• Anonym (Palle­)
    Äldre 31 May 23:39
    3198 visningar
    10 svar
    10
    3198

    Hur fan kan jag förlåta mig själv?

    Hej!

    För cirka 1 år sedan så träffade jag en tjej på en fest.

    Jag märkte att hon visade lite intresse för mig då.

    Hon var alltid på samma ställe där jag va, så fort jag kollade upp fick vi ögonkontakt, hon ville gå bort en bit från festen med mig, hon betedde sig annorlunda mot mig jämfört mot vad hon gjorde mot andra. När hon skulle åka hem från festen så följde jag och några andra killar med henne dit där hon skulle bli upplockad.

    När vi skulle säga hejdå så började hon med att ge de andra killarna var sin kram, men när hon skulle krama mig så stannade hon upp och kollade mig djupt in i ögonen och log innan hon också kramade mig.

    Några dagar senare så skrev hon till mig och frågade vad jag skulle göra i helgen och om jag skulle på festivalen som gick i staden då.

    Jag var då på den tiden inte så van vid att tjejer skrev till mig och ville få kontakt.

    Så jag blev såklart väldigt glad men också sjukt nervös. Jag svarade såklart men jag visste inte riktigt hur jag skulle svara. Jag märkte att jag blev väldigt stel och kortfattad. Hon trodde väll att jag inte va intresserad så efter ett tag så tog det slut.

    Hur jävla dum i huvudet får jag vara egentligen?

    Redan första gången jag såg henne på festen blev jag lite småkär i henne. Men jag var för blyg för att göra något. Hon är verkligen min drömtjej och jag sabbade kanske allt.

    Nu är det så att jag tog kontakt med henne för någon månad sedan.

    Vi bestämde oss för att träffas och spela lite minigolf vilket var väldigt skoj och trevligt.

    Efter minigolfen så fortsatte vi hålla kontakten (eller jag försökte hålla igång allt).

    När vi skrev med varandra så försökte jag visa att jag var intresserad utav henne. Men jag blev så trött på det så jag skrev till henne och berättade att jag tycker hon är en fantastisk person och att jag gillar henne. Hon blev glad men svarade att hon vanligtvis inte brukar trivas i förhållanden på grund av två taskiga förhållanden innan. Men hon hoppas att vi kan va vänner. Självklart blev jag besviken men jag kände att jag inte ville ge upp så lätt.

    1 vecka senare så bjöd jag ut henne på resturang. Det var väldigt väldigt trevligt. Vi satt där i nästan 3 timmar och det var inte tyst i en sekund. Jag märkte att ju mer tid vi fick med varandra desto mer intresserad verkade hon bli.

    Hon kollade mig hela tiden i ögonen och log, hon skrattade åt saker jag sa men som inte var roliga, hon började pilla med håret, hon började öppna upp sig och prata om djupa saker, när vi skulle gå från resturangen gick hon ovanligt nära mig (som om hon gick in med flit i mig).

    Och till slut så sa hon att hon gillar att prata med mig eftersom hon tyckte att jag lyssnat och bryr mig om vad hon säger. Hon sa även att hon känner att hon kan berätta hennes åsikter för mig utan att jag ser ner på henne.

    Jag var verkligen nöjd med den kvällen.

    Några dagar efter middagen så berättade en kompis till mig att han hade pratat med två tjejkompisar till tjejen som jag bjöd ut. De hade sagt att det är synd att det inte finns fler killar som mig.

    Några dagar senare så märkte jag en förändring med henne. Jag visste innan att hon kunde vara seg på att svara på meddelanden men nu så var hon väldigt seg. Ovanligt seg.

    Jag kände att jag kanske borde ge henne lite utrymme så jag avvaktade med att skriva till henne.

    Det gick tre dagar innan jag bestämde mig för att höra av mig igen.

    Hon hade berättat på middagen att hon behöver väldigt mycket egentid för att tänka och landa i sig själv.

    Men iallafall så skev jag till henne och frågade om hon ville hitta på något i helgen med mig.

    Men hon svarade att hon inte kunde eftersom hon hade annat planerat.

    Då kändes det som om hela världen gick under.

    Jag kände att allt var kört och att det är nog ingen idé att försöka mera på henne.

    Ger jag upp för lätt?

    Det ända jag tänker på är att jag hatar mig själv efter som jag inte försökte hålla kontakten ibörjan med henne. Hur ska jag förlåta mig själv? Hon är verkligen min drömtjej.

    Jag sitter bara och intalar mig själv att hon nog bara vill vara vän, efter som det var det hon skrev för någon månad sedan.

    Det kändes ju så bra på middagen.

    Ska jag försöka släppa henne eller fortsätta satsa?

    Hur ska jag göra?

    Snälla HJÄLP mig!!

  • Svar på tråden Hur fan kan jag förlåta mig själv?
  • Äldre 31 May 23:58
    #1

    Lite knepigt när ni båda är så fokuserade vid era egna behov av bekräftelser och rädsla för att bli sårade. Någon av er måste bli stark och ärligt våga stå för kärlekens kraft och lyfta upp den andra, om ni ska ha en chans. Att inte våga ta risk i kärlek = att garanterat förlora kärleken och få leva med eländigt liten dos kärlek. Inget svårt val egentligen. 

  • Anonym (Gaby)
    Äldre 1 Jun 00:02
    #2

    Nej ge det ett försök till, och var ärlig med vad du känner och be henne vara det också. Det är bättre att veta, även om beskedet skulle vara att hon inte är intresserad. Er middag verkade ju toppen så ge inte upp hoppet ännu. Hon kanske faktiskt hade annat planerat i helgen, det är väl inte så konstigt?

  • Anonym (håll ut)
    Äldre 1 Jun 00:50
    #3

    Om min nuvarande man hade gett upp så snabbt när jag var avvaktande hade han inte varit min man nu.

    Det tog nog 5 månader innan han fick komma över min tröskel på ett helt vanligt plugg och fika. Och då gick vi ändå samma kurs.

    Ta det lugnt. Vad finns det för anledning att stressa?

    Jag har själv lite svårt stt förstå det här med att snabbt kunna avgöra om någon är en möjlig partner eller inte. För mig har det aldrig varit så digitalt. Inte 1 eller 0. Inte På eller Av.

    Det kan ta ett bra tag för känslor att växa. Umgås som vänner om hon vill det. Det är inte kört bara för att hon just nu inte trycker gasen i botten.

  • Anonym (håll ut)
    Äldre 1 Jun 00:53
    #4
    Anonym (Gaby) skrev 2016-06-01 00:02:02 följande:

    Nej ge det ett försök till, och var ärlig med vad du känner och be henne vara det också. Det är bättre att veta, även om beskedet skulle vara att hon inte är intresserad. Er middag verkade ju toppen så ge inte upp hoppet ännu. Hon kanske faktiskt hade annat planerat i helgen, det är väl inte så konstigt?


    hmm... Jag skulle nog råda till att vänta lite till med ärligheten. Det verkar ha gått kort tid ändå om jag inte fattar fel.
  • Anonym (Äggöö­f)
    Äldre 1 Jun 01:08
    #5

    Märkligt, är typ 4-5 gången på en vecka du skriver denna tråd fast nu hade du utvecklat den lite!

    Varför inte bara ta till dig råden du fått i de första trådarna?

  • Anonym (Palle­) Trådstartaren
    Äldre 1 Jun 07:05
    #6

    Okej då kanske jag får satsa lite till. Men grejen är att hon tar ju aldrig insiativet att börja skriva. Det får mig att känna mig efterhängsen och jobbig.

  • Anonym (1)
    Äldre 1 Jun 07:14
    #7

    ge det en sista chans. Du kanske inte ska just skriva så mkt, det kanske inte riktigt är hennes grej? Hon kanske är bättre på att prata i telefon tex? 

  • Äldre 1 Jun 14:01
    #8

    Du verkar vara en ärlig och käsnlig person, så kanske ett ärligt brev eller meddelande skulle vara något?

    Skriv att du vill visa hänsyn till hennes önskemål om space men att du känner dig sårbar när du visar dina känslor utan att få respons, därför behöver du ett tecken på om hon är intresserad eller inte. Du kan vara tydlig med att du inte menar att ni ska skynda på något om där finns något. Du vill ju bara undvika att fortsätta besvära henne om hon inte är intresserad.

    Det är inte så lätt när båda försöker skydda sina känslor till den grad att man missförstår ömsom övertolkar saker.

  • Anonym (Bolle­n i hennes händer­)
    Äldre 2 Jun 11:53
    #9

    Jag tycker att det låter som att hon inte är intresserad på ett kärlekssätt. Kanske blir hon stressad också när du gång på gång hör av dig. För mig säger det ganska mycket om man blir utbjuden och svarar att man inte kan och sen inte heller kommer med förslag om att träffas en annan dag. Typ:
    Du: vill du gå på middag på lördag?
    Tjej: kan tyvärr inte.
    = inte intresserad
    Du: vill du gå på middag på lördag?
    Tjej: kan tyvärr inte, men kanske kan ses nästa helg?
    = intresserad

    Om jag vore dig skulle jag lägga bollen i hennes händer och säga att hon gärna får höra av sig om hon vill träffas. Hör hon av sig är hon intresserad. Hör hon inte av sig är hon inte intresserad.

  • Äldre 5 Jun 11:20
    #10

    Du verkar vara både efterhängsen och jobbig baserar jag på infon i tråden, du ska bara framföra att du är tillgänglig, inget mer än det, vill hon så nappar hon.

    fortsätter du känna dig "efterhängsen och jobbig" så beror det antagligen på att du försöker för mycket, hon ser din osäkerhet bubbla upp när hon inte ger dig ett konkret svar som du kan förstå och hon gör det för att testa dig.

    ser hon minsta osäkerhet så har du förlorat. hon vill inte ha något jävla våp.

Svar på tråden Hur fan kan jag förlåta mig själv?