Anonym (bonusmorsan) skrev 2016-05-03 14:51:44 följande:
Jag delar inte din bild. Min man bryr sig inte om mamman till barnet, han säger att han "inte vill ha med henne att göra". Men gör såklart saker för barnets skull. Skulle jag fråga min man vilka han räknar till sin familj skulle han säga att jag och hans barn tillhör hans familj, knappast skulle han räkna in sitt ex. Jag räknar inte in mitt ex i min familj, varför skulle han? Barnets familj är ju båda pappan och mamman, men mamman och pappan till barnet är inte familj. Så ser jag på det, och min man delar min bild.
Nu är barnet ganska litet men jag kan inte för min vildaste fantasi få för mig att de skulle planera gemensamma saker ihop. Jag tror knappast heller att någon skulle förvänta sig att jag och mammans man skulle sitta avskiljt, bland de andra.
Nu är det lång tid tills barnet tar studenten så allt kan ju hända, men jag hade inte accepterat att leva i en familj där jag 10-15 år senare förpassas till "att sitta bland de andra" medan den "riktiga familjen" (mamman, pappan och barnet) sitter tillsammans. Gör folk sånt? Speciellt om jag har egna barn med pappan till detta barn.. skulle vi inte alla vara familj då, skulle inte det vara barnets syskon?
Barnet kallar mig för övrigt bonusmamma. Och hon säger att hon är min bonusdotter. Så jag behöver inte jobba för att få henne att acceptera mig, den saken är klar.
Varifrån får du din bild av bonusfamiljen och bonusmammans roll som bifigur?
Om vi får barn tillsammans så är vårt barn lika mycket hans barn som hans nuvarande barn är. Varför måste han prioritera det barnet mer än sina andra barn?
Det är väl klart man gör, beroende på vad man har för relation till varandra? Bara för att ni lever som familj garanterar det inte att allt är finfint och att du likställs med föräldrarna av barnet.
Jag levde med min pappa och hans sambo i över 10 år när mina föräldrar skiljdes, men det var ändå min mamma och pappa som var min riktiga familj och agerade så. När jag tog studenten så planerade de och firade som dårar, samma sak när jag skulle flytta utomlands när jag var 19, då var det de som hjälpte till och grät vid flygplatsen.
Mycket verkar handla om vad DU vill när man läser dina inlägg, men du måste inse att det finns fler faktorer som påverkar hur ditt familjeliv ser ut. Bland annat relationen mellan dig och bonus. Låt oss säga att du inte får plats vid honnörsbordet som någon ovan nämnde, ska du bli arg då och kräva att du likställs med föräldrarna?
Det är inte ni som har det svårt, utan du. Så jobba med dig själv istället för att leta problem.