• Anonym (TS)
    Äldre 29 May 23:57
    12292 visningar
    137 svar
    137
    12292

    Vilka konseskvenser får ditt barn vid dåligt uppförande?

    Ja som frågan lyder..

    Mitt barn får gå från matbordet, blir fråntagen leksaker, indragen tv/platta lekland/kompisträff när hen inte beter sig ok, så som att säga fula ord, att hen bestämmer själv, inte bryr sig vad jag säger, är uppkäftig och kaxig, tar sönder leksaker med vilje osv.

    När hen lugnat ner sig förklarar jag alltid varför vi gör som vi gör och jag ger mig inte, har jag sagt att hen ska borsta tänderna så ska det göras om jag så måste stå där i en halvtimme. Jag tycker det funkar. Vi är i lilla tonåren men jag ser att dom flesta gör olika och är mycket "snällare" och även fått kommentarer om att jag är för hård.. är jag det? Jag blev uppfostrad så och uppskattar det än idag. Man såg ett värde i det man fick och lyssnade på andra vuxna.

  • Svar på tråden Vilka konseskvenser får ditt barn vid dåligt uppförande?
  • Anonym (nja)
    Äldre 30 May 00:05
    #1
    -1 +1

    Det låter som att det mest är straff du ger, inte konsekvenser.

    Säger mitt barn fula ord upplyser jag om att "så säger man inte", men gör ingen stor affär av det.
    Om barnet bestämmer själv.... jag förstår nog inte vad du syftar på. Det är väl bra om barnet har egen vilja och egna åsikter?
    Jag upplever inte att mitt barn inte bryr sig om vad jag säger. Möjligtvis om vi tex har bråttom, men barnet bara inte kan skynda sig. Det blir ju i så fall mer att jag säger till på skarpen "ta på dig sockarna NU!". Det brukar fungera.
    Om det tas sönder leksaker med vilje blir ju konsekvensen på egen hand att leksaken är sönder. Det är ju inte mycket mer för mig att tillägga då.
    Har jag sagt att det skall borstas tänder så sker det oftast inom några minuter. Ibland vill barnet göra färdigt något annat först, och det tycker jag är ok. Finns ju ingen mening med att jag skall stå där en halvtimma bara för sakens skull, om det tar tre minuter bara jag låter barnet göra klart sitt. Givetvis ser jag till att göra detta i god tid innan läggdags.

    Jag tycker inte om straff, som att gå från matbordet (man vill väl att barnet skall uppleva att måltiden är en trevlig stund där alla får vara med?), indragna saker/fråntagen leksaker mm. För oss fungerar kommunikation bättre. Jag förstår att du gör så här eftersom du själv är nöjd med att du blev straffad som barn, men som sagt, inget för oss.

  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Äldre 30 May 00:18
    #2
    Anonym (nja) skrev 2016-05-30 00:05:22 följande:

    Det låter som att det mest är straff du ger, inte konsekvenser.

    Säger mitt barn fula ord upplyser jag om att "så säger man inte", men gör ingen stor affär av det.

    Om barnet bestämmer själv.... jag förstår nog inte vad du syftar på. Det är väl bra om barnet har egen vilja och egna åsikter?

    Jag upplever inte att mitt barn inte bryr sig om vad jag säger. Möjligtvis om vi tex har bråttom, men barnet bara inte kan skynda sig. Det blir ju i så fall mer att jag säger till på skarpen "ta på dig sockarna NU!". Det brukar fungera.

    Om det tas sönder leksaker med vilje blir ju konsekvensen på egen hand att leksaken är sönder. Det är ju inte mycket mer för mig att tillägga då.

    Har jag sagt att det skall borstas tänder så sker det oftast inom några minuter. Ibland vill barnet göra färdigt något annat först, och det tycker jag är ok. Finns ju ingen mening med att jag skall stå där en halvtimma bara för sakens skull, om det tar tre minuter bara jag låter barnet göra klart sitt. Givetvis ser jag till att göra detta i god tid innan läggdags.

    Jag tycker inte om straff, som att gå från matbordet (man vill väl att barnet skall uppleva att måltiden är en trevlig stund där alla får vara med?), indragna saker/fråntagen leksaker mm. För oss fungerar kommunikation bättre. Jag förstår att du gör så här eftersom du själv är nöjd med att du blev straffad som barn, men som sagt, inget för oss.


    Nu menar ja om du upplyser att så säger man inte men barnet fortsätter. Om du ber barnet att inte välta ut glaset men barnet gör det med orden "du bestämmer inte". Om leksaker tas sönder och barnet nästa dag vill köpa en ny leksak. Om barnet fått sin tid att göra klart sin grej, ska borsta tänderna men gör allt annat än borsta tänderna men barnet vägrar, ska barnet då få gå till sängs utan att borsta tänderna? Om du ber barnet att inte kasta mat på golvet men barnet fortsätter, får barnet sitta kvar menar du och förstöra måltiden för övriga familjen?

    Ja jag vet inte, man kan säkert se det som straff men jag ser inte syftet med att låta barnet fortsätta köra på i såna situationer. Om man beter sig dåligt och ändå blir belönad med godis, platta, lekland, kompisträffar, nya leksaker så lär man sig inget - enligt mig. Men som sagt det är så jag växt upp, jag tycker det var bra. Ska bli spännande och se hur andra här svarar!
  • Anonym (H)
    Äldre 30 May 00:39
    #3
    Anonym (nja) skrev 2016-05-30 00:05:22 följande:

    Det låter som att det mest är straff du ger, inte konsekvenser.

    Säger mitt barn fula ord upplyser jag om att "så säger man inte", men gör ingen stor affär av det.

    Om barnet bestämmer själv.... jag förstår nog inte vad du syftar på. Det är väl bra om barnet har egen vilja och egna åsikter?

    Jag upplever inte att mitt barn inte bryr sig om vad jag säger. Möjligtvis om vi tex har bråttom, men barnet bara inte kan skynda sig. Det blir ju i så fall mer att jag säger till på skarpen "ta på dig sockarna NU!". Det brukar fungera.

    Om det tas sönder leksaker med vilje blir ju konsekvensen på egen hand att leksaken är sönder. Det är ju inte mycket mer för mig att tillägga då.

    Har jag sagt att det skall borstas tänder så sker det oftast inom några minuter. Ibland vill barnet göra färdigt något annat först, och det tycker jag är ok. Finns ju ingen mening med att jag skall stå där en halvtimma bara för sakens skull, om det tar tre minuter bara jag låter barnet göra klart sitt. Givetvis ser jag till att göra detta i god tid innan läggdags.

    Jag tycker inte om straff, som att gå från matbordet (man vill väl att barnet skall uppleva att måltiden är en trevlig stund där alla får vara med?), indragna saker/fråntagen leksaker mm. För oss fungerar kommunikation bättre. Jag förstår att du gör så här eftersom du själv är nöjd med att du blev straffad som barn, men som sagt, inget för oss.


    Håller med! Vi gör precis som er och upplever att det fungerar utmärkt, får ofta beröm för hur väluppfostrad och duktig vårat barn är, lite oförtjänt känns det som ibland för allt vi gör känns så självklart, som att lyssna, kommunicera och samarbeta ^^

    Enda gången vi är riktigt "hårda" är när det gäller våld, då kan leken/myset/måltiden avbrytas eller något plockas bort, men bara omedelbart och inte något senare eller nåt som inte är relevant

    Och vi förklarar alltid varför och ger möjlighet att säga förlåt och fortsätta det vi gjorde, med villkoret att det inte upprepas, vilket det väldigt sällan gör.
  • Anonym (nja)
    Äldre 30 May 00:56
    #4
    -1
    Anonym (TS) skrev 2016-05-30 00:18:41 följande:
    Nu menar ja om du upplyser att så säger man inte men barnet fortsätter. Om du ber barnet att inte välta ut glaset men barnet gör det med orden "du bestämmer inte". Om leksaker tas sönder och barnet nästa dag vill köpa en ny leksak. Om barnet fått sin tid att göra klart sin grej, ska borsta tänderna men gör allt annat än borsta tänderna men barnet vägrar, ska barnet då få gå till sängs utan att borsta tänderna? Om du ber barnet att inte kasta mat på golvet men barnet fortsätter, får barnet sitta kvar menar du och förstöra måltiden för övriga familjen?

    Ja jag vet inte, man kan säkert se det som straff men jag ser inte syftet med att låta barnet fortsätta köra på i såna situationer. Om man beter sig dåligt och ändå blir belönad med godis, platta, lekland, kompisträffar, nya leksaker så lär man sig inget - enligt mig. Men som sagt det är så jag växt upp, jag tycker det var bra. Ska bli spännande och se hur andra här svarar!
    Fortsätter barnet säga så, ignorerar jag det.
    Välter barnet ut glaset och säger "du bestämmer inte" säger jag "jo, det gör jag" och flyttar undan glaset.
    Vill barnet köpa en ny leksak nästa dag blir det ett "nej".
    Självklart inte gå till sängs utan att borsta tänderna. Då sitter jag bredvid barnet med tandborsten i högsta hugg och säger "dags att öppna munnen" eller "vilken knapp skall man trycka på idag för att munnen skall öppnas" eller "jo, du sade att vi skulle borsta efter att du målat färdigt bilden, nu gör vi det" eller "nu borstar vi, så kan vi läsa sagan sedan" eller.... lite olika från gång till gång beroende på situation.
    Mitt barn brukar inte kasta mat på golvet. Jag skulle väl antagligen fråga om barnet är mätt, och säga att det är ok att gå ifrån bordet om man inte vill äta mer, men jag skulle inte tvinga bort barnet. Skulle tillsägelser inte hjälpa skulle barnet inte få ta mer mat, men jag skulle snarast ignorera vad som pågår, och inte låta det förstöra någon måltid.

    Jag ser inte godis, platta, lekland, kompisträffar, nya leksaker osv som belöningar. Mitt barn får inte detta för att det gjort sig förtjänt av det, utan det är sådant som av och till dyker upp i vardagslivet. Har vi bestämt att vi skall åka till ett lekland så åker vi dit, även om barnet betett sig dåligt innan. Det är ju två skilda saker.

    Jag har nog haft tur att få ett väldigt enkelt barn, som lyssnar och vill göra rätt.
  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Äldre 30 May 01:00
    #5

    Ah det var väl så personen i fråga menade att man kan ju inte förbjuda dom allt gott i livet t ex ny leksak eller lekland bara för att dom beter sig illa.. men jag är som sagt inte uppväxt på det sättet, för mig är det självklart att tar man sönder sina leksaker gång på gång med flit så blir man utan. Beter man sig illa så stannar vi hemma, varför ska jag åka iväg med ett uppkäftigt barn som sparkas, slås, svär och beter sig illa det för mig vore som att säga bra jobbat här har du varsegod.... men ah vi tänker väl olika.

  • Anonym (nja)
    Äldre 30 May 01:09
    #6
    Anonym (TS) skrev 2016-05-30 01:00:37 följande:
    Ah det var väl så personen i fråga menade att man kan ju inte förbjuda dom allt gott i livet t ex ny leksak eller lekland bara för att dom beter sig illa.. men jag är som sagt inte uppväxt på det sättet, för mig är det självklart att tar man sönder sina leksaker gång på gång med flit så blir man utan. Beter man sig illa så stannar vi hemma, varför ska jag åka iväg med ett uppkäftigt barn som sparkas, slås, svär och beter sig illa det för mig vore som att säga bra jobbat här har du varsegod.... men ah vi tänker väl olika.
    Frågan är väl egentligen: varför är barnet uppkäftigt, sparkas, slåss, svär och beter sig illa? Det låter som om det finns en hel del att jobba på vad gäller kommunikation och respekt.
  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Äldre 30 May 01:13
    #7
    Anonym (nja) skrev 2016-05-30 01:09:21 följande:

    Frågan är väl egentligen: varför är barnet uppkäftigt, sparkas, slåss, svär och beter sig illa? Det låter som om det finns en hel del att jobba på vad gäller kommunikation och respekt.


    I vårt fall, skilda föräldrar. Där den ena har noll regler och jag kan inte påverka det.
  • Anonym (nja)
    Äldre 30 May 01:19
    #8
    Anonym (TS) skrev 2016-05-30 01:13:54 följande:
    I vårt fall, skilda föräldrar. Där den ena har noll regler och jag kan inte påverka det.
    Att barnet beter sig så visar väl mer på att det mår dåligt, än att det saknas regler?
  • Äldre 30 May 01:40
    #9

    Säger barnet fula ord så säger vi att man inte säger så. Inget straff.

    Går en leksak sönder så är den trasig, ingen ny leksak. (Går något sönder så är det ofta för att han vill se hur den ser ut inuti och hur den funkar)

    Kan han inte ha hantera ett glas på bordet, plockar vi bort glaset inte barnet. Vid några tillfällen har vi också plockat bort tallriken (sitter och kladdar eller äter med händerna) men får tillbaka den när han sagt att han ska sluta.

    Bråkar han vid tandborstningen så hinner vi inte läsa alla böcker han vill för klockan blir för mycket.

    Kommer han inte när det är dags att gå ut får han gå ut som han är, utan jacka och skor. Vi plockar med så får han klä på sig ute, men det har faktiskt aldrig gått så långt.

    Aldrig någon indragen tv-tid, ingen indragen aktivitet eller liknade.

  • Anonym (Geni)
    Äldre 30 May 02:43
    #10

    Lite OT, men jag skulle vilja veta vilka dessa "fula ord" är som ni pratar om? Delar ni verkligen in språket i kategorier så?

Svar på tråden Vilka konseskvenser får ditt barn vid dåligt uppförande?