Det snackas om oss mellan grannarna

Hur gamla är dina barn då? Och vad menar du med att du inte klarar av att sitta ute någon längre stund?

Och barnen är hur gamla? Och kanske det är bra att kolla till dom då och då för barn kan göra hyss som inte är okej.

Givetvis håller jag koll på dem, jag har full sikt över hela gården från både fönster och balkong.
De gör inga hyss och det är inte jag som är naiv. De är snart 7 och 4,5.

Vad jag menar? Att jag inte klarar av att sitta när det drar utan att få ont? Det hör inte riktigt hit tycker jag. Ser inget fel i att barnen är ute själva.

Barnen är för små för att vara ute själva. Jag hade nog också uttryckt åsikter om jag var din granne.

Förmodligen är dina kontroller från fönster och balkong mellan det att du städar otillräckliga och förmodligen gör även dina barn saker som kan behöva avstyras av en vuxen - är du inte där så faller det ansvaret på de andra föräldrarna som faktiskt är där. Sådant brukar inte falla i god jord. Är du inte ute när de andra är ute så förstår jag inte varför du trott att du kommit in i gemenskapen - det låter ju snarare som om du ställt dig utanför den. 

Kan du inte ha något på dig? Sätta dig i lä? 

För små anser jag verkligen inte att de är, men hur gamla anser du att de ska va?

Fyraåringen får bara vara ute i sällskap av storasyster, inte själv.

Självklart är jag också ute ibland, men inte hela dagarna som barnen är.

Nej de sköter sig bra, och jag kollar till dem åtminstone en gång var tionde minut. Kommentarerna gäller inte barnen, utan mig.

Klär jag på mig mer blir jag för varm och enda stället att sätta sig i lä är på marken och det klarar inte mina höfter och rygg. Det är jättejobbigt att ha det så, men kan inte göra så mycket åt det.

För små tycker jag verkligen inte dom är, speciellt inte som det är en gård dom inte kan lämna själva.. Men jag undrar, kan det va så att dina barn ställt till med bus lr liknande som du inte vet om? Nånting som fått grannarna att reagera negativt på att du ej finns där.

Du gör helt rätt, föräldrar idag är bevisat överbeskyddande och tar ifrån sina barn barndomen och den viktiga upptäckarlusten, vilket ger osäkra och osjälvständiga barn, egenskaper som sitter i upp i vuxen ålder.
Barn klarar långt mer än vad många vuxna tror, så låt barna leka själva, upptäcka, fantisera, skapa efter eget huvud, dom behöver allra minst idiotförklaras av vuxna.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=5837065

PS. Våra ungar fick leka själva från tidig ålder, först under dold övervakning, och allt eftersom dom bevisade att dom kunde hantera en situation någorlunda, så släppte vi på övervakningen.
Lite blåmärken, skrubbsår, gråt och många misslyckande hör till, det är på det sättet vi alla utvecklas till tänkande sjävständiga livsbejakande och lyckliga individer. DS.

Tycker inte du behöver ta åt dig, jag tycker det låter som en lämplig ålder att börja vara ute själv. Beror ju på personlighet också, men i genomsnitt kan en 4-åring bete sig. Och trafik eller skumma typer är ju ovanliga på en innergård.