och snäll. men han suger musten ur oss. 

Jag är även orolig för att han ska använda sin diagnos som nåt att "skylla på". då jag känner en vuxen tjej med diagnosen som är deprimerad och inte tar sig an något för "det är ingen idé, jag har ju aspergers". Eller "Jag kan inte prova det, har Aspergers" osv. Det blir som ett mentalt hinder för deras självförtroende. :(

Jag vill ju att han ska tro att han kan nå månen och plantera blommor på den om han så vill.

Allt ska debatteras, diskuteras och bråkas om. Han är aldrig tyst. Eller jo, men det händer mest när han sover eller om han är inne i en film. Annars pratas det konstant om allt. Jag kan inte prata med min man utan att han avbryter hela tiden och lägger sig i. Han kan liksom avbryta oss för att berätta att "Jag ska gå på tooooaaaaaaa" Jag ska kisssssaaaaaa". man måste bekräfta allt. Hela tiden.
- Ja, gå och kissa.
- Ja gå och bajsa.
- Ja tvätta händerna
- Ja, hämta vatten

tycker det gått för lågt låter som en vanlig unge ska man inte ge barn i 1års åldern adhd medcin på köpet för att dom är

"gnälliga"
"pratar inte rent"
"dräglar"

och andra tramsiga "symtom".

Låter mer som en blivande kock

Alltså det är inte bara med mat, han vet bäst med allt. Blir saker inte exakt som han vill så låser det sig och världen faller samman. 
Han måste sitta på samma sida av soffan varje dag, samma stol vid köksbordet.  

På dagis säger de att han "inte ser den stora bilden utan detaljer". Att han inte kan vänta på sin tur och att han är i sin egna värld och kan vara svår att få kontakt med i de tillfällena.

Men det mest utmärkande är väl ändå att han inte är intresserad av andra barn. Inte alls, han ser sig inte som en av dem utan som en av oss vuxna.

Jo, man kan se det som en personlighet också. Självklart. Men inom skolan kommer de att benämna det som en diagnos och därmed tycka att det är ett problem att personen ifråga avviker från det "normala" beteendet.

Dessutom är det nog oerhört lätt att säga så här om man inte har en sån unge själv. Jag har ju två stycken så därmed något att jämföra med också.

jag kan väl då hävda att "jag tror inte på alkoholism". Eftersom jag själv aldrig skulle drabbas av det. Men jag är klipskare än så och inser att alla inte fungerar likadant.

Alla dina beskrivningar som du gett TS stämmer HELT in på min extrahjälp på jobb. Har en kille på 23 år med aspergers som jobbar här via AF.

Sen behöver din son inte ha aspergers för det, jag är inte läkare och kan inte sätta den diagnosen. Men fick mig några skratt när jag läste dina beskrivningar, kunde likväl varit honom! haha! :)