Ska bli sambo med kompis, men är orolig

Hon måste kunna ha ett eget liv. Att ni ska flytta ihop betyder inte att hon ska släppa allt för dig. Dock ska ni såklart ta gemensamt ansvar för boendet och räkningar. Där får du vara tydlig från start. Att du inte tänker göra allt viktigt. Och hon bara kan glida runt med polare. Det är ett gemensamt ansvar. Men hon måste inte sitta ihop med dig i övrigt.

Nej men det är väl klart men vi är ju också kompisar, det är väl därför jag upplever oro eftersom att det verkar inte vara några problem att göra planer med andra, sova över och hitta på grejer men som sagt att träffa mig på en fika verkar väldigt omständigt.

Jag tror inte vi blir ovänner för hon är inte den som bråkar och när vi väl ses funkar det, lättare att prata då men just nu bor vi på olika håll och den mesta kommunikation sker över sms, då är det så sjukt jobbigt att hon inte ens svarar ibland. Speciellt när det gäller saker som rör flytten. Jobbigt att känna att man måste tjata om papper, hyra osv.

Tjata aldrig på en kompis. Antingen så vill man eller så vill man inte. Får man ett nej är det ett nej, inte bara idag utan tills vidare. Om den personen ändrar sig får man veta det.

om ni nu skal bo under samma tak så vore de bra om ni gör upp städschema ,vems tur de  e o bet räknigarna var ärliga mot varandra som du skriver olikheterna börja komma ganska snart 

Ja sätt er och prata. Det låter som ni ser på detta sambo/komboskap på olika sätt. Hon tycker säkert att du är trevlig och snäll och därför är jättebra att bo ihop med, men sedan kanske det inte är så mycket mer från hennes sida. Hon kanske tänker att hon ska leva sitt liv och du ditt och så ses ni när ni råkar vara hemma samtidigt typ. Självklart ska ni dela på det tråkiga som städ, räkningar etc, men i övrigt kanske hon har fullt upp med sitt. Om du redan nu tycker att det inte fungerar så är det kanske ingen bra idé det här?

Jag flyttade ihop med en vän jag känt en massa år. Fungerade ändå inte alls. Hon hade en hund som fällde som en tok och jag hatade dessa hundhår och satt instängd i mitt rum och när vi blev kombos så tyckte hon att hunden blev lika mkt min att gå ut med osv. Hon var mkt stökigare än mig och nä det gick inte. Alla passar inte att bo ihop även om det i teorin låter toppen.

Jag tror du blandar ihop äpplen och päron lite grand TS. Om jag förstår rätt är ni kompisar och inget kärlekspar. Ni ska bo ihop men inte sova i samma säng.

Vi är olika vi människor. Hon lite mer "allt löser sig" och du är noggrann. Det innebär inte att ni inte kommer trivas tillsammans. Men du kan absolut inte ställa krav på att ni ständigt ska träffas, eller att du skall prioriteras. Ni delar lägenhet som två polare, inget annat. Det viktigaste är att hon betalar hyran. Se till att ni har klart med överföringar från bank och annat, ifall hon är en slarvpella som inte betalar hyran i tid. Hon ska göra en automatisk överföring till dig vad gäller hyran, så sköter du hyran.

Har ni avtalat hur ni gör med hushållet? Hur gör ni med mat i kylen (skilda fack?). Städning av badrum, toalett, kök, allmänna utrymmen?

Det är viktigare än att du stör dig på att hon tillbringar tid med andra.

Det är självklart inte så att jag kräver att hon ska spendera all sin tid med mig och det var absolut inte så jag menade. Vi är vänner och umgås men pga att vi bor på olika stället för tillfället känns det som om det blir väldigt flummigt nu angående flytten.

Vi har inte pratat om något alls och hon är en sådan person som tar allt med en klackspark. Inge drama, inge tjafs och det uppskattar jag, men ibland blir det lite för lugna drag, spec när vi pratat i telefon och hon säger att hon ser så mycket fram emot att ses osv och att detta ska bli så kul men sedan är det alltid så komplicerat att få tag i ett tillfälle som passar henne att ses.

Jag antar att min oro grundar sig i just att hon känner att hon bara vill bo ihop, men inte umgås mer, även om faktiskt säger rakt ut att det inte är så, att hon har jättekul med mig och älskar mig.

Säkert skitfjantigt detta men jag har aldrig bott med någon kompis och än mindre hemifrån över huvud taget så det är stort för mig .

Om du redan nu behöver tjata om papper o hyra - varningssignal.

Räkna med att ni kommer umgås mindre eftersom ni alltid ses hemma. Sen undrar jag vad ni eg behöver planera? Det mesta löser sig. :)
Lycka till!

Angående flytten så tror jag på att tänka såhär: Du ansvarar för din flytt och hon för sin. Om du vill involvera dig i hennes flytt kan du skicka ett SMS/ringa henne och  säga det, om då väljer att inte ge ett direkt svar skulle jag låta saken bero.

Har ni skrivit på ett kontrakt för en lägenhet? Om ja så skulle jag ta alla praktiska detaljer med hyran etc efter ni flyttat dit. Om ni inte fått en lägenhet än så skulle jag skicka ett SMS/ringa henne och säga att du vill träffas snarast möjligt för att diskutera er samflytt, om hon då har svårt att ta sig tid för detta skulle jag svara att det är upp till henne, jag tänker inte tjata men så länge hon inte kan ta sig tid för detta kommer jag leta efter egen bostad/inte flytta.
Orsaken är dels för jag tycker att om båda parter ska göra något tillsammans bör båda engagera sig i det, och när det gäller ihopflyttning så är det viktigt att båda parter är överens om vad som gäller angående hyra, matinköp och städning etc.

Jag har bott ihop med en kompis och för mig blev det aldrig någon riktig kvalitetstid när det gällde umgänget mellan oss. Givetvis behöver det inte bli så för dig men jag tror en orsak att det blev så för mig var att vi bodde ihop. Istället för att bo separat och träffa varandra när vi hade tid och lust så blev umgänget mera tvingat.
Sedan är min erfarenhet också att man bör som kombos vara eniga när det gäller hur det gemensamma hushållet ska skötas. Tex städning, ska man köpa maten gemensamt eller var för sig?

Ni är kompisar, inte ett par.
Som du skriver undrar jag om du insett det..?

Vi är inte ett par nej, men även vänner har relationer till varandra som är viktiga att sköta.

Vi har nu flyttat ihop och det har funkat bra. Vi gör storhandling ihop och splittar på kvittot. Båda städar, diskar och tvättar. Vi kommer bra överrens och allt har verkligen flytit på bra!

Dock har jag nu ikväll upptäckt ett problem.. Hon gick ut igår och kl 03 kom hon hem med en kille trots att hon visste att jag skulle upp och jobba tidigt nu på morgonen och behövde sova. De hade högljutt sex i 1,5h och jag kommer inte kunna somna om den sista timman jag har här i sängen.

Vi har pratat om denna punkten vid ett tillfälle, och så upptäckte jag att vi såg olika på att ta hem killar. Jag tycker egentligen inte det är okej att ta hem någon ifall den andre är hemma, men hon gjorde klart att hon inte har några problem med att jag tar hem killar så då borde det vara okej för henne också. Skillnaden är den att jag är inte den som har one night stands eller hemsläp över huvud taget..

Sedan känner jag väl en stor irritation just nu angående detta då jag behövt lugga och lyssna på dom hela natten..

Hur gör man åt detta? Vad tycker ni är en bra regel? Får man eller får man inte ta med kille hem?

Skulle jag kunna be henne om att i framtiden inte ta med sig kille hem om man ska upp tidigt och jobba dagen efter?

Men... Varför skulle hon inte få ta hem nån att ha sex med i sitt eget hem?

Ja, säg åt henne att vara tystare men det är allt.

Vad bra att ni kommer överens och att det verkar funka i övrigt. Men - din nattro är viktig och det måste hon ta hänsyn till. Fine om hon drar hem en kille, men inte om du ska upp och jobba dagen efter. Där måste du sätta ner foten! Och inneboende kan du hitta om hon nu säger att hon vill flytta ut.

Och ha öronproppar till hands. Men big NO NO att ta hem killar en natt om den andra ska upp och jobba på morgonen!

Hur bor ni eventligen? Delar ni på en 2:a eller har ni varsitt rum?

Det är ju ganska hänsynslöst att dra hem killar och vara högljudda när polaren ska upp och jobba dagen efter. Och att ha tyst sex är ju himla svårt. Framförallt om kanske sovrummen ligger vägg i vägg.

Egentligen kan du inte sätta några regler för hur hon ska sköta sitt liv, mer än att hon får visa vanlig hänsyn och då får ha sex tystare eller gå hem till killen istället, oavsett om du ska jobba eller inte. Sedan får ni ju komma överens om hur ni gör med fester eller åtminstone meddela i god tid.

Sedan är ni ju kombos, kompisboende och inte sambos då det antyder att ni har en relation. 

Tyvärr får du nog räkna med att man inte tänker exakt lika och vissa sidor tar tid att upptäcka. Jag hade kombo under 2,5 år, så jag vet, Jag var bättre på att sköta ekonomin och hon praktiska saker som städning och disk, då vi var olika uppfostrade.