• Anonym (Missl­yckad)
    Äldre 6 May 01:23
    641 visningar
    3 svar
    3
    641

    Tänk om jag inte tycker om mitt barn

    Det känns så hemskt att behöva skriva det här, men jag vet inte om jag tycker om mitt barn.

    Från att hen föddes har hen skrikit och gnällt, aldrig varit nöjd. Nu 9 månader senare kan vi ha bra stunder men det vänder så fort. Sover ytterst korta stunder på dagen så man får aldrig en chans att andas ut. Tom när hen ammas så ligger hen och gnäller under tiden. Känner mer och mer att jag inte orkar med hen. Hemmet förfaller mer och mer för man kan aldrig sätta hen ifrån sig tillräckligt länge för att hinna röja.

    jag har nästan slutat bry mig om hen gråter för hen gör det jämt. Lyfter upp och tröstar för att jag måste. Tycker synd om min sambo för att han är F-ledig och måste stå ut med det där. Jag får iaf gå till jobbet.

    Jag tänker ofta på att lämna bort hen till mina föräldrar, ibland för en natt, ibland på obestämd tid. Ibland tänker jag att jag överdriver, visst älskar jag mitt barn för det är sånt föräldrar gör. Men så många gånger så undrar jag om allt inte bara var ett stort misstag ...

  • Svar på tråden Tänk om jag inte tycker om mitt barn
  • Äldre 6 May 08:43
    #1

    Det blir bättre. I perioder iaf sen finns det fortfarande perioder som är sämre. Men ett råd jag har är att skaffa en ergonomisk bärsele och testa att bära henne på ryggen. Då har du händerna fria och kan göra lite saker och hon får närhet. En del sover riktigt bra i selen också. Om hon får mer sömn kanske hon gnäller mindre. Jag kan rekommendera Manduca, bästa köpet jag någonsin gjort.

  • Äldre 6 May 08:48
    #2

    Hoppas att ni har utrett detta ordentligt, först BVC och sedan barnkliniken.
    Tänk om det är så att barnet har ont? Tex mjölkintolerans eller annat som påverkar magen.
    Det låter inte normalt att gnälla så mycket.

    Annars kanske ni kan få annat stöd från BVC tex psykolog/kurators-stöd eller familjestöd, det kan ju hjälpa att prata om det som par.

  • Anonym (Missl­yckad) Trådstartaren
    Äldre 6 May 11:33
    #3

    Vi har sele och burit och burit. Jag klarar inte längre att ha hen på mig så mycket.

    Vi funderade på mjölkprotein eftersom hen hade kolik. Slutade med mjölkprodukter utan resultat. Sen kräkets hen första gången vi gav gröt och BVC funderade på glutenintolerans. Blev nästan lycklig där, hoppades att hen skulle vara glutenintolerant för då fanns det ju en förklaring till gnället och då fanns det ett slut. Men nej, kräket var något tillfälligt.

    Av rådet från vi bara att gå ut och gå så hen kan sova i vagnen. Men det är inte världens enklaste att dra med stora syskonet på långpromenad. Gå till lekpark funkar inte för hen vaknar så fort vagnen står stilla.

    Sen röran här hemma som bara växer för man aldrig får ha händer fria. Jag är långt ifrån pedant, men när diskhögen växer och man går runt i klibba matrester så mår jag iaf dåligt.

Svar på tråden Tänk om jag inte tycker om mitt barn