• Anonym (Blivandemor)

    orolig för hudfärg sen jag fick veta att det är en pojke

    Hej,

    Är gravid i vecka 20 och är själv ganska mörkhyad (blandning av asiatisk, svart och vit) medan min man är superblond. Ända sen vi fick veta att vi väntar en pojke har jag känt en gnagande oro - det är så mycket hat mot mörka män och pojkar i vårt samhälle nu. Med en superblond man och mig som är halvmörk själv kommer nog vårt barn hamna i en hudfärg som liknar en person från Mellanöstern.

    När jag tänkte på en flicka såg jag bara för mig stora mörka ögon och mörkt lockigt hår och hur söt hon skulle bli (och ja det är f-ed på en helt annan nivå att det är så man tänker på flickor men låt oss lägga det problemet åt sidan en stund). Nu när jag vet att det är en pojke tänker jag bara på att andra kommer se på honom och se någon de är rädda för eller instinktivt ogillar.

    Mitt hjärta går sönder när jag tänker på det. Min man är blond och har aldrig upplevt rasism han fattar inte hur det känns...

    Någon som känner igen sig eller har liknande erfarenheter genom någon ni står nära? Har någon upplevt att ens lilla pojke blivit ugglesett på eller inte blivit accepterad av vuxna redan när han var liten? Eller har min gravidhjärna skapat oro för ett problem som inte finns?

  • Svar på tråden orolig för hudfärg sen jag fick veta att det är en pojke
  • Anonym (gravid)
    Anonym (Blivandemor) skrev 2016-05-28 11:06:33 följande:

    Hej,

    Är gravid i vecka 20 och är själv ganska mörkhyad (blandning av asiatisk, svart och vit) medan min man är superblond. Ända sen vi fick veta att vi väntar en pojke har jag känt en gnagande oro - det är så mycket hat mot mörka män och pojkar i vårt samhälle nu. Med en superblond man och mig som är halvmörk själv kommer nog vårt barn hamna i en hudfärg som liknar en person från Mellanöstern.

    När jag tänkte på en flicka såg jag bara för mig stora mörka ögon och mörkt lockigt hår och hur söt hon skulle bli (och ja det är f-ed på en helt annan nivå att det är så man tänker på flickor men låt oss lägga det problemet åt sidan en stund). Nu när jag vet att det är en pojke tänker jag bara på att andra kommer se på honom och se någon de är rädda för eller instinktivt ogillar.

    Mitt hjärta går sönder när jag tänker på det. Min man är blond och har aldrig upplevt rasism han fattar inte hur det känns...

    Någon som känner igen sig eller har liknande erfarenheter genom någon ni står nära? Har någon upplevt att ens lilla pojke blivit ugglesett på eller inte blivit accepterad av vuxna redan när han var liten? Eller har min gravidhjärna skapat oro för ett problem som inte finns?


    Det är svårt att påverka andra/omgivningen. Det du kanske kan göra är att se till att stärka din pojke, så han är stark och trygg i sig själv? Så han är så redo han kan vara mot denna värld. Dömande och fördomar kommer ju alltid finnas :/


    Jag är också gravid, och orolig om jag får en flicka. Alla utmaningar hon kommer få vara med om, bara för att hon är en tjej. Allt hon kommer utsättas för/behöva vara rädd för, bara för hon är tjej. Tänker att jag då får förbereda henne på denna värld på allra bästa sätt. 


    Vi är många som inte kommer ha hat mot din pojke, som kommer se han som alla andra barn - som han ju kommer vara! 

  • Anonym (Blivandemor)

    Tack det var fint skrivet <3

  • Anonym (Blivandemor)
    Anonym (gravid) skrev 2016-05-28 11:40:09 följande:

    Det är svårt att påverka andra/omgivningen. Det du kanske kan göra är att se till att stärka din pojke, så han är stark och trygg i sig själv? Så han är så redo han kan vara mot denna värld. Dömande och fördomar kommer ju alltid finnas :/


    Jag är också gravid, och orolig om jag får en flicka. Alla utmaningar hon kommer få vara med om, bara för att hon är en tjej. Allt hon kommer utsättas för/behöva vara rädd för, bara för hon är tjej. Tänker att jag då får förbereda henne på denna värld på allra bästa sätt. 


    Vi är många som inte kommer ha hat mot din pojke, som kommer se han som alla andra barn - som han ju kommer vara! 


    Tack det var fint skrivet <3
  • Pkb

    Jag är 50 procent svart. Jag har en, snart två söner som är 75 procent svarta. Jag har inte upplevt att de blivit dåligt bemötta eller att folk kollat konstigt på dem. Men precis som jag har fått uppleva så kommer de nog få uppleva någon typ av rasism i livet, men det är inte hela världen.

  • Anonym (Blivandemor)
    Pkb skrev 2016-05-28 12:30:39 följande:

    Jag är 50 procent svart. Jag har en, snart två söner som är 75 procent svarta. Jag har inte upplevt att de blivit dåligt bemötta eller att folk kollat konstigt på dem. Men precis som jag har fått uppleva så kommer de nog få uppleva någon typ av rasism i livet, men det är inte hela världen.


    <3
  • Anonym (Moa)

    Vilken hudfärg din son får går inte att veta i förväg. Det mest sannolika är förstås att han blir mörkare än en normalblek svensk. Personligen tycker jag det är bara positivt. Dom allra vackraste är dom som är en blandning av mörka och bleka svenskar.  Blir han mörk så kommer han ändå har nordiska drag av sin far.

    Jag har en kusin som har barn med en man från Nordafrika. Han är mörk, nästintill svart i hyn. Hon är ljus med hy som inte tål solen och blir aldrig brun, bara röd. Hon har 3 barn, dom första 2 tvillingar. Den ena tvillingen är lite mörkare i hyn, men långt i från svart med mörkt hår. Den andra kritvit i hyn och vitt-blont hår.  Hade barnen inte varit tvillingar hade ingen trott att hans mörka pappa var hans riktiga pappa. Han ser dock ut i dragen som sin far så tittar man lite närmare så är det uppenbart att han är fadern. Det är alltså inte säkert att din son blir mörk även om det är mest sannolikt.

    Jag har också vänner (2 st) som är adopterade från Korea med typiskt koreanskt utseende. Deras barn har samtliga  utseendemässigt blivit något mellanting mellan asiater och nordbor. Lite mörkare i hår och hy men svårt att säga om dom är asiatiska eller svenskar enbart på det.

    Frans, som vann melodifestivalen har också en pappa som är mörk med typiskt afrikanskt utseende. Hade man enbart sett Frans så går det inte att säga att hans pappa är mörk. Däremot är hans syskon lite mörkare. ▬

    Det som brukar spelar roll i hur mörka människor blir behandlade främst 2 saker. Vad dom heter och hur bra dom kan svenska. Döper du din son till Abdullah och låter honom växa upp i en indvandrarförort där han anammar invandrarsvenskan  så blir han antagligen tagen för en invandrare . Får han däremot ett svenskt namn och pratar svenska utan brytning så kommer ingen se honom som utländsk. Bägge sakerna kan du lätt styra. Med en svenskt namn kommer han heller aldrig att bli bortsorterad när han söker jobb.

    Jag och många blekfisar till svenskar ser din son som någon som dragit vinstlotten i det genetiska lotteriet med drag borde från norden och ditt ursprung. Han kanske får höra en och annan gliring under sin uppväxt, men den risken har alla. Är det inte för att man är nyansen mörkare så är det för att man är rödhårig, har krokig näsa, dålig på fotboll eller något annat. Det finns alltid något hos alla att bli retad för.

    När du får se din son är jag helt säker på att du kommer att tycka att han är det vackraste som finns. Att du funderar redan nu om eventuella svårigheter  kan komma att stöta på med anledning av den mörka färg han kanske får tyder bara på att du kommer att bli en bra, omhändertagande mamma. 

  • Malin 845

    Förstår din rädsla, även om jag kanske inte kan förstå det till 100 %.
    Min systerson är halvt svensk och halvt marockan. Ser ut som att han är typ solbränd året runt, har världens vackraste bruna ögon och lockigt hår. Jag är rädd för att han kommer bli mobbad eller behandlas annorlunda i samhället för det, men tyvärr kan man inte veta innan hur framtiden kommer se ut. Hoppas han slipper behandlas så, men man vet ju inte hur det blir..

    Det behöver ju inte bli något problem, och det är inte bra att du oroar dig redan för framtiden, varken för dig eller barnet! Det är långt kvar innan ni behöver oroa er för det.

    Njut av resten av din graviditet nu och så tar ni det i framtiden! Och grattis till graviditeten :)

  • Stiernan

    Jag bor i Stockholm och har reflekterat en del om detta. Så här reagerar jag (och märkt att andra reagerar).

    Jag ser en svart kille (20 år). Han är välklippt, har skjorta och ser ut som vilken kontorslokaler som hellst i stilen. Jag tänker genast "bra kille, snygg man"

    Jag ser en svart man (20 år) i ett killgäng med mycket träningskläder och keps högt upp på huvudet. De ör högljudda och använder mycket kroppsspråk. Jag tänker genast "farlig kille, undvik"

    Jag ser en vit kille i samma åker med samma stil som person nr 1, jag tänker exakt samma om honom som jag gjorde om person nr 1.

    Jag ser en vit man med samma stil som person br 2 och tänker exakt samma sak om honom som person nr 2.

    Förstår du vart jag vill komma? Det är inte hudfärgen som skrämmer mig och många andra utan det är vad personen i fråga sänder ut för signaler och hur mycket personen avviker mot norm. Det är det som är det läskiga. Inte hudfärg och ursprung.

  • Anonym (Blivandemor)

    Tack alla. Tror det är gravidhormonerna som spökar bara för jag satt just och grät framför kardashians ;D. Hjärnan kan verkligen spöka när man är gravid.

    Självklart spelar det ingen roll för mig - för mig och alla runt mig kommer detta va en superfin kille och ingen jag känner dömmer nån efter hudfärg. De idioterna som gör det kan man ju bara försöka strunta i, och som någon skrev över blir vårt jobb som föräldrar att ge våra barn tillräckligt mycket trygghet för att klara sig bra ändå :)

  • Jasmin Karlsson

    Du kan inte styra hur ditt barn kommer se ut.
    Det kan vara lika svårt för en tjej att ha ett mörkare utseende som för en kille.
    Om barnet lär sig ren svenska och uppför sig som en svensk är det stor sannolikhet att han/hon kommer att ses som vilken annan svensk som helst.
    Det du kan göra är att försöka ge barnet gott självförtroende och en styrka att försvara sig vid ev problem.

Svar på tråden orolig för hudfärg sen jag fick veta att det är en pojke