Hur mycket ska man berätta?

Tog relationen slut för att han var väldigt kontrollerande? Känner du dig hotad av honom? Kontaktförbudsvarning på det där..

Kort sagt så är det du som bestämmer i ditt eget liv. Du gör dina val, du träffar vem du vill, du introducerar hen för dina barn när du vill, du är vart du vill och du svarar i telefon när du själv vill. Han kan inte bestämma att du ska hålla dig singel tillsvidare, det fungerar inte så.  Du ska inte berätta för honom någonting. Kontakt kring barnen, ja, om det funkar utan problem. Resten ska han skita i. Greppar han inte det så kan du vidta åtgärder.

Har ni varit på familjerätten? Socialtjänsten kan hjälpa er med samarbetet om det känns svårt. Vidare, har du själv varit och pratat med någon? Kanske kan det vara en idé, att få verktyg för hur du ska bemöta och hantera ditt ex men också för din egen skull: har du kunnat ventilera missbruket, den psykiska misshandeln och vad det gjort hos dig? Det kan vara en idé, iallafall. 

Om du inte introducerat dem så gissar jag att du endast träffar mannen när barnen är borta (hos exet?). Vad du gör då är din ensak, och du kan kort och gott skita i att svara om han frågar. Han har ingen anledning att kontakta dig om barnen inte är hos dig, och knappt då heller tänker jag. Er gemensamma nämnare är barnen och er kontakt ska alltså endast (om det är det du vill, alltså) röra barnen. När de är borta hos honom är du fri att göra som du vill. Men som sagt, mitt tips är att ta en samtalskontakt som kan hjälpa dig i detta för din egen del. Och familjerätten om ert upplägg kring barnen inte fungerar.

Jag har samtalskontakt via kvinnofridscentrum och det finns vissa problem i vårt samarbete som rör händelser tidigare i vårt förhållande. Tror inte att det här är nog för kontaktförbud? Men det är jättejobbigt att någon blir så arg på mig när jag hävdar min rätt att få ha ett privatliv? Det är att ljuga enligt honom om jag inte säger vad jag gör, då för jag honom bakom ljuset och vill inte samarbeta. Han har lovat ställa till problem om jag kräver en bodelning enligt lagen och då har jag gått med på en bodelning som är mycket mindre än vad jag egentligen har rätt till för jag vill inte orsaka problem. Vill att barnen ska känna det som om vi är vänner fortfarande. Tack för ditt svar! 

Jag träffar bara den här mannen när jag inte har barnen, det är helt rätt. 

Han har ingen som helst rätt att överhuvudtaget få veta vad som händer i ditt liv. Faktiskt.
"Du har faktiskt inte med det att göra", skall ditt svar vara. Du skall också berätta för honom att det är helt över mellan er. Han måste gå vidare. Men troligen är det en svartsjuk, avundsjuk, kontrollerande jävel. Då är det svårt att freda sig. Svara inte på sms om det inte gäller frågor om barnen. Om han ringer och frågar om ditt liv, så styr om samtalet och berätta något kul som barnen gjort. Undvik alla brännande ämnen.

Ditt liv är ditt liv. Ingen annans.

Du, den här killen är farlig. Jag tycker du ska säga så lite som möjligt. Blir han arg för att du inte är öppen om ditt liv, så ska det inte vara ditt problem. Ni ska samarbeta ang barnen. Och du ska INTE ge med dig ang bodelning. Ta in en kunnig jurist ang det.

Du har rätten på din sida. Och fortsätter han så får du begära hjälp. Spara ev hot på sms, spara allt! Och svara inte på några som helst frågor. Du har också rätten att inte svara i telefonen om du inte vill. Du måste heller inte svara på sms. Och säg det till honom! Säg att du vill slippa både mobil och sms ibland. Du är inte hans dörrmatta eller bandhund.

Hur ska han ställa till problem?

om ditt ex är hotfull och på, och kräver svar av dig vad du gör i ditt privatliv får ändra taktik. du verkar ha svårt stå emot exet. Han har inte alls någon rätt få veta de här sakerna. Varför ska han veta var du befinner dig tex? 

Om du inte klarar av att bara svara på det som rör barnen kan du säga åt honom att eftersom han är så tjatig kommer allt gå per mail eller mess (vad du nu tycker är bäst) inga samtal. Du svarar inte då. Du svarar på mess när du själv anser det finns behov. Det är en variant som jag vet flera kör med. Man har ingen alls skyldighet att svara bara för att det ringer i ens telefon. 

Med samarbetet med barnen. Jag vill inte ha bråk kring barnen och deras umgänge med sin pappa. Barn har rätt till båda föräldrarna och jag vill inte att de ska sitta emellan för att han är arg på mig. 

Du är klok som inte drar in barnen i nåt nytt för fort, vilket många gör tyvärr. Tar ofta flera år innan dom verkligen är redo. Skulle inteberätta för x om denna, varför? Njut du o ha lite kul o se vart det leder.

Och det vet han förstås och kommer fortsätta använda mot dig för att få dig att lyda hans vilja.
Om du inte sätter ner foten kommer du få leva inom hans ramar och regler och den rätten ska inte han ha.
Som många fler har skrivit, han har inte ett dugg med ditt liv att göra nu.
Du behöver och bör bara tala om saker som har med barnen att göra. 
Börjar han diskutera dig, så säg bara lugnt till honom att du inte vill prata om dig med honom.  
Fortsätter han ändå, så avbryt samtalet, gå därifrån, lägg på luren osv...han får återkomma när  han kan hålla sig till sakfrågorna, det vill säga barnen.
Bli inte arg, var kall och sätt dina gränser mot honom.
Träning ger färdighet där, jag vet av erfarenhet. 

Funkar inte det här, så ge honom förbud att kontakta dig på annat sätt än via mail. 
Det ger dig möjlighet att själv välja när du vill utsätta dig för hans ord och du har möjlighet att hinna samla dig, tänka igenom vad du ska svara och du får göra det utan att bli avbruten. 
Hämta och lämna via förskolan/skolan och träffa honom aldrig ensam. 
Svara inte när han ringer, meddela bara via sms, att han får skicka ett mail om han vill något.
Han kommer säkert bli arg, men låt honom, vad han känner är inte viktigt.
Han är inte viktig i ditt liv.
Han är bara viktig som pappa till dina barn.
Sålänge han sköter  den biten är allt frid och fröjd, då får han väl tycka vad han vill om dig sen.
Det behöver inte du bry dig om, bara stoppa honom från att ta ut det på dig. 

Du kan också koppla inte soc för samarbetssamtal med dom, 
Då blir han tvungen att antingen revidera sina åsikter och backa eller stå för dom inför andra människor och det kanske han inte vill, 
Han vet nog att han är ute och cyklar.
Han kan förstås vägra gå på såna samtal, men det gör inget, det sätter honom bara i en dålig dager när det gäller en ev. vårdnadstvist.
Samarbete mellan föräldrarna är grundläggande viktigt och den förälder som inte villl delta i aktiviteter som ska främja ett dåligt samarbete, ligger inte bra till hos rätten. 
Kort sagt, vägrar han samarbetssamtal kommer det ligga honom i fatet. 

Det låter inte bra ts.

När jag separerade från mitt barns pappa så fick han nån knäpp och blev tillslut hotfull.

Jag skulle aldrig träffa någon ny sa jag men efter ungefär 9 månader så gjorde jag det. Mitt ex blev helt galen och hotade både mig och min nya (när han fick reda på vem han var hotade han honom direkt via bl.a. fb)

Utan att gå in på det för djupt så slutade det med att mitt ex fick kontaktförbud och blev dömd 2 gånger i tingsrätten för det han hade gjort mot oss.

Mitt råd är att ligga lågt med den nya, alltså berätta inte om honom för ditt ex. Spara allt han skriver och om han blir hotfull eller trakasserar dig, så anmäler du honom. En varning och sen anmäler du!

Idag har jag och mitt ex en helt okej relation. Vi kan prata som vilka andra som helst men det tog lång tid. Jag är väldigt glad över att vi har kommit förbi den tiden som var och att vi kan ha en okej relation.

Lycka till ts!

Jag har sparat allting och jag har inför myndigheter och i vården varit öppen sista tiden med vilken press jag lever under. Han ringde flera gånger under ett läkarsamtal för jag kunde inte stänga av telefonen (ny telefon och jag vet inte hur) Han växlar mellan hur mycket han älskar mig till att jag är psykiskt sjuk och en hora. 

Min nya säger jag ingenting om. Jag vill få uppleva honom ensam, inte behöva vara tre i det förhållandet.