• Äldre 16 Feb 20:19
    2739 visningar
    8 svar
    8
    2739

    Insemination och lågt/lägre AMH

    Lågt AMH och 30 år - önskar vårt första barn efter 1,5 års försök på naturlig väg.

    Min läkare sa att det vi ärver allra mest från våra föräldrar är fertiliteten. Min mamma slutade ha mens när hon var 36 (tidig menopaus) men jag tänkte aldrig på vad det kunde betyda för mig. Det blev tydligare när jag tog ett enkelt blodprov och fick veta att jag hade AMH på 0,5 och tydligen låg äggreserv därav även risken för  lägre äggkvalitet. CHOCK! 

    Tydligen låg jag på gränsen där det fortfarande finns en god chans att lyckas med IVF så min läkare satte mig i fertilitetsbehandling direkt men vi börjar först med insemination.

    Jag fick göra en scanning där de sprutar in vätska och kan se om det är stopp eller fritt fram i äggledarna. Vätskan kom igenom vid tredje försöket, så tydligen har det varit lite stopp. Samtidigt började jag på akupunktur för barnlöshet som tydligen hjälper på vägen (jag provar alla medel)!

    Sen fick jag recept på Pergotime som jag har tagit i 5 dagar med start tre dagar efter 1 mensdag. Idag var jag till scanning för att se om det har utvecklats ägg (där var två) och ikväll ska jag ge mig själv en spruta Ovitrelle i magen. Det ska framkalla ägglossning och om två dagar ska vi till insemination. Läkaren valde att inseminera direkt i stället för att låta oss försöka själva så nu håller vi tummarna.

    Någon som lyckats vid första inseminationsförsök med lågt/lägre AHM?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2016-02-18 19:36
    Ska bara uppdatera.
    Efter att jag skrev detta fick jag sätta allt på stopp dagen före planerad insemination. Jag satt där, fullproppad på hormoner och sprutor och klar för start när jag fick veta att jag hade cellförändringar på stadie 3. Så vi måste prioritera detta först. Jag är så ledsen!

    Ni måste kolla er! Stadie 3 tar inte alls flera år att utveckla som vissa säger. Mitt tog bara 10 månader att gå från inga förändringar alls - till stadie 3 som är förstadie till cancer. Kolla er!
  • Svar på tråden Insemination och lågt/lägre AMH
  • Äldre 16 Feb 21:23
    #1
    +1
    bimplus skrev 2016-02-16 20:19:35 följande:
    Lågt AMH och 30 år - önskar vårt första barn efter 1,5 års försök på naturlig väg.

    Min läkare sa att det vi ärver allra mest från våra föräldrar är fertiliteten. Min mamma slutade ha mens när hon var 36 (tidig menopaus) men jag tänkte aldrig på vad det kunde betyda för mig. Det blev tydligare när jag tog ett enkelt blodprov och fick veta att jag hade AMH på 0,5 och tydligen låg äggreserv därav även risken för  lägre äggkvalitet. CHOCK! 

    Tydligen låg jag på gränsen där det fortfarande finns en god chans att lyckas med IVF så min läkare satte mig i fertilitetsbehandling direkt men vi börjar först med insemination.

    Jag fick göra en scanning där de sprutar in vätska och kan se om det är stopp eller fritt fram i äggledarna. Vätskan kom igenom vid tredje försöket, så tydligen har det varit lite stopp. Samtidigt började jag på akupunktur för barnlöshet som tydligen hjälper på vägen (jag provar alla medel)!

    Sen fick jag recept på Pergotime som jag har tagit i 5 dagar med start tre dagar efter 1 mensdag. Idag var jag till scanning för att se om det har utvecklats ägg (där var två) och ikväll ska jag ge mig själv en spruta Ovitrelle i magen. Det ska framkalla ägglossning och om två dagar ska vi till insemination. Läkaren valde att inseminera direkt i stället för att låta oss försöka själva så nu håller vi tummarna.

    Någon som lyckats vid första inseminationsförsök med lågt/lägre AHM?
    Hej, 
    jag är i samma sits. Är dock 27 år men fått veta att jag kommer menopausa mellan 35-40 år. Lågt AMH har jag också kanske inte lika lågt sog för dig men min fertilitetsläkare tycker att det finns goda chanser för insemination så vi körde igång direkt. Körde pergotime dag 3. Gjorde min första förra veckan men hon såg på blodprovet att jag skulle ägglossa cd11 eller dagen efter så hon ville strunta i sprutan som framkallade ägglossningen vilket var skit för det visade sig att jag inte ägglossade. Dock kändes det som jag ägglossade igår, och idag höjdes temperaturen. Min läkare vill inte ge med sig att det kan ha blivit fel dock. 
    Jag kör också akupunktur. Så får se om pergotime gjorde underverk, för vi försökte mysa ändå, även om det inte gar fungerat på 2 år är det värt en chans. 

    Jag läste om att d-vitamin är superbra för äggkvaliten. Samt melatonin, men det vet jag inte om man får tag på lätt i sverige. Jag köpte det utomlands, samt att min sambo kör zink, folsyra magnesium och sånt. Båda våra värden har gått upp på ett halvår. 

    Skönt att hitta någon som är i samma sits som en.. Lycka till med inseminationen, håller tummarna!
  • Äldre 18 Feb 14:31
    #2

    Åh hoppas att det lyckas för er!

    Jag fick dock ett mycket onväntat chockbesked.

    Jag skulle ha inseminaerats idag - igår ringde min läkare och sa STOPP! Jag skulle göra ett val...

    Det visar sig att mina prover från cellprovet och biopsin visar starka cellförändringar i grad 3. Det är förstadiet till cancer. Läkaren var så feg, att i stället för att rekomendera mig vad jag skulle göra bad mig VÄLJA mellan att gå vidaremen insemination (och möjlig graviditet) och hoppas att det inte blir till cancer. Eller avbryta allt, operera bort det onda i livmorderhalsen och försöka igen i maj.

    Men mitt AMH... varje månad är ju värdefull tänkte jag.

    Där satt jag - igår - proppad med hormoner och sprutor klar til insemination.

    Men valde att sätta allt på stopp. Jag måste fixa cancerskiten först.

    Det otroliga här är, att jag tog ett cellprov för 10 månader sedan som visade normala värden och inga tecken på förändringar. Altså kan man, på 10 MÅNADER få celler på stadie 3 (av 1-3). Det tar inte alls flera år som vissa tror.

    Så jag tänkte att om det kunde gå så snabbt... så var det dumt att riskera något och inte kunna opereras på ytterligare 9-10 månader kanske.

    Jag hoppas att jag har gjort rätt val - och att mitt AMH inte sjunker ytterligare.

    Håll mig uppdaterad hur det går med inseminationen! Kram

  • Äldre 18 Feb 14:32
    #3
    klariis skrev 2016-02-16 21:23:10 följande:
    Hej, 
    jag är i samma sits. Är dock 27 år men fått veta att jag kommer menopausa mellan 35-40 år. Lågt AMH har jag också kanske inte lika lågt sog för dig men min fertilitetsläkare tycker att det finns goda chanser för insemination så vi körde igång direkt. Körde pergotime dag 3. Gjorde min första förra veckan men hon såg på blodprovet att jag skulle ägglossa cd11 eller dagen efter så hon ville strunta i sprutan som framkallade ägglossningen vilket var skit för det visade sig att jag inte ägglossade. Dock kändes det som jag ägglossade igår, och idag höjdes temperaturen. Min läkare vill inte ge med sig att det kan ha blivit fel dock. 
    Jag kör också akupunktur. Så får se om pergotime gjorde underverk, för vi försökte mysa ändå, även om det inte gar fungerat på 2 år är det värt en chans. 

    Jag läste om att d-vitamin är superbra för äggkvaliten. Samt melatonin, men det vet jag inte om man får tag på lätt i sverige. Jag köpte det utomlands, samt att min sambo kör zink, folsyra magnesium och sånt. Båda våra värden har gått upp på ett halvår. 

    Skönt att hitta någon som är i samma sits som en.. Lycka till med inseminationen, håller tummarna!
    Åh hoppas att det lyckas för er!

    Jag fick dock ett mycket onväntat chockbesked.

    Jag skulle ha inseminaerats idag - igår ringde min läkare och sa STOPP! Jag skulle göra ett val...

    Det visar sig att mina prover från cellprovet och biopsin visar starka cellförändringar i grad 3. Det är förstadiet till cancer. Läkaren var så feg, att i stället för att rekomendera mig vad jag skulle göra bad mig VÄLJA mellan att gå vidaremen insemination (och möjlig graviditet) och hoppas att det inte blir till cancer. Eller avbryta allt, operera bort det onda i livmorderhalsen och försöka igen i maj.

    Men mitt AMH... varje månad är ju värdefull tänkte jag.

    Där satt jag - igår - proppad med hormoner och sprutor klar til insemination.

    Men valde att sätta allt på stopp. Jag måste fixa cancerskiten först.

    Det otroliga här är, att jag tog ett cellprov för 10 månader sedan som visade normala värden och inga tecken på förändringar. Altså kan man, på 10 MÅNADER få celler på stadie 3 (av 1-3). Det tar inte alls flera år som vissa tror.

    Så jag tänkte att om det kunde gå så snabbt... så var det dumt att riskera något och inte kunna opereras på ytterligare 9-10 månader kanske.

    Jag hoppas att jag har gjort rätt val - och att mitt AMH inte sjunker ytterligare.

    Håll mig uppdaterad hur det går med inseminationen! Kram
  • Äldre 18 Feb 18:53
    #4
    bimplus skrev 2016-02-18 14:32:36 följande:
    Åh hoppas att det lyckas för er!

    Jag fick dock ett mycket onväntat chockbesked.

    Jag skulle ha inseminaerats idag - igår ringde min läkare och sa STOPP! Jag skulle göra ett val...

    Det visar sig att mina prover från cellprovet och biopsin visar starka cellförändringar i grad 3. Det är förstadiet till cancer. Läkaren var så feg, att i stället för att rekomendera mig vad jag skulle göra bad mig VÄLJA mellan att gå vidaremen insemination (och möjlig graviditet) och hoppas att det inte blir till cancer. Eller avbryta allt, operera bort det onda i livmorderhalsen och försöka igen i maj.

    Men mitt AMH... varje månad är ju värdefull tänkte jag.

    Där satt jag - igår - proppad med hormoner och sprutor klar til insemination.

    Men valde att sätta allt på stopp. Jag måste fixa cancerskiten först.

    Det otroliga här är, att jag tog ett cellprov för 10 månader sedan som visade normala värden och inga tecken på förändringar. Altså kan man, på 10 MÅNADER få celler på stadie 3 (av 1-3). Det tar inte alls flera år som vissa tror.

    Så jag tänkte att om det kunde gå så snabbt... så var det dumt att riskera något och inte kunna opereras på ytterligare 9-10 månader kanske.

    Jag hoppas att jag har gjort rätt val - och att mitt AMH inte sjunker ytterligare.

    Håll mig uppdaterad hur det går med inseminationen! Kram

    Sjukt, precis när jag skulle börja med hormoner och insemination i September fick jag samma besked. Det sista provet som skulle göras var cellprov.  Cin 2 och jag behövde ta bort det och koniseras innan dom skulle fortsätta, först sa dom att jag behövde 2 cellprov som var normala ett 3 månader efter och ett 6 månader. Men min fertilitetsklinik ringde och sa att om du har normalt cellprov efter 3 månaden så är du välkommen. Så koniserades i slutet av oktober och gjorde mitt första cellprov i slutet av januari och det var normalt.


    Jag blev helt förstörd  först när jag fick veta att jag hade cellförändringar och kände att jag inte kunde vänta men jag och min man bestämde oss att vi skulle ha 3 fantastiska månader med att bara må bra, träna och äta vitaminer som var bra för det och preppa inför en graviditet så min kropp var good to go när jag ändligen fick börja och inte tänka på barn för första gången på 1,5 år och det var bland de bästa månaderna jag haft faktiskt bara släppa all stress, för vi kunde inte göra så mycket. 

    Jag bor i USA just nu. Jag gjorde mitt cellprov i Sverige i Augusti, två veckor efter i USA (man får svaret efter en vecka här). Det i sverige var normalt, i USA visade Cin 2. Enligt läkare i Sverige så är ett cellprov inte 100%, jag blev galen. 

    Det är dumt att riskera något, dom sa till mig först att jag får välja. Men det kan bli värre, det kan bli bättre med en graviditet men det är liten chans. Min sambo vägrade fortsätta med insemination, han sa att hellre har han mig än barn. Inte värt risken. 

    Finns här om du behöver stöd. Jag kan säga att jag hade riktiga pissdagar innan jag opererades med tanke på att jag redan var tokstressad över att jag måste bli gravidi snabbt om jag ville ha barn två omgångar. Men förhoppningsvis så gör 3-6 månader inte så mycket med kroppen. 

  • Äldre 18 Feb 19:27
    #5

    Jag bor i Danmark sedan sex år tillbaka och har alltid gjort mina prover hos samma läkare. När jag frågade honom hur ett prov bara tio månader sedan inte visade något alls - kunde visa satdie 3 idag? Så kunde han självklart inte svara.

    Jag blev så himla frustrerad. Speciellt för att jag är så känslig "där nere" och blödde en hel vecka bara efter biopsin. Shit tänker jag nu, jag kommer ju dö efter operationssnittet!

    Jag gillar det du skriver, att du och din sambo utnyttjade tiden till att träna och vara friska och sunda - inte tänka på barn hela tiden. Det ska jag också prova.
    Bra idé!

    Min läkare sa att vi kunde gå igång med insemination redan 5 veckor efter snittet. Det verkar vara annorlunda i Danmark, altså att man inte behöver göra efterkontrollerna.

    När har ni insemination? Ær du nervös?

    Apropå AMH så hade jag 5 (också skrivet 0,5). MEN sex månader efter första provet visade AMH plötsligt 9. Vilket är bättre, men helt förvirrande ju. Vad gäller?  Åh jag vet inte altså...

    Vi har provat att bli gravida sedan juli 2014. Så något är fel iaf.

    Ibland, kan jag bli helt bitter och tänka "hur i fan!?" när jag ser kvinnor på 40+ med små spädbarn.  Och så skäms jag över mig själv att jag tänker så..

  • Äldre 19 Feb 00:33
    #6

    Jag vet tänker likadant, blir arg då mina vänner bara.. ni kanske ska skaffa barn nu då blir det ju bara ett halvår mellan våra.. det är ju bara att ha sex. Som om det är lika lätt för alla. 


    Jag blödde hur mycket som helst av biopsin också och var livrädd hur det skulle bli efter operationen, avbokade allt jag hade planerat för trodde att jag skulle vara sängliggandes.. Men när dom koniserade så bränner dom sista biten för att stoppa blödningen och jag blödde inte ett skit faktiskt hade inte ens lika ont som jag hade av biopsin. Hade förberett mig på en flod efter att jag läst massa skräckexempel. 

    Vad jag läst så ändras AMH värdet och man kanske inte ska lite på det till 100% läst vissa som hade 0,2 för att sedan 5 veckor efter hade 1.2 så det är så olika, fattar inte varför. Jag är intresserad vad mitt prov visar du. Har ju tester från juli just nu. 

    Grym med att ni ska starta redan efter 5 veckor, det är ju en minimal risk att det skulle vara cellförändringar om dom ser att dom fått bort allt. Jag tror min läkare sa att anledningen var att det skulle läka. Men jag är ingen doktor och har läst att många i Sverige börjar redan månaden efter med bebisverkstaden. Så verkar inte vara något problem. 

    Jag inseminerades förra veckan, men det blev jättekonstigt. Jag var på kontroll på måndagen för att se hur mycket äggblåsorna växt och min läkare sa att jag antagligen skulle ägglossa söndag, eller måndag. Men 3h efter ringer hon och säger att blodprovet visar att jag ska ägglossa där och då den kvällen och att jag måste in tisdagen för insemination ytan att använda triggershoten som gör så man ägglossar för det behövdes inte. Så då körde vi på tisdag. Men hade ingen ägglossningskänning som jag alltid haft och min temperatur höjdes inte som det alltid gör dagen efter ägglossning. Däremot fick jag ägglossningskänningar i söndags och lite i måndags och min temperatur höjdes tisdags. Men min läkare vägrade erkänna att det kanske hade blivit något fel på blodprovet. Så vi sexa som bara den i söndags. Men känns inte så stabilt eftersom vi har gjort det ett bra tag nu och det inte blivit någon bebis än. Så, vi får satsa på nästa månad. Då ska jag tvinga mig till att använda sprutan för ägglossning. 

    förlåt för ett MEGAlång inlägg... 

  • Äldre 13 Mar 18:51
    #7
    klariis skrev 2016-02-19 00:33:53 följande:

    Jag vet tänker likadant, blir arg då mina vänner bara.. ni kanske ska skaffa barn nu då blir det ju bara ett halvår mellan våra.. det är ju bara att ha sex. Som om det är lika lätt för alla. 


    Jag blödde hur mycket som helst av biopsin också och var livrädd hur det skulle bli efter operationen, avbokade allt jag hade planerat för trodde att jag skulle vara sängliggandes.. Men när dom koniserade så bränner dom sista biten för att stoppa blödningen och jag blödde inte ett skit faktiskt hade inte ens lika ont som jag hade av biopsin. Hade förberett mig på en flod efter att jag läst massa skräckexempel. 

    Vad jag läst så ändras AMH värdet och man kanske inte ska lite på det till 100% läst vissa som hade 0,2 för att sedan 5 veckor efter hade 1.2 så det är så olika, fattar inte varför. Jag är intresserad vad mitt prov visar du. Har ju tester från juli just nu. 

    Grym med att ni ska starta redan efter 5 veckor, det är ju en minimal risk att det skulle vara cellförändringar om dom ser att dom fått bort allt. Jag tror min läkare sa att anledningen var att det skulle läka. Men jag är ingen doktor och har läst att många i Sverige börjar redan månaden efter med bebisverkstaden. Så verkar inte vara något problem. 

    Jag inseminerades förra veckan, men det blev jättekonstigt. Jag var på kontroll på måndagen för att se hur mycket äggblåsorna växt och min läkare sa att jag antagligen skulle ägglossa söndag, eller måndag. Men 3h efter ringer hon och säger att blodprovet visar att jag ska ägglossa där och då den kvällen och att jag måste in tisdagen för insemination ytan att använda triggershoten som gör så man ägglossar för det behövdes inte. Så då körde vi på tisdag. Men hade ingen ägglossningskänning som jag alltid haft och min temperatur höjdes inte som det alltid gör dagen efter ägglossning. Däremot fick jag ägglossningskänningar i söndags och lite i måndags och min temperatur höjdes tisdags. Men min läkare vägrade erkänna att det kanske hade blivit något fel på blodprovet. Så vi sexa som bara den i söndags. Men känns inte så stabilt eftersom vi har gjort det ett bra tag nu och det inte blivit någon bebis än. Så, vi får satsa på nästa månad. Då ska jag tvinga mig till att använda sprutan för ägglossning. 

    förlåt för ett MEGAlång inlägg... 


    Hur har det gått för er och inseminationen? Jag tog ditt tips att ta det lugnt efter ingreppet (de tog bort 0,5 cm av livmoderhalsen) och jag har inte blött alls.. Hoppas det håller i sig!

    Jag pratade med min kompis som är läkare och hon gav mig ett bra tips. Hon sa att jag kunde prata med min läkare och fråga om jag kunde bli satt i kö till IVF redan nu IFALL ATT inseminationen inte fungerade. Det är nämligen kö i 6 månader här i Danmark och egentligen kan jag ju lika bra ställa mig nu. Skulle det lyckas med insemination så super (hoppas!) och om inte så behöver jag inte vänta i 6 mån efterföljande. Du kan fråga din läkare hur ni kan göra för att öka chanserna? Nu vet jag inte hur det åar i USA, men jag tror inte det gör något att vara proaktiv - speciellt om man har lågt AMH.

    Nu är det iaf paus för min del fram till slutet av april. Så att jag kan läka efter snittet. Sen kör vi igen.
  • Äldre 13 Mar 21:25
    #8
    bimplus skrev 2016-03-13 18:51:51 följande:
    Hur har det gått för er och inseminationen? Jag tog ditt tips att ta det lugnt efter ingreppet (de tog bort 0,5 cm av livmoderhalsen) och jag har inte blött alls.. Hoppas det håller i sig!

    Jag pratade med min kompis som är läkare och hon gav mig ett bra tips. Hon sa att jag kunde prata med min läkare och fråga om jag kunde bli satt i kö till IVF redan nu IFALL ATT inseminationen inte fungerade. Det är nämligen kö i 6 månader här i Danmark och egentligen kan jag ju lika bra ställa mig nu. Skulle det lyckas med insemination så super (hoppas!) och om inte så behöver jag inte vänta i 6 mån efterföljande. Du kan fråga din läkare hur ni kan göra för att öka chanserna? Nu vet jag inte hur det åar i USA, men jag tror inte det gör något att vara proaktiv - speciellt om man har lågt AMH.

    Nu är det iaf paus för min del fram till slutet av april. Så att jag kan läka efter snittet. Sen kör vi igen.
    Vad skönt att det låter som det har gått bra med ingreppet, att det är en sån skillnad än med biopsin är lite konstigt tycker jag! 

    Det gick inte första inseminationen. Vilket var väntat med tanke på att jag fortfarande tror att det inte blev rätt tajming. Nästa är imorgon. Var där i fredags CD11 och tog blodprov och kollade äggblåsorna så var det exakt som förra månaden. Dom ringde och sa att jag ägglossar just då. Så åkte in igår, lördag och kollade med ännu fler tester och kollade upp med ultraljud och sa att jag inte vill insemineras utan HCG sprutan för dom ville göra det igår först. Sen så ringde dom och sa att jag skulle hämta ut sprutan, och ta den igårkväll sen köra insemination på måndag förmiddag. Så antar att dom sett något annat med de andra blodproven, eller att dom lyssnar på mig och min magkänsla denna gång. Dock så har jag en slemhinna på 5 mm eftersom jag kört med Clomid(tydligen något som brukar hända). Men hon tyckte att vi skulle köra ändå och att jag skulle få östrogen så borde de tjocka till sig innan det fäster. Så konstigt, läst att de flesta kliniker inte gör det om den är under 7mm. 

    Här får man göra det närsom, finns ingen kö för ivf. Sa till min läkare att jag ville köra på IVF nästa månad och det ända hon sa var att hon skulle kolla så jag var täck av mitt försäkringsbolag med sprutorna. För dom kostar supermycket här. Men hon var tveksam för hon ville inte att jag skulle bli besviken om jag hört mina andra kompisar som har "normal" äggreserv som gjort ivf och får ut sååå många ägg. Eftersom jag inte kommer få ut så många antagligen. Jag har läst att har man låg äggreserv rekommenderar dom på att man ska gå direkt på IVF men hon tycker annorlunda. Vi ska ha möte om det i slutet av månaden och se bästa alternativen. 

    Sorry för ännu ett megalång inlägg!!
Svar på tråden Insemination och lågt/lägre AMH